Om det demokratiska underskottet i stadsdelsnämnderna

Nedan lägger jag ut min debattartikel i Stockholm Fria som var införd för någon vecka sedan, som har gillats av många och som folk tycker är viktigt att sprida. Det gör jag gärna!

Vet du att du i praktiken bara kan rösta om cirka hälften av verksamheten i stadsdelsnämnderna som Stockholms stad betalar för? Att du inte kan rösta på att ändra det fullt ut ens i nästa val, eftersom det borgerliga styret avtalat bort hälften av ditt inflytande upp till nio år?

Det talas om ett demokratiskt underskott inom EU. Viktiga beslut fattas av personer och institutioner som inte är folkvalda och det är nästan omöjligt för medborgare att få insyn och påverka beslut. Men det talas sällan om att samma sak händer i lokala nämnder. Som en följd av konkurrensutsättning och privatisering växer ett demokratiskt underskott snabbt i många kommuner och landsting. När stadsdelsnämnden i Enskede-Årsta-Vantör beslutade om verksamhetsberättelsen blev det extra tydligt. Den 108-sidiga luntan plus bilagor handlade bara om cirka häften av budgeten. Den andra hälften får vi som representerar medborgarna ingen samlad verksamhetsberättelse för, då den drivs av olika företag och inte av kommunen.

Hur kommunal förskola, hemtjänst, fritid, funktionshindersomsorg och individ- och familjeomsorg klarar de politiska målen får vi veta en hel del om, men inte hur målen klaras på fritidsgårdar, parklekar och äldreboenden på entreprenad. Vare sig det gäller kultur- och hälsoaktiviteter i fritiden, inflytande och trygghet i äldreomsorgen eller bemanning, heltid och fasta jobb för anställda. Inte ens säkert att samma mål gäller där. Bara det som avtalas gäller.

För att inte tala om när det krisar. I kommunal verksamhet kan nämnden när som helst påverka och rätta fel. Men när brister upptäcks i företag blir det nästan aldrig konsekvenser för ägarna. Om vi vill påverka där, kan vi inte göra det som medborgare. Vi tvingas bli aktieägare i Carema och Attendo och höja våra röster på bolagsstämmorna. Att själva analysera alla uppföljningsrapporter som nämnden får är omöjligt. Och för varje ny entreprenad och avknoppning försvinner information ur nämndens verksamhetsberättelse. De privata förskolorna blir utbildningsnämndens ansvar, så stadsdelsnämnden får inga andra uppföljningar än brukarundersökningar.

Att det blir allt svårare för allmänheten att veta vad som händer i verksamhet som betalas med skattepengar är en direkt följd av den politik som går ut på att konkurrensutsätta nästan allt utom myndighetsutövning och strategisk ledning. Privatiseringarna gör att ambitioner och mål i stadsdelsnämndens verksamhetsplan bara gäller cirka 40-45 procent av nämndens budget. Resten av budgeten är intecknad i olika avtal främst med företag, i en del fall kan avtalen förlängas upp till nio år. Det är inte unikt för vår stadsdelsnämnd, så här ser det ut i hela staden och i andra delar av landet.

Stadsdelsnämnderna kom till för att öka demokratin. Det demokratiska underskott som nu byggs upp är minst lika allvarligt som inom EU. Mest skrämmande är att det växande demokratiunderskottet inte ses som en allvarlig brist utan som det kanske viktigaste målet för den borgerliga politiken.

Rosa Lundmark

Vice ordförande (V)
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd

Tiggeri kan inte önskas bort - ska bekämpas med en solidarisk politik

Idag skriver Eva Solberg, moderat i stadsdelsnämnden Enskede-Årsta-Vantör och ordförande för moderatkvinnorna i Stockholms stad i DN Debatt Stockholm att organiserat tiggeri borde förbjudas i lokala ordningsföreskrifter och på sikt i lagen.

