Gott Nytt Rött År!

Gott Nytt Rött År!

Rullstol istället för gångstol - hur kollar man det?

Sätta den gamla i rullstolen sparar dyrbara personalminuter jämfört med att gå bredvid när den gamla använder gångstolen mellan toaletten och rummet. Men rehabiliteringen går sämre. Detta exempel fick jag mig till livs på bussen hem från Högdalen, när jag träffade en bekant med anhöriga inom äldreomsorgen.

Metoderna är många för att knåpa ihop till vinsterna i riskkapitalbolagen. I media har vi läst om underbemanning, vägning av blöjor, beställning av för få matportioner, snålhet med plasthandskar etc. Nu fick jag inblick i ytterligare en metod. Som personalen tvingas till på grund av för låg bemanning.

Skulden ligger ytterst hos kommunerna som köper upp äldreomsorg av företag med vinst som ledstjärna. Istället för gigantiska uppföljningskanslier (vem var det som ville skära ner administrationen?) som ändå inte kan kolla om rullstolen används istället för gångstolen borde all äldreomsorg drivas av kommunerna.

Jag kan också tänka mig att ideella organisationer kan driva äldreomsorg, men då ska lagstiftningen först ändras så att både rätten till meddelarfrihet och kollektivavtal gäller!

Tänkt om stadsdelsnämnden 2011

Snart är 2011 slut. Det första året på den andra mandatperioden i följd med borgerligt styre i stadsdelsnämnden Enskede-Årsta-Vantör. Förra perioden leddes nämnden av kristdemokraterna och nu av moderaterna och leddes oppositionen av socialdemokraterna och nu av vänsterpartiet.

Det har varit roligt att vara vice ordförande. Dessutom har det blivit mer jämställt, eftersom det var två män som ordförande respektive vice ordföranden för stadsdelsnämnden förra mandatperioden.

Den politiska agendan har dock inte ändrats nämnvärt under året, jämfört med de fyra tidigare åren. Konkurrensutsättningen fortsätter trots att ingen forskning styrker att kvaliteten blir bättre. De svarta hålen i socialtjänstens kassa gapar tomma och fylls på med pengar tänkta för förskolan, fritiden och kulturen.

Under våren fick vi besök av Fria Teaterns Vänner på flera öppna möten. Med rätta upprörda över kulturnämndens halvering av anslaget och hopp om att stadsdelsnämnden kunde göra något. Förvaltningen har köpt föreställningar men det räcker inte. Mitt förslag att söka hos Söderortsvisionen fick inget gehör.

Inför 2012 har anslaget ytterligare halverats. Oppositionen i kulturnämnden har gått mot och föreslagit att anslaget ska återställas. Majoriteten i stadsdelsnämnden har uppenbarligen inte lyckats få kollegorna i kulturnämnden på andra tankar. Vem tror nu på att borgarna vill satsa på Högdalen?

Skandalen med städupphandlingen och Vega Städ utan kollektivavtal som underbetalar anställda och fram till nyligen inte tecknat personalförsäkring har präglat höstens sammanträden. Kommunal har gjort ett strålande fackligt arbete genom att envetet lyfta fram vad som händer personalen när man upphandlar till lägsta pris. 

Som opposition ska vi granska makten. Vår press om den bristande nattbemanningen på Mårtensgården gav resultat. Ljuspunkter har också varit att alla partier utom M gjorde göra gemensam front i remissen om sprutbyte och att vänsterpartiets skrivelse om insamling av matavfall i flerfamiljshus blev delvis bifallen.

Vänsterpartiet Vantör gör bokslut 2011

Årets sista styrelsemöte ikväll med Vänsterpartiet Vantör. Vi hade bjudit in valberedningen och förhoppningsvis får vi en större arbetande styrelse 2012 än i år. Trots manfall har vi ändå lyckats genomföra sex egna medlemsmöten, sju styrelsemöten och ett valmöte för kongressombud för tre v-föreningar.

Vårt röda tält har vi slagit upp på Valborg på Perssons Betong och Rågsvedsdagen, och fortsatt med våra lotterier där barnen fått en lott mot att de skriver vad som behöver förbättras i Rågsved. Resultatet av årets och förra årets barnlotterier har vi berättat om i en insändare i Mittisöderort och i Fria tidningen.

Vi har också affischerat och delat ut mot-flygblad vid tre propagandamöten för att ombilda hyresrätter till bostadsrätter. Äldreomsorgskampanjen har föreningen deltagit i genom att ordna studiebesök på Rågsveds servicehus där Jens Holm deltog, medlemsmöte med Torun Boucher, äldrenämnden, skrivit två insändare varav en kom in i tidningen Årsta/Enskede samt affischerat och delat ut flygblad tre lördagar i Högdalens centrum.

Två år kvar till nästa val. Vi börjar ladda om och kan känna oss nöjda med 2011 trots allt.

Jämlik vård även för unga - starta en fullvärdig ungdomsmottagning i Rågsved!

Rågsved och Vantör behöver en fullvärdig ungdomsmottagning! Det blir jag allt mer övertygad om och det har vänsterpartiet och oppositionen drivit sedan ungdomsmottagningen i Rågsved trots löftet om bevarande las ner av den borgerliga majoriteten i Enskede-Årsta-Vantör och hälso- och sjukvårdsnämnden. Idag har Rågsved en filial med miserabla öppettider och lokaler som avskräcker snarare än lockar till besök. Inom ett par månader vet vi förhoppningsvis vad alliansens partier tänker göra i frågan. Det framkom på ett möte före jul med oppositionen och majoriteten i stadsdelsnämnden och sjukvårdsstyrelsen i landstinget.

Det måste tänkas nytt. Statistiken om barnhälsovården 2010 för Enskede-Årsta-Vantör visar sämre siffror än länet när det gäller utsatthet för tobaksrök, barnfetma, amning, hembesök under de första levnadsveckorna och screening för depression. Vad det för med sig när barn blir ungdomar är oroande.När ungdomsmottagningarna i Rågved, Dalen och Kärrtorp centraliserades till Gullmarsplan minskade den geografiska tillgängligheten till förebyggande och tidiga insatser för att främja psykisk och fysisk hälsa och stärka identitet och sexualitet i de yttre delarna av Enskede-Årsta-Vantör och Skarpnäcks stadsdelsområden. Istället ökade tillgängligheten för ungdomar i centralare delar av staden.

