Bakom dörrarna på Ervallakroken

Idag har jag och Fredrik knackat dörr. Vi träffade mest bara trevliga människor som delade med sig av sina tankar. Ingen ville köpa sin hyresrätt. En pappa oroade sig över att barnens kamrater i Rågsvedsskolan inte hade svenska som modersmål. En arbetslös man fick inga jobb på Jobbtorget. En dam som bott 50 år i huset berättade nöjt om förebyggande hembesök från äldreomsorgen och missnöjt om indragning av korttidsvård på Högdalens äldreboende. Vi gav henne telefonnummer till lokala pensionärsrådet.

När vi kom ut flockades barnen kring oss och frågade vad vi gjorde, om vi talat med deras mammor osv. De trivdes bra, lekplatsen var ok förutom en trasig grej. En av flickorna gick på en muslimsk skola och de andra på Rågsvedsskolan. De ville veta vad vi jobbade med, var vi bodde och frågade oss om både moderaterna och vänsterpartiet!

Sammantaget gav en timmes dörrknackning en ögonblicksbild av vad barn och vuxna tyckte och tänkte. Ingen gillade moderaterna och flera röstade på vänsterpartiet. Det var fantastiskt att de pratade så öppet med oss som de inte kände. Samtidigt fick vi intrycket att grannarna inte hade så mycket kontakt med varandra. Läge för HGF att ordna gårdsfest kan man tycka...