Terror eller dåd - ordval som normaliserar rasism

Läste du notisen i DN idag söndag 29 januari? Såg att det det skrevs "attentat" och "dåd" mot flyktingboenden och "dåd" och "attentat" mot Syndikalisternas lokal, men inget skrevs om "terror"? Det får mig att tänka på normalisering av rasismen. Vad får det dig att tänka på?

Rågsved allé - nu dags för verkstad!

Äntligen är vi framme vid Rågsved. 

Ja, vi som bor och arbetar i Rågsved är ju redan här, och stretar på som alltid i verksamheter, med grannar, i föreningsliv och politiska partier för vår stadsdels bästa. 

Det nya är stadens ljus på Rågsved och Hagsätra, läs t.ex. här, som med vår rödgrönrosa majoritet, till skillnad från alliansen, ser Rågsveds styrkor - naturen, kulturen, kommunikationerna, människorna - och vill lyssna på riktigt på oss som bor i området.

Vänsterpartiet Vantör tog 2014 i samarbete med en arkitekt fram visionen om Rågsveds allé, grundad på boendes upplevelser och erfarenheter, och som därför blev väldigt omtyckt. Jag glömmer aldrig mötet med mina grannar på möte med lokala hyresgästföreningen där alla entusiastiskt pratade om Rågsveds allé. Läs mer om förslaget och kommentarer t.ex. här och här och här och här och här och här och här.

Rågsveds allé handlar om kopplingar. En lummig promenad- och cykelvänlig väg kantad av hyreslägenheter och verksamheter kopplar ihop Rågsved och Högdalen. En pendeltågsstation och ytterligare en t-baneuppgång kopplar ihop pendeltåg med tunnelbana. Men det handlar kanske främst om vilket samhälle vi vill ha. Vilka som ska kunna bo, och bo bra. Vilka miljöer vi ska värna.

Att visionen togs emot så positivt beror också på att den är ett tydligt alternativ till alliansens planer att bygga sönder unika Rågsveds friområde med miljonvillor. Detta väckte en mångårig ilska och motståndsarbete där Kräpplagruppens insatser var avgörande. För vår rödgrönrosa majoritet i staden tog i första budgeten år 2015 in att friområdet ska bli naturreservat.

Nu när staden vill bygga 3 000 nya bostäder i Rågsved och Hagsätra så har vi som bor här alla möjligheter att lyfta in visionen om Rågsveds allé i diskussionerna. Där ingår också gränserna för naturreservatet, där vi väntar på förslag, att diskutera och lägga synpunkter på.

Du som gillar Rågsveds alle, lämna dina synpunkter här, senast den 29 februari. Och så ser jag fram emot diskussionerna om vårt område och framtiden!

Snöiga visioner om backar och spår i Rågsveds friområde

Inspirerad av helgens härliga skidåkning i Rågsveds friområde tänker jag att vi behöver ta vara på vintern som årstid bättre, särskilt när den är snörik, och använda oss av alla de roliga möjligheter som snön faktiskt ger oss. Det är ju så mycket roligare att vara ute och röra på sig när snön glimmar vit. Visst är det skönt med promenader på sandade gångvägar, men snön kan ge så mycket mer.

Varför inte återskapa en enkel skidbacke i Perssons betong, där det har funnits en slalombacke i Rågsveds barndom. Skidbacken skulle vara lätt att nå, då buss 744 har hållplats strax ovanför. Det kan räcka med en stollift. Alla oavsett ålder skulle kunna prova och om det finns intresse lära sig åka slalom utan dyra kostnader. Utrustning kan lånas ut av skolan i området, som också kan ha idrottslektioner och idrottsdagar i friområdet. Även förskolorna kan vara med.

Det skulle också behövas ett bra längdskidspår i friområdet t.ex. i beteshagarna och längs dammområdet, eller annan lämplig plats där spåren kan vara fredade från att bli upptrampade. Numera möter jag sällan andra skidåkare i området, däremot glada miner och tillrop från förbipasserande. Inte konstigt att jag som är uppväxt på skidor söker mig ut i skogen och gärna åker i ospårad terräng, men många andra kan bli intresserade att åka om det fanns ett riktigt spår.

Hoppas några fler i Vantör håller med mig om mina tankar. Skriva gärna medborgarförslag till stadsdelsnämnden så får vi hjulen i rullning. Ur folkhälsoperspektiv vore det toppen med en idrottslig satsning i friområdet, med hänsyn till områdets unika natur och framtida skydd som naturreservat. På sommaren gärna ett utegym på lämplig plats, och förstås att vi ska ha festplatsen Perssons Betong kvar. Friområdet är idag en viktig mötesplats, och har stora möjligheter att ge oss så mycket mer.

Fram för skid- och pulkavänlig snöplogning!

Vill, som ett komplement till feministisk snöröjning, slå ett slag för en skidvänlig och pulkavänlig snöplogning på gång- och parkvägar i vår stad, gärna med början i Vantör. Ett samlingsnamn kan vara folkhälsovänlig snöplogning, det inbegriper ju både promenader, cykling, skidåkning och pulkadito.

Idag hann jag ut på årets första skidtur i Rågsveds friområde innan plogarna kommit ut, så det fanns gott om plats för skidor på orörd snö vid sidan om de redan upptrampade stigarna. Bara på vägen ner från Bäverbäcksgränd hade en traktor kört upp så att det gick att gå bekvämt på ömse sidor av gångvägen ner mot norra kolonin, men lämnat en orörd sträng i mitten. Så genialt, där kunde jag åka skidor och det skulle också gå att dra en pulka.