I en ny rapport från Socialstyrelsen "Ojämna villkor för hälsa och vård" ges många förslag för att vården ska bli mer jämlik. Ett exempel är att rikta in sig på att utveckla vården i utsatta områden. När vi tänker lokalt inser vi genast att nedläggningarna av ungdomsmottagningarna i Dalen och Rågsved direkt slog mot utsatta områden. Socialstyrelsen vill öka tillgängligheten genom att identifiera och avveckla barriärer i vården för utsatta grupper. När vi tänker lokalt inser vi genast att nedläggningen i Rågsved istället byggde upp barriärer exempelvis för unga som lever i hedersrelaterade familjer. Socialstyrelsen föreslår uppsökande verksamhet i områden med hög ohälsa. Där kommer en fullvärdig ungdomsmottagning i Rågsved och Vantör in.

Barn och unga som är nyanlända i Sverige är särskilt utsatta för ojämna villkor för hälsa och vård enligt rapporten. Det stämmer på Rågsved och Vantör. Rågsved är en stadsdel som är prioriterad i Söderortsvisionen liksom har varit prioriterad i det som kallades Blommanpengarna, Ytterstadssatsningen, Storstadssatsningen, Stadsdelsförnyelsen och nu Söderortsvisionen. Det borde vem som helst förstå att nedläggningen av ungdomsmottagningen inte gynnade Rågsveds unga! Ändå lades den ner. Om staden och staten satsar på Rågsved måste också landstinget göra det!

En nyårsönskan från mig är att alliansen tänker till och beslutar att öppna en fullvärdig ungdomsmottagning i Rågsved, med upptagningsområde Vantör. Bemanna mottagningen ordentligt med både barnmorskor och kuratorer! Ge ungdomsmottagningen ett stärkt förebyggande uppdrag, som riktar sig även till ungdomar i lägre åldrar, exempelvis från och med årskurs sex i grundskolan. Barnen är Rågsveds framtid!

Gemensam Jul i Rågsved - en första utvärdering i siffror

Cirka 475 personer firade Gemensam Jul i Nya Rågsveds Folkets Hus! Ett 30-tal barn fick en julklapp från fiskdammen! 40 volontärer (31 kvinnor och 9 män) varav 32 nya volontärer i år, gjorde julfesten möjlig! Dessutom styrelserepresentanter, personal i huset, diakoner - Lotta och Gunilla - musikanter - Arne Lif med son på dragspel, uppskattat och Bobo Trubadur, populär! 22 volontärer skrev upp för att få intyg för sin insats.

Både gäster och volontärer uppskattade de personliga samtal som fördes över julmatstallrikarna. Samarbetet med Rågsveds servicehus fungerade mycket bra. Maten verkade alla gilla. Alla sa att stämningen var god. En av volontärerna, van att jobba med fester sa att det var snyggare på vårt julbord än på finlandsfärjorna. Mera om vad folk tyckte får vi säkert veta när våra intervjuer av gästerna och volontärerna sammanställs.

Många av volontärerna sa att de var trötta på den kommersiella julen och ville göra något annat. En kvinna var så nöjd med att slippa stressen till julen, som hennes arbetskamrater ojade sig över. Alla verkade glada och nöjda med julaftonen. Flera av volontärerna var i Rågsved för första gången. Julmaten som blev över hämtades som vanligt av Musketörerna till deras helgöppna verksamhet på Stövargatan.

Idag på juldagen tog vi hand om efterjobbet på folkets hus, städade, sorterade, räknade, körde bort sopor, diskade, fikade, utvärderade och hade trevligt. Flera förslag till förbättringar kom från två av volontärerna som var med idag. Vi från styrelsen antecknade flitigt. Preliminärt bestämde vi också att ha en återträff för alla volontärer som tack och för utvärdering tisdagen den 24 januari!

Imorgon är det dagen D

Imorgon den 23 december blir det förberedelser för Gemensam Jul i Nya Rågsveds Folkets Hus.

Volontärerna samlas klockan 11, vi hämtar maten som vi beställde i oktober (här är det långsiktig planering som gäller) och packar in i kylskåpen, tinar de frysta kålrots- och morotslådorna som duktiga Marina har lagat till, kokar massvis med ägg, blötlägger potatis, dukar borden, dekorerar, går igenom brandsäkerheten, sätter upp fiskdammen, lägger spännande saker i fiskdammspåsarna och mycket annat.

Det är faktiskt 30-års jubileum för Gemensam Jul. Slå det ni som kan!

Något för NCC att tänka på

Ljusmanifestationen för och i Rågsveds friområde igår var en fin upplevelse, i länken skildrad av Lars Epstein. Trots regn och rusk slöt ett 30-tal personer upp under eftermiddagen för att visa sin ståndpunkt och peppa varandra. De tända marschallerna markerade platser där NCC vill bygga kedjehus, påminnande om vilka värden som går förlorade om byggplanerna mot bättre vetande blir verklighet.

Här möttes naturvänner från Rågsved, Vantör och Huddinge. Gamla och unga. Glöggen värmde de frusna. Bullarna mättade magarna. Vi utbytte tankar och flera av oss från Rågsved fick ny information från en Huddingebo: många av kedjehusen som är tänkta att byggas söder om Byvägen kommer i så fall också att ligga på en stor ledning för avloppsvatten. Förutom att kedjehusen ska ligga

• i själva våtmarken
• på mark som ligger inom området för strandskyddet för Kräpplaån
• och delvis på mark vid gamla skjutbanan där det är alltför höga blyvärden 

Man tar sig för pannan. Kände miljö- och hälsoskyddsförvaltningen till detta? Har Stockholms Vatten yttrat sig förresten? Vi behöver ju våtmarker för att rena vattnet som rinner ut i Magelungen. Ett stort antal träd måste fällas för att ge plats åt kedjehusen. Trä lagrar koldioxid. Jag kan inte se att det finns någon biologisk kompensation för trädfällningen i programförslaget.

Kräppladalen är helt olämplig att bygga i. Det har också professor Erik Skärbäck visat i sin analys. Antar att NCC inte är intresserad av att bygga på Bråtegränd om de inte får göra en storskalig exploatering. NCC fick en tidig markreservation. NCC vill nu bygga 200 kedjehus/stadsvillor i friområdet. De flesta husen kommer att byggas på naturmark, trots att byggivrarna påstått motsatsen.

