SvD Kultur skriver idag om "vår syn på boendet och staden." Jag kan inte säga att jag orkar eller har tid att läsa hela artikeln men gör nedslag i vissa delar.
Förr knöts vår identitet till ett livslångt arbete men i dagens osäkra arbetsmarknad säger adress och lägenhetsinteriör mer om vem vi är än den anställning vi råkar ha för dagen. Som trotjänare i Stockholms stad och med noll tid till heminredning tillhör jag själv undantagen som bekräftar regeln.
Som grupp går "Stockholmare" i takt med och driver på tidsandan. En fjärdedel av 9,4 miljarder kronor i rotavdrag hamnade i länet. Det är välutbildade storstadsbor i bostadsrätt och villa i storstäderna som satsar stort på heminredning och renovering.
Som hyresgäst ingår jag således inte statistiskt i den heminredningsfokuserade gruppen, och inte heller i praktiken, eftersom jag har fullt upp med att arbeta för ett bättre samhälle. Köper dock inte förklaringen att heminredningshysterin beror på att stockholmarna inte skulle ha tillräckligt med möjligheter att köpa villa. Jag är övertygad om att det handlar om att för mycket pengar finns i fel fickor.
De som har pengar kan nämligen välja och vraka mellan villorna, titta i bostadsbilagorna till stockholmstidningarna. Duger inte dessa villor kan man köpa sig en herrgård på landet. Vi kan absolut inte bygga fler villor i storstaden, det vore förödande för miljön och ger inte många nya lägenheter.
Att 37 000 allmännyttiga hyresrätter har sålts ut till bostadsrätter i Stockholms län föregående borgerliga mandatperiod har drastiskt försämrat utsikterna för låginkomsttagare, ungdomar utan rika föräldrar och hemlösa att få en bostad som de har råd med. De som flyttar in efter nuvarande ägare i dessa lägenheter måste ha kapital, kan inte få anvisning från bostadsförmedlingen längre.
"De senaste tio åren har segregationen i Stockholm ökat dramatiskt" säger Elisabeth Lilja i artikeln, som är forskare och som i en kommande bok om utförsäljningarna av allmännyttan kommer att beröra de stora konsekvenserna. Snart har vi kanske en situation som i vissa städer i USA, där kommunalarbetarna och servicefolket inte har råd att bo i staden, utan måste långpendla in för att serva rikemansfolket.
Mitt enkla recept för att bota heminredningshysterin är att omvandla de stora skattesänkningarna till produktiva satsningar på fler anställda i hemtjänsten, förskolorna, skolorna och på sjukhusen. På köpet kanske folk får mer tid för sina barn och komma ut i naturen. Om nu inte borgarna har byggt villor på allt grönt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
lundmarkrosa@gmail.com