Googla Hubbard innan barnen sätts i Studemaskolan

Vantörs kommunala skolor måste bli så bra att alla föräldrar är trygga med att barnen får den bästa skolgången där. Föräldrar ska inte behöva fundera på att till exempel sätta sina barn i Studemaskolan i Bandhagen med koppling till scientologrörelsen. Skolan annonserar nu stort i Mittisöderort för att locka elever under rubriken "Månadens företag", vilket nästan kan ge intryck av en utmärkelse fast det är en vanlig annons.

Medan förskolorna inom Den Ideella Föreningen Albatross (finns bland annat i Dalen och Rågsved) efter en hel del kritik från föräldrar (och kanske rädsla för att få svårt att fylla platserna) officiellt byter från Applied Scholastics till traditionell pedagogik går Studemaskolan motsatt väg. I annonsen propageras massivt för Applied Scholastics och scientologen Hubbard presenteras tjusigt som filosof, humanist och utbildare.

Hoppas föräldrarna googlar Hubbard, så att de inte gör samma misstag som förskoleföräldrar har gjort. Det senaste året har jag kontaktats av föräldrar med barn i Albatrossförskolor, som inte har haft en aning om kopplingen till scientologin, och som blivit mycket upprörda när de har fått reda på detta. Föräldrarna har känt sig förda bakom ljuset och när de har satt sig in i scientologin har de blivit ännu mera upprörda. När de pratat med andra föräldrar har de varit lika ovetande. När jag ser att Studemaskolan nu annonserar efter elever och framhäver skolans resultat enligt SALSA-metoden samtidigt som stark kritik redovisas på Newsmill blir jag upprörd. Skolan bemöter faktiskt inte faktakritiken.

Scientologin har jag ifrågasatt sedan jag som ny socialsekreterare kom i kontakt med Narconon, också närstående scientologin och vars metoder dömts ut av Socialstyrelsen. Jag träffade bland annat en ung flicka som upplevt sig tvingad att köpa dyra scientologkurser, fast hon saknade inkomst. Det var i högsta grad oetiskt handlat mot människor som inte kunde värja sig. Jag har i dagarna kollat om Stockholms stad köper vård av Narconon och enligt stadsledningskontoret har staden inte betalat fakturor från Narconon de senaste fem åren som de kontrollerat. Socialförvaltningen har heller inget ramavtal med Narconon, vilket är betryggande att höra.

Även den ideella föreningen Drogfritt med anknytning till scientologerna bedriver en drogundervisning som döms ut av en expert. Idag har vänsterpartiet ställt en skriftlig fråga i utbildningsnämnden om stadens skolor eller fristående skolor som finansieras med kommunalskatten använder sig av Drogfritts informationsmaterial. Jag uppmanar alla föräldrar att höra sig för med sina barns skolor vilket droginformation som deras barn får i skolan. Om det är från Drogfritt, kontakta rektorn och säg ifrån!

Vad är gemensam jul i Rågsved?

Imorgon kl 17.30 har vi informationsmöte för alla som vill vara volontärer på Gemensam Jul som vi firar varje julafton på Nya Rågsveds Folkets Hus. Ikväll satte jag ihop några fakta om firandet:

Vad är Gemensam Jul?

·         Gemensam julfirande på julafton som är öppet och till för alla som vill komma

·         Det startade för 31 år sedan som en protest mot traditionellt julfirande och kallades först alternativ jul. Då serverades alternativ mat, bland annat ärtsoppa.

·         Idag bjuds det på traditionellt julbord och det är fortfarande gratis för gästerna

·         Man kommer för den goda matens skull men viktigast är samhörigheten och den trivsamma stämningen.

Vilka är det som kommer?

·         400 -500 gäster mest från söderort, alla familjetyper och åldrar

·         Många kommer varje år, även om man inte bor kvar i området

·         Förra året kom ungefär 30 barn

·         Många äldre som bor på Rågsveds äldrecentrum kommer hit.

·         Firandet är alkohol- och drogfritt. Den som är påverkad får vara med, om de inte stör.

Hur ser programmet ut?