NCC vill verka för hållbar utveckling. Då borde de tänka mer på sitt rykte. NCC som sponsrar Svenska Naturskyddsföreningen bör noga läsa söderortsföreningens mycket kritiska yttrande över byggplanerna. Att göra ekonomisk vinst på att bygga villor i ett känsligt naturområde bör vara dålig PR för NCC. Om de framhärdar kanske Svenska Naturskyddsföreningen tänker över vilka de vill ha som sponsorer.

Varde ljus över Byvägen i Rågsveds friområde

Idag klockan 15 lyser marschaller upp dammarna och Byvägen i Rågsveds friområde i en manifestation för att göra friområdet och Norra Magelungen till naturreservat istället för att privatisera och förstöra tystnaden genom att bygga villor på naturmark.

Ta paus från julförberedelerna, inspireras av den fina affischen här och slut upp för vårt friområde.

Bryggan Vantör blir permanent

Bryggan Vantör och Östermalm blir permanent enligt uppgifter i DN Stockholm idag. Verksamheten ska få fyra miljoner kronor årligen. Detta var den enda rimliga lösningen.

Det tidigare beskedet att staden centralt skar ner anslaget som i många år sökts av stadsdelsnämnden för att delfinansiera Bryggan och att nämnden själv istället skulle vara med och finansiera verksamheten var aldrig realistiskt. Missbruksbudgeten är för liten.

När jag inför beslutet om verksamhetsplanen häromkvällen frågade stadsdelsförvaltningen om möjligheten till finansiering inom nämndens ramar fick jag veta att konsekvenserna kunde bli att Bryggan Vantör läggs ner. V och S yrkade därför på att pengar skulle sökas centralt.

Självklart borde stadshuset ha haft en permanent lösning att presentera redan när man aviserade att det tillfälliga anslaget skulle dras ner och dras in. Då hade onödig oro kunnat stillas.

Vad står i DN om Bryggan på fredag?

Väntar med spänning på DN:s fredagsnummer.

När jag under stadsdelsnämndens möte tidigare ikväll oroade de mig över att stadsdelsförvaltningen inte kan finansiera Bryggan Vantör inom sin budget, och förde fram vårt förslag om att söka centrala pengar hos kommunstyrelsen gav ordföranden en kryptisk hänvisning till att läsa morgondagens tidning.

Kan inte tänka mig annat än att det måste vara ett positivt besked som komma skall. Annars skulle det väl inte hemlighetsmakas på detta sätt. Men varför måste vi läsa om det i tidningen? Varför får vi inte veta det på sammanträdet tänker jag i efterhand.

Lägstaprisupphandling sätter människovärdet på spel

Kommunal äger! Ikväll kom de återigen till Enskede-Årsta-Vantörs öppna sammanträde. Vi hade nämligen två ärenden som berörde VEGA städ på föredragningslistan - dels uppföljning av städavtalet och dels svaret på vår skrivelse "Om vikten av att nämnden inte medverkar till dumpning av anställdas arbetsvillkor och löner."

Att städarna har blivit förlorare på grund av den borgerliga majoritetens städupphandling till lägsta pris vet numera såväl nämnd som förvaltningsledning. Det är Kommunals förtjänst att vi har den kunskapen idag. Frågan har blivit en moralisk och etisk fråga om människors värde i arbetslivet som ingen kan ducka för.

Genom den ovanligt djupa uppföljningen av städavtalet har det kommit fram att städningen har haft stora brister på flera ställen. På vård- och omsorgsboenden har städats bättre, för där finns vårdpersonal dygnet runt. Men på förskolor har det i en hel del fall städats på kvällar när förskolans personal gått hem, trots att det överenskommits om dagstädning. Då finns ingen koll från förvaltningen om att det städas som det ska.

Det enklaste sättet att tillförsäkra personalen kollektivavtal är att kommunen själv tar hand om städningen. Då får man meddelarfrihet på köpet. Och slipper dividera om hur olika villkor i kollektivavtalen ska kunna specificeras i förfrågningsunderlagen för att EU inte ska gå i taket.

Oppositionen krävde att förlängning av avtalet skulle beslutas av nämnden, men det gick inte majoriteten med på. Vi föreslog att avtalet med bland annat Vega städ inte ska förlängas, om inte kvalitetsbristerna rättas till. Förvaltningen måste överta städningen i egen regi om de upphandlade företagen inte klarar att ge sina anställda anständiga löner och anställningsvillkor. Inget av dessa tydliga krav ville majoriteten lyssna på.

Men Kommunal kämpar vidare. Och vi stödjer dem till 100 procent!

hbtq-perspektiv - finns det?

Oppositionen i stadsdelsnämnden efterlyser information om hur förvaltningen arbetar med hbtq-frågor, där förkortningen står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer-personer. Vi vet att fritidens personal har hbt-certifierat sig och det är bra. Men hur är läget i resten av förvaltningen?

Att ha ett hbtq-perspektiv synliggör gruppen hbtq-personer och gör det lättare att bedöma om verksamheten är utformad så att den inte missgynnar denna grupp. Landstinget har föredömligt antagit en hbt-policy tidigare i höst, och vi tycker att staden borde följa det goda initiativet.

Vi lägger därför en skrivelse imorgon med åtta frågor till förvaltningen, på initiativ från vänsterpartiet. Bland annat frågar vi vilken kompetens personalen i äldreomsorgen har för att på bästa sätt bemöta äldre hbtq-personer som under sin livstid ofta har varit tvungna att dölja sin läggning.

Andra frågor som vi vill ha svar på är om hbtq-frågor tas upp i den föräldrautbildning som förvaltningen erbjuder och hur förskolepersonalen uppmärksammar att det finns barn som lever i så kallade regnbågsfamiljer. Och finns hbtq-perspektiv i förvaltningens information?

Upp och nervänt om Fria Teaterns vänner

Ikväll på Linje 19:s paneldebatt om vad som händer i Vantör berättade Ulrika från Fria Teaterns vänner om något häpnadsväckande. Vännernas kamp för att behålla teatern i Högdalen har tranformerats till att handla om ett kulturhus i Högdalen. Kulturförvaltningen vill inte ge teatern pengar men gärna till vännerna! Lars Epstein från DN var där. Läs här:

Vad händer i Vantör?

