Finta inte bort barnfattigdomen - reformera bort den!

Barnfattigdom diskuteras igen. Bra! Mycket tack vare Rädda Barnen som i sina rapporter som visar hur verkligheten ser ut.

Det relativa fattigdomsbegreppet har dock ifrågasatts av borgerliga debattörer, som hellre vill prata om absolut fattidom. För då är nästan inga barn fattiga i Sverige, kanske med undantag för papperslösa.

Vissa vill styra bort från att prata pengar genom att säga att skolan är viktigast. Skolsegregationen förstärker verkligen barnfattigdomen, men en bra skola förtar den inte.

Eller att föräldrarna inte skiljer sig. Eller om arbetslinjen, som om någon har ifrågasatt att arbetande föräldrar ger mindre fattiga barn än arbetslösa föräldrar.

Glädjande nog finns det nu även borgerliga debattörer och politiker som förstår att fattiga barn hinner bli vuxna årskullar framåt om något inte görs. Skolbarn vars familjer har försörjningsstöd får till exempel inte bistånd till dator. Det har Vänsterpartiet i Stockholms stad motionerat om. Borgarna hade chansen att göra skillnad, men tog den inte.

Forskaren Tapio Salonen har räknat ut att det skulle kosta 15 miljarder kronor att ta bort barnfattigdomen. Skulle älska rubriken att det femte jobbskatteavdraget byts ut mot att utrota barnfattigdomen!

Nu har borgarna i regeringen chansen att göra skillnad. Vem tror att de tar den?