·         Vi öppnar 12.30 för allmänheten, sista insläpp 15.30, stänger 16.00

·         Gäster från Rågsveds äldrecentrum 11. 30, rullstolsburna först.

·         Traditionell julmat samt vegetariska rätter, kalkon m.m.

·         Kaffe, thé, pepparkakor, frukt och choklad till kaffet.

·         Musikunderhållning, betraktelse från Svenska Kyrkan och fiskdamm för barnen.

Volontärerna gör Gemensam Jul!

·         Mycket praktiskt att göra men viktigast är kontakten och samtalen med gästerna.

·         2011 kom 19 volontärer 23/12, 37 på julafton och 2 på juldagen.

·         Den 23/12 frukost, information, brandövning samt förberedelser.

·         Den 24/12 kl 9 börjar arbetet i köket. Frukost finns. 25/12 städning och efterarbete.

·         Kom gärna lite julklädd. Vi lånar ut julförkläden och tomteluvor.

·         Arbetsschema mejlas ca 1 vecka innan. Ring Rosa 076 12 29 160 vid återbud.

·         Ta gärna med vänner och familj som gäster.

·         Intyg om deltagande fås på begäran.

Vem betalar och planerar?

·         Nya Rågsveds Folkets Hus, stadsdelsnämnden Enskede-Årsta-Vantör, Svenska Kyrkan, bostadsbolag och föreningslivet i Vantör.

·         Gemensam Jul förbereds av en arbetsgrupp i styrelsen för Nya Rågsveds Folkets Hus.

Funktionsnedsatta får inte gruppbostäder

En bostadsfråga som många gånger kommer i skymundan när vi pratar bostadsbrist är bristen på gruppbostäder och servicebostäder för personer med funktionsnedsättningar. Några gånger om året får vi som sitter i stadsdelsnämnden en påminnelse om hur illa det är ställt. Att det ser så illa ut hör förstås samman med den bostadspolitik. Vi är långt ifrån en social bostadspolitik i det här landet och i den här staden idag.

I torsdags fick vi en rapport om hur det såg ut i Enskede-Årsta-Vantör för tredje kvartalet 2012. I sex fall av 13 som handlade om särskild bostad enligt LSS har de sökande inte fått något bostadserbjudande alls från socialförvaltningens bedömningskansli, som sköter bostadserbjudanden för alla stadsdelsnämnder. Fyra hade dessutom så särskilda behov att det inte har gått att lämna något erbjudande om en passande bostad.

Den senaste uppskattningen i Stockholms stad var att det fattas 510 bostäder perioden 2010-2014. År 2011 gick det till och med bakåt, fler omoderna gruppbostäder togs bort än vad som byggdes nytt. För de som står i kön och deras anhöriga är en lång väntan på lämplig bostad påfrestande. Eftersom vi i nämnden är ytterst ansvariga för att gynnande beslut ska verkställas i tid, ville vänsterpartiet och socialdemokraterna att förvaltningen skulle återkomma med en djupare redovisning av läget.

Miljöpartiet anslöt sig till vårt förslag men inte moderaterna och folkpartiet. Så nu får vi ingen djupare redovisning av orsaker till att så många inte fått bostadserbjudande. Förvaltningen har drivit på för att de som står i kö ska få erbjudande varannan månad fick vi veta och att man prövar möjligheten att bygga gruppbostäder i de stora byggprojekten. Men om vi når målen genom de planerna fick vi inte veta.

Jag menar att frågan om gruppbostäder måste prövas i varje bostadsprojekt framöver. Om det saknas gruppbostäder i en stadsdel bör man bygga där, även om det är mindre bostadsprojekt. För hur ska annars de som söker gruppbostäder som vill bo nära anhöriga i just de stadsdelarna någonsin få en bostad?