I eftermiddag var jag på Rätt att bo - Rätt till det gemensamma, ordnat av nätverket för linje 19. Kom mitt i programpunkten där folk från Linjalen, Kärrtorp med flera berättade om sina framgångsrika kamper för att behålla hyresrätterna och gav tips och råd för de som hamnat i samma situation. De berättade om gemenskapen i det ideella arbetet. Hur roligt det var. Om tryggheten i att bo i allmännyttan. Men också om motkrafterna, att husen i Kärrtorp och Bredäng såldes när staden (läs borgarna) inte fick hyresgästerna att köpa själva. Men det är överklagat så än är kampen inte över.

Själv deltog jag i panelen som handlade om vad som händer i Vantör. Där berättade Ulrika om vännerna som kämpade för att Fria Teatern skulle få fortsätta att verka i Högdalen. Per-Åke från Rättvisepartiet Socialisterna berättade om namninsamlingen mot privatiseringen av Högdalshallen. Tre ungdomar berättade om Hagishänget, nollkronorsloppis som testar gränserna för det allmänna. Conny från koloniföreningen berättade om kampen för Rågsveds friområde och kolonilotterna.

Jag pratade om rollen som stadsdelspolitiker, där jag bidrar med kunskap och kontakter för att få fram gräsrotsfrågor till den politiska nivån. Vi har vunnit många lokala kamper i Vantör - räddat Ormkärrskolan, Örby bibliotek och Bandängens parklek - men läget är svårare idag då stadsdelsnämnden har ett kraftigt minskat inflytande. Där avståndet till politikerna är så mycket större då nämnden sammanträder vid Globen och inte i Högdalen och stadsdelsområdet omfattar över 90 000 invånare. Färre politiker behöver träffa sina väljare dagligen och försvara sina beslut.

Ett av mina tips var att söka upp sina politiker, enträget och trevligt föra fram sina frågor, be om förklaringar, kommentarer, helt enkelt göra det svårt för oss politiker att smita undan vårt ansvar. När vi fattar beslut ska vi veta vad saken gäller. Och kunna se folk i ögonen. Ett annat tips är att ta makten över dagordningen. Skriva medborgarförslag, som bereds av tjänstemän och kommer upp till beslut, iallfall om de rör nämndens ansvar. Och så kan man göra som Fria Teaterns vänner har gjort, komma på öppna nämndmötena för att därigenom få fram sitt budskap till centrala politiker. Eller som Kräpplagruppen gjort. Komma och ifrågasätta tjänsteutlåtanden och begära förklaringar.

Jag säger inte att man lyckas alltid. Men det är viktigt med breda allianser och att på alla möjliga sätt visa att det finns en stark opinion som politikerna till sist inte kan gå emot. För att de har för mycket att förlora. Det är ju faktiskt val i det här landet vart fjärde år!

Lycklig att Jonas Sjöstedt föreslås som partiledare

Vänsterpartiets valberedning föreslår Jonas Sjöstedt som partiledare. Läs här om motivering. Det är alldeles utmärkt. Hoppas det blir delat ledarskap när kongressombuden sagt sitt. Jonas och Ulla skulle vara fint. Efter Jonas fick Ulla mest nomineringar. Hon är en kunnig jordnära politiker tycker jag.

Efter kongressen jobbar vi ännu hårdare för ett starkare vänsterparti som gör skillnad i människors levnadsvillkor, kvinnors och mäns villkor och i jordens överlevnad och är med och vinner valet 2014.

Väntar med spänning

Idag kl 15 lägger valberedningen fram förslag till ny partiledare för Vänsterpartiet. För mig finns bara en kandidat, om vi ska fortsätta med en partiledare, och det är Jonas Sjöstedt. Han har kapacitet att bredda partiet och att vinna val. Klimatfrågan är hans viktigaste fråga, den sätter ramarna för framtiden.

Blir det breddad partiledning, eller som jag föredrar, ett kollektivt ledarskap från föreningen till partistyrelsen, vill jag se Jonas Sjöstedt och Ulla Andersson som partiledare. Jag vill också ha två partisekrerare som delar på det organisatoriska arbetet.

Det blir en spännande dag... Om valberedningen lägger ett annat förslag blir det en spännande kongress, det kan det förresten bli ändå. För det är ju kongressombuden som väljer till sist. Som tur är har jag fått förtroendet att vara en av Vantörs två kongressombud. Och vi vet var vi ska lägga våra röster.

Skarp kritik från länsstyrelsen om byggplanerna i friområdet

Nu har även Länsstyrelsen i Stockholm yttrat sig över Program för sambandet Högdalen-Farsta och det är ett kritiskt yttrande både om metod och sakfrågor. Ett antal viktiga exempel:

1. Det avspeglar sig inte i processen att förslaget ses som en fördjupning av översiktsplanen. Med en fördjupning skulle samråd och insyn garanteras liksom att miljöaspekter tydligt skulle integreras i planen.

2. Det går inte att förutsätta att det är tillräckligt att förorenat lakvatten från Högdalstopparna omhändertas genom fördröjning och rening i våtmark.

3. Det finns en stor risk att marken vid den f.d. skjutbanan är förorenad av bly.

4. En inte obetydlig del av den föreslagna bebyggelsen kommer i direkt konflikt med flödet av biologisk mångfald i de gröna strukturerna.

5. Fagersjöskogen och Rågsveds friområde har i det regionala programmet "Aldrig långt till naturen" föreslagits som naturreservat. Det bör förtydligas hur sambandet förhåller sig till föreslagna reservat.

6. Strandskydd gäller vid Magelungens strand, även vid Kräppladiket och Magelungsdiket, och planeringen bör göras utifrån förutsättningen att strandskyddet bara i mindre omfattning bör upphävas.

7. Den föreslagna småhusbebyggelsen längst västerut ligger delvis på våtmark och det kan vara olämpligt med en sådan planering, eftersom Magelungens vattenkvalitet kan påverkas.

8. Dammarna ska minska föroreningsmängderna till Magelungen finns inte med i programmet. Dessutom sägs att miljön är viktig för att stödja det sociala sambandet mellan Rågsved och Huddinge.