Den extrema fattigdomen kryper närmare oss när vi ser tiggeriet i tunnelbanan. För många känns det fel både att ge pengar och att inte ge pengar. Ger vi känns det som att ge upp. Ger vi inte känns det omänskligt. Jag tycker att man kan göra både ock samtidigt. Både vara human och bekämpa tiggeriets orsaker.

Jag tycker att det är helt fel att förbjuda tiggeriet och osynliggöra den extrema fattigdomen. Det vi inte ser finns inte. Tvärtom måste orättvisorna upp i dagen om de ska kunna bekämpas.

Jag har skrivit en replik som jag precis skickat till DN. Jag hoppas att de tar in repliken, annars kommer den på bloggen.

Rusta upp Rågsveds lekparker

Idag har jag vandrat mellan tre av Rågsveds lekparker - Fjädern, Båtparken och Krokodilen - guidad i det soliga vädret av en och sedan två Rågsvedsmammor med sina barn. Det här är parker som behöver rustas upp, exempelvis klätterställning och bättre sandlåda i Fjädern, tillsnyggad lekbåt och flera bänkar med bord i Båtparken och mera att göra för barnen i Krokodilen. Lekstugan i Fjädern är klottrad och behöver saneras. Det gäller också gungor och parkbänkar på olika ställen. Fler papperskorgar längs Hagsätravägen behövs också.

Lekparkerna som vi gick till ligger nära där mammorna bor i den del av Rågsved som vetter mot Hagsätra, men mammorna går ofta istället med sina barn till den upprustade Rågdalens parklek på andra sidan tunnelbanan. Det är roligare i Rågdalen för där finns mer att göra för barnen. För många barn och deras föräldrar är parkerna otroligt viktiga som utflyktsmål, eftersom man är kvar i stan över helger och sommaren. I parkerna har familjerna picknick och man går mellan parkerna för att få variation. Toaletter är ett annat önskemål, visst kostar det pengar men det ger både ökad kvalitet i parkerna och tillsynspersonalen jobb!

Jag kommer att kontakta stadsdelsförvaltningen nästa vecka och berätta om mammornas och barnens önskemål. Klottret har jag anmält till stadens felanmälan. Det ska bli intressant att se hur fort det kommer bort, jag bad mammorna ha koll på det. En ny parkplan är på gång i Vantör, och där kan alla boende vara med och lämna synpunkter på vad som behöver förbättras. Medborgarförslag är en annan väg att gå för att påverka parkfrågorna. För en tid sedan fick ett medborgarförslag om Bandängen tummen upp från nämnden, även om pengarna inte ännu finns.

Om de mindre parkerna får bättre lekmöjligheter skulle Rågdalen avlastas. Barnen kan leka närmare hemmet. Samtidigt skulle Rågdalen som är den enda bemannade parkleken i Rågsved behöva ha öppet både på helger och sommaren, så att inte familjerna på helgerna måste åka till Bandängen. En satsning på Rågsved enligt Söderortsvisionen som inte innebär en upprustning av våra lekparker och utökade öppettider på  Rågdalen är som jag uppfattar det ingen satsning ur dessa mammors perspektiv.

Dags att slakta den heliga kon - det fria skolvalet

Inte var dag som Kungliga Vetenskapsakademin står upp för Vänsterpartiet politik... det fria skolvalet och vinstsyftande skolor får svidande kritik idag på SvD debatt:

"Några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet finns inte, däremot ger det upphov till ökad segregation och minskad likvärdighet. Möjligheten att bedriva skolverksamhet i vinstdrivande syfte bör elimineras."

Osökt tänker jag på det som läraren i Rågsvedsskolan frågade för några veckor sedan. Är Vänsterpartiet berett att kräva det fria skolvalets avskaffande? Han såg bara tre alternativ för förortsskolor med vikande elevunderlag: ta bort det fria skolvalet, bussa elever dit eller lägg ner skolorna.

