Tänkt om tåtar som måste med

Läser ETC och Esabelle Dingizian, MP, om hur mäns klimatbeteende drabbar kvinnor. Kvinnor måste få mer makt och att män måste tänka över sina konsumtionsmönster. Håller med. Kvinnors shopping är legio att kritisera men männens tigs det om, för mannen är ju norm i vårt samhälle.

Men det räcker inte. Jag går till vänsterpartiets valplattform för att se hur den ser på saken: "Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga och en fråga om global rättvisa. Det är de rika länderna som smutsar ned mest, men de fattigaste drabbas. När man analyserar vem som orsakar utsläppen framträder ett tydligt klass- och könsmönster. Lösningen måste bygga på klimaträttvisa."

Vad är då klimaträttvisa? Sätter vi på oss feministiska glasögon ser vi att det är män i rika länder som står för de största utsläppen och kvinnor i fattiga länder som drabbas hårdast. Vi ser att i Sverige är män värre miljöbovar än kvinnor. Men inte vilka män och kvinnor som helst.

För att se vilka män som är de värsta miljöbovarna måste vi byta till klassglasögon eller sätta på ett klassfilter på våra feministiska glasögon. Då ser vi att rika män är värre miljöbovar än fattiga män och att rika kvinnor är värre miljöbovar än fattiga kvinnor.

Det räcker alltså inte med ett feministiskt perspektiv på klimatet utan vi behöver både ett feministiskt perspektiv och ett lokalt och globalt klassperspektiv.

Klimaträttvisa är rättvisa mellan syd och nord och mellan man och kvinna, men också mellan land och stad, förort och innerstad, fattig och rik, lågavlönad och högavlönad. Mycket att ta hänsyn till men när jordens välgång eller undergång står på spel måste alla tåtar med!