9. Beskrivningen av konsekvenserna för kulturmiljön inskränker sig till fornlämningsfrågor. Dessutom krävs en arkeologisk undersökning för det fortsatta arbetet.

Ikväll var även Kräpplagruppen på öppna stadsdelsnämndsmötet och tog upp en hel del punkter med kritik mot den borgerliga majoritetens remissvar. Svar kommer att lämnas skriftligen utlovade nämndordföranden.

Rågsvedsskolan och Bäckahagens skola i fara!

Rågsvedsskolan och Bäckahagens skola har "kapacitetsöverskott" läser jag just i utbildningsförvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2012. På lättläst svenska betyder det att skolorna är hotade på ett eller annat sätt.

Alla kommunala skolor i Vantör har ca 2 600 elever och beräknas öka med ca 400 fram till 2019. Skolorna rymmer ca 3 300 platser. Skillnaden är 700 platser. Nämnden föreslås därför komma med förslag att göra något åt saken. Det kan i värsta fall betyda nedläggning.

Som Vantörsbo tycker jag det är otroligt viktigt att vi har kvar våra skolor och att vi har de bästa skolorna i staden. Våra elever ska inte behöva byta bort den kommunala skolan för att få en bra skolgång.

Min son har börjat som läxhjälpare i Rågsvedsskolan och det är jag stolt över. Men skolan ska inte vara beroende av enskildas engagemang som läxhjälpare utan det är skolans ansvar att hjälpa eleverna så mycket som de behöver. Därför anser vänsterpartiet att det ska finnas en läxhjälpsgaranti.

Som jag förstått tar Rågsvedsskolan emot många elever i föreberedelseklass. Betygen blir mycket lägre än i skolor med bara barn födda i Sverige. Föräldrar och elever tittar på betygssnitten när de väljer skola. Självfallet missgynnar detta Rågsvedsskolan. Alla skolor bör ta emot barn i förberedelseklass!

Vad som händer med Vantörs skolor är inte bestämt. Däremot finns redan nu förslag att Bredbyskolan läggs ned och Bussenhusskolans barn flyttas till Gullingeskolan. Mot nedläggningen av Bredbyskolan demonstrerar folket. Leo Ahmed, lokal vänsterpolitiker tog initiativ och många media var där igår.

Marknaden får inte styra något så viktigt som skolan. Det allmänna måste ta ett större ansvar. Skolan är viktig för närområdet. Det ska vara navet i samhället som bygger relationer och trygghet. Om alla barn bussas till andra skolor finns snart ingen social tillhörighet kvar i området.

För något år sedan togs "Strategier för skolutveckling i Söderort och på Järvafältet" fram. Jag undrar hur detta har förankrats på skolorna i Järva och i Vantör? Hur mycket har staden satsat på skolorna i dessa områden? Blev det bara en fin pappersprodukt eller har den gjort skillnad? Vem vet?

Jag vill se en plan för våra skolor i Vantör (och på Järva förstås) som förlorar elever och en analys av vilka strukturella förutsättningar som behöver stärkas för att skolorna ska kunna vara kvar och locka flera elever!

En kväll om Vänsterpartiets kongress 2012

Kom just hem efter en mycket givande kväll på Kafé Marx där vi kvinnliga kongressombud har gått igenom härskartekniker och hur de kan bemötas och sedan tillsammans med manliga kongressombud diskuterat viktiga motioner om klimat, interndemokrati, särskolan, strategiförslaget, tillgänglighet, hedersrelaterat förtryck, 6 timmars arbetsdag med mera.

Läs mera här om vänsterpartiets kongress 2012  http://kongress2012.vansterpartiet.se/

Svar om long life-lampor

Apropå mejlet om long life-lampor. Så här säger Stellan Hamrin, V-ledamot i miljö- och hälsovårdsnämnden, om problemet:


Ansvaret för "avfall" är delat mellan kommun och industri beroende på vad det handlar om. V vill att kommunen ska ha ansvar för allt och industrin ska betala. Ansvar för lampor ligger på industrin som misskött detta vad gäller lågenergilampor. Det är sant att de läcker kvicksilver och egentligen är ganska dåliga ur miljösynpunkt bortsett från energiförbrukning.


Jag har tagit upp frågan i miljö- och hälsoskyddsnämnden men de kan på kort sikt inget göra mer än be industrin att ta sitt ansvar för dessa nya lampor och de säger att de ska göra det. Det behövs speciella lådor.


Vad vi vet bara V (och M!) som vill att kommunen tar ansvaret för allt avfall.

Det kom ett mejl om long life-lampor

Det är kul att sitta i stadsdelsnämnd! Medborgare tar kontakt i allehanda frågor. Ofta om nedläggningar och nedskärningar eller planer att exploatera ett älskat grönområde. Det är ett stort förtroende som vi har fått och som vi förtroendevalda och våra partier försöker förvalta efter politisk ideologi, lokalkunskap och bästa förmåga.

 

Ikväll fick jag mejl om long life-lampor, som innehåller kvicksilver, som man inte ska dammsuga upp om man tappar ner. Brevskrivaren förutspår att om 2-3 år kommer de flesta människor att ha dessa lampor hemma. Det blir ett problem hur man ska ta hand om lamporna när de tjänat ut, eftersom miljöstationerna inte kan ta emot lamporna i sina glasbehållare.

 

Det här problemet visste jag inte fanns, så jag blev glad att någon har tänkt på det. Nu har jag frågat vår förvaltning om de vet hur kommunens planering ser ut. Jag ska också höra med våra miljöpolitiker. Förstås vill jag svara min brevskrivare att kommunen har koll och att man vet hur det farliga "lampavfallet" ska tas om hand.

För som brevskrivaren säger "Tiden är tämligen kort,vilket gör att kommunen får komma fram med en plan.... Du bör kunna påminna dem om framtidens scenario."

EU-princip inte vatten värd enligt remissvar om friområdet

Nu har remisstiden gått ut för Programmet Sambandet Högdalen - Farsta. Som Rågsvedsbo hoppas jag av hela mitt hjärta att den borgerliga majoriteten lyssnar på kritiken. Som lokalpolitiker har jag fått del av flera remissvar och efter kontakt med Eva Haglund, Rågsvedsbo och kolonist, har jag fått tillåtelse att på bloggen publicera ett utdrag ur hennes svar. Det är ett exempel på vilka starka känslor Rågsvedsbor har om friområdet, planerna på exploatering och bristerna i samrådsprocessen. Det betyder inte att jag håller med Eva om precis allt, men det mesta där behovet av nytänkande om friområdet är centralt.