För är det några som gynnas av det fria skolvalet så är det elever som redan har det väl förspänt i skolan:

 "Vår slutsats är att några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet på elevernas studieresultat inte har kunnat påvisas; möjligen ger ett fritt skolval något bättre resultat för elever från resursstarka hem. Säkert är dock att det ger upphov till ökad segregation och minskad likvärdighet i skolsystemet (se bland annat i Anders Trumbergs och Jenny Kalstenius forskning)."

Det brukar skrivas på ledarsidorna att vi inte kan backa från det fria skolvalet ... men vill vi ha kvar ett världsextremt system, som bara liknar ett skolsystem som en gång infördes i Pinochets Chile?

"Med undantag av ett system som introducerades i Chile under general Pinochets styre, finns inget annat allmänt finansierat skolväsende som tillåter att skolor drivs av privatägda vinstdrivande bolag. En engelsk forskare betecknade under symposiet det svenska systemet som ”till höger om högern” och ur brittisk synvinkel så radikalt att det inte ens diskuterades under Margaret Thatchers tid som premiärminister."

För vet ni att det extrema svenska skolsystemet infördes på känn...

"Man kan konstatera att det nuvarande extrema svenska systemet kom till utan att man utredde det innan, gjorde konsekvensanalyser, följde det med forskning eller utvärderade effekterna. Inte förrän nu, 25 år senare, tillsätts utredningar för att ta reda på vad det var som hände och varför vi har fått de negativa effekterna. På detta nonchalanta sätt får inte staten hantera en av vårt samhälles viktigaste institutioner."

Släpp kopplingen till Pinochets Chile och inspireras av Finlands sammanhållna skola istället föreslår ledamöterna i Kungliga Vetenskapsakademin:

"Gör om våra skolor så att de blir likvärda, utan den nuvarande marknadsbetingade (och ofta populistiskt präglade) profileringen i olika riktningar. Segregationen inom skolsystemet måste så långt det går motverkas. Möjligheten att bedriva skolverksamhet i vinstdrivande syfte bör elimineras. Slutligen, och kanske viktigast, bör lärarnas utbildning och status förbättras och deras arbetsvillkor reformeras i grunden."

Och rösta på Vänsterpartiet i valet 2014, då vet du att din röst läggs för en likvärdig skola!

Servicehusnedläggning på tal

"Frågan om möjlighet för Micasa att eventuellt omvandla servicehus till seniorboende har väckts." Den något kryptiska formuleringen med både hängslen och livrem hittar jag i protokollet från Enskede-Årsta-Vantörs pensionärsråd den 15 mars. När vi fick protokollet på senaste nämndsammanträdet hann åtminstone jag inte läsa protokollet, annars hade jag förstås frågat vad som är på gång. Protesterna har varit stora där alliansen har gått fram med nedläggning av servicehus och på sina håll har de äldre också vunnit.

Nu finns 33 tomma lägenheter i våra tre servicehus - Rågsveds servicehus, Enskede Nya Servicehus och Enskededalens servicehus - varav det första och snart det andra drivs av nämnden, efter att Enskede Nya går tillbaka till kommunal drift efter de allt annat än lyckosamma åren med Carema. Undrar just hur många skattekronor som gått till skatteparadisen istället för att förbättra kvaliteten för de äldre?

Visst är det problem att 33 lägenheter står tomma, men lösningen är inte att göra om lägenheterna till något annat utan att fylla lägenheterna med 33 pensionärer som vill ha ett tryggare boende. På förvaltningssvenska heter det att "efterfrågan" nu minskar för boende på servicehus. Men verkligheten är att mycket gamla personer faktiskt får avslag på ansökan om servicehus, trots att de inte vill annat än att bo där =efterfrågar servicehus. De får avslag på grund av att de inte har "behov", trots att de är otrygga, skröpliga och ensamma.

Ett annat problem är att hyrorna rasar i höjden när servicehus byggs om till seniorboende eller trygghetsboende, de enda som får ha kvar samma hyra är de som har bott i lägenheten förut. Inte de nya som vill flytta in. Dessutom blir det nya kostnader jämfört med om lägenheterna finns i servicehus, exempelvis för trygghetslarm, boendevärd och hälso- och sjukvårdsinsatser från sjuksköterskor.

