Bakåtsträvarlandet Sverige

När jag gick socialhögskolan på 70-talet fick jag lära mig att socialhjälpen (som det hette då) var samhällets yttersta skyddsnät, som skulle träda in när människor inte hade någon annan utväg för att klara sin försörjning.

Idag verkar det vara svenska kyrkan som har funktionen som yttersta skyddsnät, om det skrev SvD igår under rubriken "Nöd driver fler att söka kyrkans hjälp". I Enskede-Årsta håller kyrkans fonder att ta slut och det sägs i artikeln att antalet hjälpsökande har ökat med 25 procent de senaste två åren.

Semestertider är trevliga tider för de som har ekonomin säkrad. Förutom lön ges semesterersättning, vilket ger ett tillskott i semesterkassan. För familjer som inte har några marginaler och lever på försörjningsstöd finns inga semesterpengar att söka hos socialtjänsten, utan det är till kyrkan man går.

Trots socialtjänstlagen som ska säkra rätten till en skälig levnadsnivå tvingas socialtjänsten hänvisa till kyrkan, när Stockholms stads riktlinjer är för snåla. Och avslagen på ekonomiskt bistånd ökar i huvudstaden i "föregångslandet" Sverige...

Enligt statistiken i SvD ligger Enskede-Årsta-Vantör i topp tillsammans med Hässelby-Vällingby när det gäller andel hushåll med avslag (helt eller delvis). Att avslagen är högre i ytterstaden än i innerstaden tyder på strukturella orsaker. Åt den som har ska varda givet för att tala kyrkospråk!

Att avslagen ökar är ingen slump, utan en följd av skärpta riktlinjer när borgarna kom tillbaka till makten i Stockholm 2006. Vänsterpartiet i Stockholms stadshus har kritiserat snålheten, orättvisan och föreslagit generösare bistånd utifrån ett barnperspektiv.

Nu ser vi allt klarare följderna av den moderata socialpolitiken, där samhällets ansvar tunnas ut och där folk tvingas till kyrkan för att få pengar till det som vi andra tar för givet. Nådegåva istället för skattebaserad rättighet, i det som börjar förtjäna namnet "bakåtsträvarlandet" Sverige!