Utdrag ur ett remissvar från en rågsvedsbo: en representant för allmänheten (den verkliga sakägaren) Dnr 2010-06011-30

EU-MÅLET:
en sammanhållen stad. Kedjehusbebyggelsen i Rågsveds friområde har ingenting att göra med Sambandet Högdalen-Farsta. Man försöker smyga in den bakvägen liksom, obemärkt... Lokalbefolkningen har undanhållits information om byggplanerna. Det rimmar illa med det upplägg som framhålls på sid 10 i programförslaget om vikten av allas delaktighet: "Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och inkluderade i sitt närområdes utveckling i alla steg - från EU-nivå till stadsdelsförvaltningsnivå." Man glömmer att nämna en av EU:s viktigaste principer: subsidiaritetsprincipen, som gäller den enskilda människan. Att besluten ska fattas så nära de berörda som möjligt. Det är väl därför man inte haft samrådsmöte i Rågsved om detta, men det kommer nog att bli tack vare protester.  Det kan inte vara rätt att göra så…

ETT GULDÄGG KASTAS BORT
Katastrof är inget överord. Det är inte vilket grönområde som helst man vill bygga på: det är mark som kan bli naturreservat  EFTERSOM DET HAR SÅ VÄRDEFULL NATUR MED MÅNGA RÖDLISTADE ARTER. Ett stort extra plus är att det är lättillgängligt. Massor med människor älskar området i befintligt skick och nyttjar det flitigt till motion och återhämtning (sid 30), med befintlig skyltning som säkert kan göras bättre.  Människor utan bil, barn, äldre, handikappade som har svårt att ta sig ut längre sträckor, har nu tillgång till orörd natur lättillgängligt. Rågsvedsbor och Huddingebor och besökare från när och fjärran som hört om områdets kvaliteter. Ni sviker oss när ni tar bort vår natur. Behandla oss respektfullt. Den här typen av marker kommer att bli en bristvara i framtiden, och den är sällsynt redan nu så nära en storstad. Den har potentialen att bli en verklig guldgruva och kan göra Rågsved känt i vida kretsar. SÅ OERHÖRT KORKAT ATT KASTA BORT ETT SÅDANT GULDÄGG!!

MIN FÖRSTA REAKTION
när jag såg programförslaget var CHOCK. Kedjehus i varje skogsbryn och kedjehus utmed hela byvägen. VILKET INGREPP!! Värsta ingreppet: bebyggelsen utmed byvägen. Och bara 42 kedjehus av 165 på redan hårdgjord yta (i industriområdet). Resten på naturmark.

MITT LIV BLIR FÖRSTÖRT
om Rågsveds friområde bebyggs. Jag blir hemlös då. Friområdet är min glädje, min identitet, min stolthet. Alla rågsvedsbor jag känner säger: "jag bor i Rågsved, och vi har ett så fint naturområde här." Vi visar naturområdet för vänner och bekanta på besök. Vi är många som flyttat hit och bor kvar här för den fria naturens skull.

"DET ÄR BARA I KANTEN"
Detta vidsträckta naturområde vill ni nu halvera med kedjehusbebyggelse och parkanläggningar. Vidsträckt måste det vara för att kunna härbärgera vissa djurarter och ge den rätta naturupplevelsen. "Det är bara i kanten." Så cyniskt att säga så. Denna "kant" är den vackra natur vi rågsvedsbor stiger rakt ner i med våra första steg in i friområdet. Jag kommer direkt in i lugnet och tystnaden (besökare brukar också kommentera det) oavsett vilken entré till friområdet jag än väljer. (Det finns minst åtta CG-vägar, förutom 4-5 bilvägar och ett otal naturstigar att välja på.)

Väljer jag CG-vägen från Bäverbäcksgränd närmast Bjursätragatan ner i friområdet andas jag frid bara några meter in på vägen. Medicinska effekter direkt. Med föreslagen bebyggelse kommer friden att vara ett minne blott.

Eller också väljer jag naturstigen nedanför mitt hus ner i friområdet. Redan efter 5 steg ner i backen omsluts jag av den väldiga naturens stillhet och tystnad. Jag andas ut. Jag känner lycka. Jag träder in i en annan mental dimension. Jag  älskar denna backe med sina hassellundar, alla årstider. GUDSKELOV ATT DU FINNS, tänker jag alltid. Jag känner backens massiva energi under fotsulorna, det är en fysisk känsla. Det är en massiv, lång och brant backe. Den är magnifik. Långt där nere skimrar Kräppadalen med sina buskage i motljus. Jag har aldrig upplevt en härligare backe. Denna backe ska nu grävskoporna sätta tänderna i och förvandla till ny bilväg och 12 kedjehus. En VÅLDTÄKT på denna jungfrueliga mark. SJUKT. OFATTBART.

"VÄRDEKÄRNOR"
I denna backe har hittats sällsynta arter, så detta område har också "värdekärnor" som måste undersökas närmare. Har det gjorts? Enligt programförslaget är det bara området öster om gamla industriområdet och norröver som har värdekärnor (kartan sid 17). Hela Kräppladalen med skogssluttningarna i söderläge har värdekärnor och utgör enligt "Områdesanalys Södra Rågsved oktober 2004" ett "ekologiskt särskilt känsligt område" (karta sid 8), s k ESKO-skog. Det är uppgifter man förtiger i programförslaget, antagligen för att man i tanken redan har byggt hus där.

TYSTNAD
En verklig bristvara som läker människor.  Den är eftertraktad och skyddsvärd. Även i denna backe finns den tystnad (det har gjorts mätningar) som bara Fagersjöskogen påstås ha kvar (sid 18 samt sid 28 på två ställen). Den som skrivit detta "trollar bort" att skogen i Kräppladalen och runt koloniområdena också har dessa kvalitéer.

VAD ÄR RÅGSVEDS FRIOMRÅDE?
Det råder begreppsförvirring. Det står Friområde i programförslaget. Alla vi som bor här har alltid talat om Rågsveds friområde som ett begrepp som naturligtvis inkluderar Kräppladalen med dess skogssluttningar och områdena runt odlingslotterna, Kräppladiket och Magelungsdiket.