Vad pensionärsrådet tycker står inte i protokollet. Bara att de ska få veta antalet tomma lägenheter varje månad. Jag tycker att bedömningarna ska bli mer generösa, så att fler äldre kan få bo på servicehus. Om stadens riktlinjer inte tillåter snällare bedömningar måste de riktlinjerna bli mindre stränga!

Skräpigt värre i Enskede-Årsta-Vantör

Trots alliansens slagord om  en snygg och städad stad vill det sig inte för den moderatstyrda politiken. För när medborgarna i Enskede-Årsta-Vantör får svara i medborgarundersökningen 2012 var det bara 14 % som tyckte att staden ger  tydlig information om hur ofta och hur snabbt gator och parker städas, papperskorgar tömmas, snön röjas och klottret saneras. Bara 28 % visste var de ska  anmäla klotter/skadegörelse, nedskräpning, fel på belysningen etc. 

Vänsterpartiet och socialdemokraterna vill att stadsdelsnämnden ska göra mer än idag. Vi la därför en skrivelse Håll Enskede-Årsta-Vantör rent, med förslag om att höja ambitionsnivån. Vi vill att förvaltningen ska få med det lokala näringslivet i arbetet för att minska nedskräpningen, att vi ska få flera papperskorgar i stadsdelsområdet och att ungdomar ska kunna feriearbeta tillsammans med lokalt näringsliv och medborgare för att minska nedskräpningen

Det räcker inte att bara plocka upp skräpet, då kommer ständigt nytt. Det måste till attitydförändringar hos unga och vuxna som gör att mindre skräp slängs på gator och torg, både av oss som bor i området och handlare i våra centrum. Inte minst kom det fram på områdesmötet i Johanneshov hur skräpigt det var på Gullmarsplan. Det ska vara lika enkelt att slänga skräp på rätt ställe som att slänga på fel ställe. Då behövs det många stora kärl där skräp kan lämnas i alla våra områden. Då behövs bra lättsam information som når ut.

Tyvärr röstades våra förslag ner. Vi tycker det är skräp, men ger oss inte. Det behövs verkligen en långsiktig kampanj som alla vet om, där alla vet vad som görs, vad man själv kan bidra med, vad andra gör, vart man vänder sig med frågor och hur det går. Sociala medier skulle vara utmärkta att använda som informations- och kommunikationskanal. Ett sätt att fortsätta opinionsbildningen för min del är att idag blogga om frågan! 

Bara Enskede som behöver förskönas?

Ett vackrare Enskede viktigast för Enskede-Årsta-Vantör. Så kan man tolka beslutet på stadsdelsnämnden om att söka pengar från staden centralt inom projektet Vackra Stockholm för att bygga en paviljong i en park i Enskede. Sommarjobbande ungdomar ska kunna få jobb med att bygga paviljongen och det är bra. Vänsterpartiet och socialdemokraterna röstade för förslaget, men med några viktiga tillägg.

Vi vill att förvaltningen inte ska nöja sig med den grova kartläggning som har lett till förslaget om paviljongen i Enskede utan att man ska inventera hela Enskede-Årsta-Vantör. För det kan väl inte bara vara Enskede som behöver förskönas? På områdesmötet för Johanneshov var det ju heta diskussioner om Gullmarsplan och på möten i exempelvis Östberga och Högdalen har folk haft mycket att säga om den fysiska miljön.

Medborgarna borde bjudas in att lämna förslag på platser som behöver förskönas. Då får vi ett betydligt bredare underlag för ansökningar som vi lämnar till kommunstyrelsen. För jag utgår från att paviljongen inte är det enda projekt som vi kan söka pengar för. Staden centralt måste också ta fram offentliga kriterier för för ansökningarna, vilket saknas idag. För beslut ska väl ändå inte fattas enligt kriterier som inte är kända?

Läs om förslaget här och här och  här.