Saliga äro inte de fattiga i Stockholm (M)

För någon dag sedan kom stadens utrednings- och statistikontor med en prognos om att ekonomiska biståndet skulle öka med 20 procent i staden jämfört med förra året och ytterligare 16 procent 2010! Med minskande skatteunderlag och inga extra statsbidrag i år finns skäl att vara orolig för alla som behöver söka ekonomiskt bistånd.

Läser sedan i budgetunderlaget för Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd att behovet av ekonomiskt bistånd kan komma att öka på grund av lågkonjunkturen och ändrade sjukförsäkringsregler. Kostnadsökningen ser idag ut att bli 9 miljoner kronor men det kan förstås ändras. Förutsättningarna för unga att få arbete minskar och det blir extra svårt för de som länge har haft ekonomiskt bistånd och varit arbetslösa.

Hur det är att leva på ekonomiskt bistånd har vi fått många exempel på genom att läsa Fattigbloggen i Aftonbladet. Ingen dans på rosor med andra ord.

I detta läge satsar vår stadsdel enligt politiska prioriteringar extra resurser för att förstärka arbetet med felaktiga utbetalningar och inte till att förkorta den tio månader långa kötiden till budget- och skuldrådgivning! Om vår oppositionsskrivelse om ökad satsning på feriearbeten som besvaras till samma sammanträde skrivs "har inte för avsikt att föra över ytterligare medel till verksamheten".

Jag förstår förvaltningen, de har inga pengar att satsa på mer feriearbeten även om de skulle vilja, eftersom det borgerliga styret tagit av stadsdelsnämnderna så mycket pengar och gett till Jobbtorgen. Och inga extra pengar ges från centrala medelsreserven, fast den räcker till både det ena och det andra som skulle underlätta för fattigt folk i staden.