TURISTATTRAKTION
i större skala kan Rågsveds friområde (d v s hela Rågsveds friområde enligt befolkningens definition) bli om det sparas i befintligt skick och blir marknadsfört som ett sådant. Här finns stora möjligheter. TÄNK NYTT!

BYGG- OCH PARKMODEN KOMMER OCH GÅR
Varför "styla" naturen? Ni tror att ni moderna då?  Men när människan tröttnat på modet "söker hon sig tillbaka i naturen", som det heter.

MEN EN STYLAD PARK SKA DET BLI.
Så säger DÅTIDENS beslutsfattare. Det ska bli "målpunkter" och "attraktiva mötesplatser". Fler människor ska hit, och då förlorar man kanske dem som redan hittat hit. Buskage ska bort, det ska slyrensas. Var har man tänkt att alla näktergalar som glädjer oss med sin sång ska hålla hus i framtiden när de blir hemlösa i Magelungsdiket och Kräppladiket? Och cykelväg runt hela Magelungen låter som ett ingrepp i naturmiljön. Bygger ni inte på gamla industritomten behövs ingen park där bredvid. Ny naturmark där gör att siktlinjerna från Kräppladalen in i naturen blir ännu längre än de är nu, vilket förstärker känslan av vild natur. Magelungsdiket kan varsamt ansas och göras tillgängligt för människor utan bygge av hus runt kolonilotterna.

LANDSKAPSARKITEKTER
Jag har varit i kontakt med två landskapsarkitekter angående friområdet. Den ena är jag god vän med sedan många år, och han arbetar inte på Anders Jönsson Landskapsarkitekter AB. Han är mycket kritisk till föreslagen bebyggelse som tar så mycket naturmark i anspråk. Särskilt illa är det att bebygga skogsbryn i syd-, sydöst- och sydvästläge. Skogsbryn där skog och äng möts har särskilt rik fauna och flora. Den andra landskapsarkitekten var i slutfasen av sin utbildning då hon gjorde sitt examensarbete om lämpliga naturrum för sorgbearbetning. Uppsatsen för yrkesverksamma på avancerad nivå  A2E heter: "Platser för kontemplation i vår nära utomhusmiljö: från minneslundar till grönområden" (2009).  Hon sökte föreningsfolk från Rågsved att intervjua, och valde ut bl a mig. Hon bodde då själv i Rågsved och tyckte området var underskattat. Platsen hon valde ut som lämplig för sorgbearbetning var en stor björkdunge i Kräppladalen precis nedanför "min" backe. Skälet till att hon
valde just denna plats var bland annat den stillhet som råder där. Naturrummets öppning var vänd  mot väster, mot ljuset där. Om bebyggelsen av dubbla rader kedjehus med bilväg blir av bara några meter ovanför denna plats är stillheten ett minne blott. Och björkdungen kanske ryker.

MEN VI BYGGER INTE PÅ ODLINGSLOTTERNA!! VAR GLADA!!
Så enkelt är det inte. Jag är själv odlare på Snösätra Norra och är givetvis glad att odlingslotterna skonas. Men att det skulle ske till priset av varje skogsbryn runt odlingsområdet samt byvägen var fullständigt chockartat. Tänk er själva att hela ron och lugnet på odlingslotterna kommer att fördärvas med kedjehus och biltrafik runtom. Och så  ombyggnation av Snösätravägen till gata på andra långsidan, en byggnation jag är emot på grund av att den är onödig när inget husbygge blir av.  Vägen är charmig och lantlig och passar i naturområdet. Under byggtiden förvandlas koloniområdena till byggarbetsplatser under flera år med buller och damm. Ingen kolonist kommer att kunna vara på sin lott dagtid under den tiden. Visst ska lotterna få vara kvar men det blir inte någon bra miljö när allt är färdigt med bilvägar runtom och genomfartstrafik. Kedjehusinnevånarna kommer inte tycka det är toppen att titta ut på kolonilotterna och inte ha någon egen mark att vara på med sina barn utanför sitt hus. Byggherrar kastar lystna blickar på den odlingslottsmark som skulle kunna bli en kedjehuslänga på andra sidan befintlig kedjehuslänga. När allt är klart ska vi odla ekologiskt mellan tre bilvägar som stryker utmed ytterstaketet. Det säger sig självt att detta inte går ihop med ekologisk odling. Vi ska sträva efter miljödiplom.

OCH ERA MÅLPUNKTER, DÅ?
De finns redan enligt er beskrivning på sid 18. Det behövs inga nya parker i Rågsveds friområde, däremot en liten  raststuga och toaletter, där informationstavlan vid Snösätra Södras norra ände nu finns. Park kan ni i stället göra av den stora asfaltplanen söder om Bjursätragatan, där Rågsveds gamla och nya invånare kan träffas för olika aktiviteter. Men lämna sluttningarna ner mot friområdet intakta.

ETT NYTT FOLK SKA IN I NYA HUS
har vi förstått. Det är bostadsbrist i Stockholm, förvisso. Sådant tar man inte hänsyn till när man bygger jättearenor för mångmiljonbelopp inne i Stockholm på mark som skulle passat alldeles förträffligt till  nya bostäder. Arenorna blir dessutom kanske för många och kostar massor av pengar outhyrda. När det gäller Rågsved så skapa en smakfull förtätning av det centrala Rågsved enligt förslag så kan de nya rågsvedsborna få uppleva den intakta miljön i friområdet utan bebyggelse. Fler höga punkthus med massor av lägenheter skulle också kunna placeras i närheten av nämnda asfaltplan, de skulle t o m passa in i området. Men de ska stå nära Bjursätragatan så att inte hustaken stör när man befinner sig i friområdet. Tak som syns ovanför skogsbrynet förstör naturkänslan.

Hälsningar Eva Haglund

Nu Bredbyskolan - och vad händer i Vantör?

Bredbyskolan i Rinkeby föreslås läggas ned och det har föräldrar och elever reagerat kraftigt på. Om det skriver Stockholmsvänstern och DN idag. Det är för lite elever på skolan vilket är ett resultat av en borgerlig skolpolitik med friskolor, "fritt" skolval och skolpeng. Nu ser vi resultatet i ökad uppdelning av elever på grund av betyg, social och ekonomisk bakgrund. Ambitiösa kommunala skolor slås ut.

