SL-kortet - den nya klassmarkören

Den nedskärning som upprör mig mest i alliansens ”friare” Stockholm är att det inte längre är självklart att fattiga behöver åka buss eller tunnelbana. När vänsterpartiet var med och styrde höjde vi nivån för ekonomiskt bistånd så att kostnader för SL-kort ingick i anständighetsnivån för alla som har rätt till ekonomiskt bistånd. Förut syntes klasstillhörigheten i kläderna. Sedan årsskiftet har innehav av SL-kort blivit den nya klassmarkören i vår stad. Idag får fattiga stockholmare avstå från att köpa mat om de måste lämna sitt bostadsområde för att uträtta ärenden, åka till sjukhus, träffa vänner, följa barnen till fotbollsträningen, gå på stadsdelsnämndens öppna möten eller har fräckheten att vilja utnyttja gratisinträdet på Stadsmuséet som det borgerliga styret så flott bjuder på. När det folkpartistiska kulturborgarrådet har behållit den fria entrén till stadens museer som vi införde har det moderata socialborgarrådet passat på att avskaffa SL-kortet i normen. Kontentan är att den folkpartistiska kulturpolitiken gynnar de välbeställda som slipper trängas med de fattiga på stadens museer. Tala om att slå två flugor i en smäll!