Ofta är park- och gångvägarna så breda att det finns plats både för skidor, pulkor och en plogad, vid behov sandad gång för promenader. Jag saknar verkligen ett ordnat, gärna elbelyst skidspår i Vantör, och hoppas att det kan bli verklighet framöver. Ågesta är fint men krångligt att ta sig till för oss som inte har bil, För folkhälsan vore det toppen och tänk så många barn som kan lära sig åka skidor i sitt eget område, om det inte krävs bil eller flera bussbyten för att komma till ordnade spår.

Bostadsministern är svaret skyldig om Rågsveds C

Problemen med fastighetsägaren i Rågsveds Centrum, som jag bloggat om tidigare och även varit med och skrivit insändare om, lyftes (som exempel på brister i samhällsservice som inte har kunnat rättas till med nuvarande lagstiftning) till regeringen av riksdagsledamoten Nooshi Dadgostar (V). Se fråga och ministerns svar här nedan. 

Min kommentar är att ministern lättsinnigt lyfter över hela ansvaret till Stockholms stad och framtida områdesplanering för Rågsved och Hagsätra, vilket på inget sätt löser de akuta frågorna som Folkets Hus, affärsidkare och andra som hyr i centrum drabbats av i flera år. Att utgångspunkten enligt plan- och bygglagen är att kommunen ska vara huvudman för allmänna platser är lätt att instämma i, när vi ser på t.ex. Rågsved. Men frågan återstår: vad kan staten göra för att skärpa lagstiftningen när privata huvudmän missköter sig grovt?

----

Fråga 2016/17:488 Samhällsintresset i centrumanläggningar

av Nooshi Dadgostar (V)

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Många förortscentrum i våra större städer har privatiserats. Ett resultat av detta har varit vanskötsel, kraftiga hyreshöjningar och minskat intresse från de närboende.

I våras kunde vi läsa om Rågsved Centrum, i en förort i södra Stockholm. I lokalpressen beskrevs en centrumanläggning med tak som läcker, trasig ventilation som gör att det är 13 grader inomhus på vintern, hissar som står still i veckor, problem med elen, utebelysning som inte tänds, kakelplattor som inte lagas, söndersparkade sopkorgar som inte byts ut, misskötta planteringar, med mera. Problemen har funnits i åratal, enligt lokalhyresgästerna.

Det har gått så långt att post inte längre delas ut i centrum, eftersom hyresvärden, Rågsved Fastighets AB, inte har ordnat ordentliga postboxar. Sedan några veckor tillbaka måste därför all post hämtas i Hagsätra, en angränsande förort i södra Stockholm.

Centrumanläggningarna i våra förorter är mer än kommersiella ytor. De är mötesplatser där service, handel och demokratiskt deltagande äger rum. Detta är viktiga samhällsintressen som behöver en ansvarsfull förvaltning.

För mig är det tydligt att nuvarande lagstiftning inte ställer nog skarpa krav på ägare av centrumanläggningar. De är inte vilka kommersiella fastigheter som helst, och därför kan vi inte nöja oss med en from förhoppning om att marknaden kanske löser det hela. Rågsved är bara ett av flera exempel på privata ägare av centrum som missköter sig och kommer undan med det.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:

Kommer statsrådet att vidta åtgärder för att komma till rätta med ovanstående problem?Till riksdagen

------

Svar på fråga 2016/17:488 av Nooshi Dadgostar (V) Samhällsintresset i centrumanläggningar

Nooshi Dadgostar har frågat mig om jag kommer att vidta åtgärder för att komma till rätta med problemet med bristande skötsel av vissa centrumanläggningar.

Problemet med bristande skötsel av vissa centrumanläggningar berör flera olika frågor, bl.a. kraven på att byggnader underhålls i tillräcklig utsträckning och hur det offentliga åtagandet för centrumanläggningar i våra förorter ser ut.

Enligt plan- och bygglagen ska ett byggnadsverk hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och vissa tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Det är byggnadsnämnden som har tillsyn över att fastighetsägaren fullgör sina skyldigheter i detta avseende. Om en ägare låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt plan- och bygglagen, får byggnadsnämnden förelägga ägaren att inom en viss tid vidta åtgärden. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

Det är en kommunal fråga att planera för hur mark och byggnader kan användas. Därmed är det även en kommunal fråga att bestämma hur det offentliga åtagandet för olika centrumanläggningar ska se ut. Det är även en kommunal uppgift att i en detaljplan bestämma vad som ska vara allmänna platser och vad som ska vara kvartersmark, dvs. vilken mark som ska vara allmänt tillgänglig och vad som inte behöver vara det. Enligt plan- och bygglagen är utgångspunkten att kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Det förekommer dock att kommunen överlåter huvudmannaskapet för en centrumanläggning på ett enskilt företag, t.ex. av ekonomiska eller driftstekniska skäl.

Enligt min uppfattning är det kommunerna som bäst kan bedöma vilka anläggningar som bör vara allmänt tillgängliga och hur driften av dessa bör ordnas för att säkerställa en ändamålsenlig förvaltning. Kommunerna förfogar dessutom över flera olika verktyg för att kunna säkerställa att så sker.

För närvarande bedömer jag att det inte är aktuellt att vidta några lagstiftningsåtgärderför att skärpa kraven mot ägare av centrumanläggningar.

Avslutningsvis kan nämnas att Stockholms kommun nyligen har beslutat att inleda en områdesplanering för de stadsdelar – Hagsätra och Rågsved – som Nooshi Dadgostar refererar till. Inriktningen är att utreda förutsättningarna för 3 000 nya bostäder med tillhörande service och verksamheter i stadsdelarna. Det torde därmed finnas goda förutsättningar för alla berörda att i det sammanhanget lyfta frågor om den framtida utvecklingen av befintliga centrumanläggningar i området.

Stockholm den 20 december 2016

Peter Eriksson