Även i andra förorter föreslås skolor läggas ned, till exempel Bussenhusskolan i Tensta och Akallaskolan. I DN:s artikel nämns även att "Stockholms stad ser över situationen i Rågsved och Högdalen" på grund av vikande elevunderlag. Att Rågsvedsskolan varit hotad har vi varit med om förut. Då gick vi ihop över partigränserna och lyckades rädda högstadiet kvar.

Rågsvedsskolan tar ett stort ansvar för flyktingelever som kommer till Sverige och behöver introduktion innan de kan gå i vanliga klasser. Självfallet drar det ner betygsgenomsnittet vilket gör att skolan återkommande hamnar i botten på alla betygslistor. Självfallet påverkar det möjligheten att få fler elever till skolan.

På senaste områdesmötet i Rågsveds var skolan med och presenterade sig. I det här läget är det viktigt att vi Vantör får veta hur det ser ut med skolorna i området, vilka skolor hotas av nedläggning, vad kan vi göra lokalt för att förbättra läget, vilka förslag har skolorna själva!

Fortsatt minskade anslag för Fria Teatern

Kulturförvaltningen fortsätter att minska anslagen till Fria Teatern. Nu är förslaget för 2012 att endast 480 tkr beviljas som ytterligare ett års omställningsstöd.

Motiveringen är att "Märkbar förändring av verksamhet, ekonomi, organisation och samarbeten har uteblivit under 2011." och att "... en bärkraftig idé för program, konkreta samarbeten och en starkt lokalförankrad verksamhet fortfarande saknas".

Som någon slags tröst i bedrövelsen säger man "Kulturförvaltningen ser dock positivt på det lokala engagemang som under 2011 har utvecklats kring ett mer öppet kulturhus i Högdalen".

Den fortsatt negativa hållningen till att ekonomiskt göra det möjligt för Fria Teatern att bedriva teater av hög kvalitet i Högdalen går stick i stäv med Söderortsvisionen vackra ord om attraktiva förorter.

Idag är många Högdalsbor besvikna.

Avtalet för Bråtegränd förlängs - utan info till Rågsvedborna

Bråtegränd fortsätter att uppröra. En gång i tiden var hela Vantörs stadsdelsnämnd från rött till blått överens om att upplagsområdet skulle bort. Fem år har gått sedan dess. En blå majoritet styr nu staden. De förlängde avtalet tre år, det skulle vara slut den sista december 2012. Men tji fick vi.

Nu har exploateringsnämnden den 24 november beslutat att förlänga arrendena från den 1 januari 2013 med tre månader i taget, tills det finns en antagen detaljplan för området. Information har skickats till alla arrendatorer i området har vi fått veta i ett mejl från exploateringskontoret. Jag undrar om man tänkt på att informera oss Rågsvedsbor, eller är det inte så viktigt?

Så nu ska företagen finnas kvar, vem vet hur länge? Den tunga trafiken fortsätter dundra genom naturområdet och skapa otrygghet för fotgängare och cyklister. Miljösaneringen, när ska den genomföras? Hur mycket mer hinner Magelungen förorenas innan marken saneras? Frågorna hopar sig.

Till yttermera visso har det varit fel uppgift om anställda i upplagsområdet i  tjänsteutlåtanden. Enligt ordföranden i företagsområdet ska det vara ca120 anställda, enligt stadens handlingar ca 175 anställda. Enligt Kräpplagruppen arrenderar 26 företag/personer ca 37 tomter. Gruppen har ringt till arrendatorer och kommit fram till att det är ca 24-30 arbetsplatser. 16 arrendatorer har bara förråd på tomten, tre av förråden är uthyrda i andra hand till privatpersoner.

Inte heller vi som sitter i stadsdelsnämnden har fått officiell information om förslaget till förlängning, utan jag fick veta att något var på gång genom en moderat ledamot i stadsdelsnämnden. På sammanträdet när vi beslutade om remissvaret för programmet sambandet Högdalen - Farsta.

Demokratin går på nit efter nit i frågan om Rågsveds friområde. Jag har  bloggat om inget samrådsmöte i Rågsved, att information om stadsdelsnämndens öppna möte där programmet skulle informeras om var dåligt och sent annonserat och att förvaltningens remissvar inte fanns på Insyn inför öppna mötet, pga att företaget som sköter Insyn sjabblat.

Kan inte säga annat än. Det är helt enkelt inte klokt!

Simkort begränsas av privatisering

Snart får vi veta vem som ska driva Högdalshallen ett antal år framöver. Trots att vi som besökare är nöjda har den borgerliga majoriteten beslutat att den inte ska drivas av kommunen.

Att årskort köpt i Högdalshallen inte kommer att gälla på andra bad eller att kort köpt på andra bad inte kommer att gälla i Högdalen är en stor försämring.

Folk som flyttar, de som ibland simmar efter jobbet i ett bad nära jobbet och ibland före jobbet nära hem förlorar flexibiliteten att välja den simhall som ligger bäst till.

Jag som vill simma i en kommunalt driven simhall där anställda har rätt till kollektivavtal och meddelarfrihet får längre resväg än idag.

Kanske min motivation att fortsätta simma minskar? Eller måste jag bita i det sura äpplet och acceptera att vara begränsad till att simma i den simhall som ligger närmast hem?

Inget av alternativen lockar.

Leve julkorten!

Ikväll har jag skrivit 28 gamla hederliga julkort till släkt och gamla vänner i Finland, Västerbotten, Dalarna, Skåne, Kalifornien och några till platser ...

Antalet julkort minskar tråkigt nog med åren, de äldre släktingarna blir färre och de nyare bekantskaperna delar jag inte samma julkortstradition med.

Det verkar inte vara lika vanligt att skicka adressändringskort nuförtiden, iallafall inte till mig. Så en och gammal vän missar jag tyvärr av den orsaken.

Jag tror jag ärvt min vurm för julkort från mamma. Hon hade 12 syskon som hon ständigt skrev till under kriget och när hon flyttat till Sverige.

Julkorten blir ett sätt att hålla kontakt trots avstånd och år som går. Och vilken fest det är varje gång ett kort dimper ner i brevlådan ...