Förakt för valresultatet att sälja ut i ytterstaden!

Nu har det nya blågröna styret i stadshuset kommit överens om att "ombilda lägenheter i allmännyttan i ytterstaden" och att "minska skuldbördan". I klartext betyder det att utförsäljningar av allmännyttan ska göras i ytterstaden över huvudet på oss hyresgäster, för vill vi inte släppa hyresrätten för att bli ägare av bostadsrätter så kommer våra hus att säljas ut till privata aktörer, allt för att "minska skuldbördan" i staden. 

Vi vet att det blir så, för vi har upplevt högerpolitiken och hoten mot våra bostäder under tidigare alliansperioder och fasar för att uppleva det igen. Då hyrdes välsmorda konsulter in för skattepengar för att övertala hyresgäster om att det blir guld och gröna skogar om vi går med på att sälja ut våra hyresrätter till bostadsrätter. Det var rena rama hallelujamöten som jag i observationssyfte var med på i Rågsved. Berättelserna runt om i staden var otaliga om hur människor med lock och pock skulle övertalas att säga ja och hur illa det i värsta fall blev att bli kvar som hyresgäst när resten av grannarna har gått med på utförsäljningen. Ett exempel kan du läsa om här.  Vi minns också de fina berättelserna om hur hyresgästerna vann kampen, exempelvis i Svedmyra, läs här.

Efter utförsäljningen flyttade vissa drivande personer snabbt, efter att ha gjort sig en rejäl hacka på att sälja lägenheter finansierade av generationer av stockholmare, just för att en stark allmännytta ska ge alla människor rätten till en bostad. Läs ett exempel här.  Gick det inte att sälja för att hyresgästerna gjorde för starkt motstånd eller inte antogs ha råd att köpa såldes helt sonika våra gemensamt ägda allmännyttiga fastigheter ut till privata fastighetsägare. Utan att blinka såldes också kötiden i den interna byteskön ut. Läs mer här och så här bloggade jag 2013 om utförsäljningarna i Vantör.

Och det är inte bara vi som är hyresgäster idag som har starka skäl att vara oroliga. Ännu större oro kan den nya blågröna bostadspolitiken skapa hos hemlösa, unga vuxna, nyanlända och låginkomsttagare, som har allt att tjäna på en stark och stärkt allmännytta med bibehållet och utökat bestånd av lägenheter, strävan till rimliga hyror och rejält sänkta och därmed socialt anständiga inkomstkrav i förhållande till privata aktörer. 

Argumentet att utförsäljning bidrar till en blandad stad är inte hållbart. De som måste börja dela med sig är de som har det bäst, inte de som har sämst ekonomiskt. En blandad stad börjar byggas genom att förtäta med allmännyttiga hyresrätter i socialt segregerade välbesuttna och glest bebyggda områden där ägda bostäder och bostadsrätter dominerar.

Våra bostäder i allmännyttan får inte ännu en gång förvandlas till spekulationsobjekt där en politisk majoritet, utan förankring i valresultatet i ytterstaden där vänsterpartiet med en helt annan politik gick starkt framåt, bollar med människors hem för att klara en kommunal budget. Det är klasspolitik och också en djupt demokratisk fråga. Med utförsäljning av allmännyttan ökar privatiseringen och därmed minskar stockholmarnas möjlighet att vara med och styra. Detta måste vi stoppa! Läs mer här 

Nu är tid att räkna med människor, inte räkna bort

Igår var jag med partikamrater på Bandhagens höstmarknad, läs mer här.

Det var väldigt roligt måste jag säga, träffade vänner, tidigare arbetskamrater och partikamrater som jag inte sett på länge, i verkliga livet. De var där för att de bodde i Bandhagen, för att de sålde barnkläder som deras barn växt ur, för att deras barn som bodde i närområdet sålde kläder som barnbarnen växt ur. Jag mötte också trevliga och intressanta människor som jag aldrig hade träffat annars. Stan är alltså inte större än att man kan träffas i Bandhagen!


Det var också meningsfullt på andra sätt. Chilifrukter odlade i för stora mängder för det egna

hushållet kunde säljas för att krydda andras måltider istället för att gå till spillo. Kläder, leksaker och böcker kan återanvändas. Second-hand är bra för miljön och jämlikheten. Där har vi ju Andra Varvet i Högdalen som gott exempel med kollektivavtal och anställning av långtidsarbetslösa. När det som är "inne", åtminstone i mer vanligt folks kretsar, inte är det dyraste märkeskläderna kan alla känna sig bekväma i sina kläder, vilka de nu är.

Det är extra viktigt i vår tid att vi träffas, på torgen, i Folkets Hus, i kulturhus och där vi bor. På festivaler, marknader, öppna hus och allt vad det är. Vi behöver nämligen jobba på tilliten i samhället, prata med varandra, diskutera med de som inte tycker precis lika som oss själva. Förstå bättre hur vi ska göra för att misstro och missnöje ska vändas till hopp. Vi i den breda vänstern ska banne mig visa att ett bra samhälle bygger vi med att räkna med, och inte genom att räkna bort människor.