Kejsarens nya kläder - några ord om brukarnöjdhet

De som vill konkurrensutsätta så mycket som möjligt brukar säga att brukarna är mer nöjda med privata utförare. Så har det också varit när brukarundersökningarna för exempelvis våra kommunala förskolor redovisas i stadsdelsnämnden. Men betyder mer nöjda brukare att kvaliteten automatiskt är högre? Inte självklart är min uppfattning. Bara det faktum att man valt aktivt kan påverka nöjdheten alldeles oavsett kvaliteten. För att ta reda på mera lyssnade jag häromdagen på ett SNS-seminarium med professor Clas Fornell från University of Michigan, som lär ska vara världens bästa forskare inom brukarnöjdhet.

I privat sektor är brukarnöjdhet lika med kvalitet. Är kunden nöjd köper kunden, och då är företagaren nöjd. Är kunden är missnöjd byter kunden till en konkurrent. Men är verkligen det här tänkandet överförbart till välfärden? Kan en patient till exempel utvärdera en läkares insatser? Fornell verkar mena att det inte är lätt för brukarna att värdera kvaliteten första gången man väljer en insats, hur mycket information man än får. Men andra gången, när man har erfarenhet av tjänsten, då har man mer på fötterna. Här vill jag inflika att de som har mest kunskap, de mest privilegierade, säkert oftare kan välja "rätt" redan första gången.

Det viktiga för brukarnöjdhet är att det ska vara lätt att byta, och det måste finnas något att byta till. Man köper inte en ny läsk av samma sort om man är missnöjd, men att välja en annan förskola eller ett annat äldreboende, det är en annan femma. Gruppbostäder finns knappt något att byta till. Inom äldreomsorgen är det kö till de mest attraktiva boendena. De bästa skolorna har inga tomma platser. Och om vi tänker oss en människa som inte har lång tid kvar att leva. Hur lätt är det för henne att byta boende om det första är dåligt? Min slutsats är att Stockholm för mycket fokuserar på information när bytesrätten är den viktiga. Men förstås, om man fokuserar på bytesrätten blir det snabbt tydligt att valfriheten i välfärden i mångt är illusorisk.

Fornell landar i att det bästa är om brukarnöjdhet kombineras med objektiva fakta. Det är också en uppfattning som jag hävdar i stadsdelsnämnden. Ett exempel är uppföljningen av stadsmiljön, som endast består av en medborgarundersökning med 300 personer. Vänsterpartiet har i en skrivelse tillsammans med socialdemokraterna föreslagit att kvaliteten också måste följas upp på annat sätt, exempelvis fackmässiga bedömningar. Många mål i äldreomsorgen mäts också bara med brukarundersökningar. Precis som jag konstaterade i ett föregående blogginlägg vilar majoritetens privatiseringsprogram på lös grund. Då är det logiskt att metoderna för uppföljning av målen i budgeten också är svaga.

Sunne - Stockholms stads förebild?

Tycker man regelbundet ska påminna om att den gigantiska konkurrensutsättning som Stockholms stad har genomdrivit under borgerligt styre varken har utvärderats eller visat sig bygga på någon solid vetenskaplig grund. Vänstern har helt rätt när vi kallar detta ideologiskt styrd eller dogmatisk konkurrensutsättning.

Vatten på kvarn fick jag när jag läste finansborgarrådets förslag till budget 2013 där man under rubriken skattesats räknade upp kvalitetsupphandling som en av de åtgärder som skulle ge ekonomiska vinster åt staden. Jag var då tvungen att fråga stadsledningskontoret om det fanns ett faktiskt kommunalt kunskapsunderlag som visade att staden hade tjänat ekonomiskt på konkurrensutsättningen, eftersom jag inte hade sett sådana utvärderingar i kommunen och eftersom SNS:s respekterade kunskapssammanställning Konkurrensens konsekvenser kom fram till att kunskapsläget nationellt sett ar anmärkningsvärt begränsat.

Svaret blev en hänvisning till empiriska belägg för att konkurrensutsättning generellt sätt ger ökad effektivisering/sänkta kostnader med referens till en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2009:2, Regelverk och praxis i offentlig upphandling.  När jag gick igenom rapporten fick jag både veta att EU:s medlemsländer "...saknade instrument för att mäta effektiviteten i offentlig upphandling och dessutom visade ett mycket svalt intresse för frågan" och att EU:s detaljerade regelverk inte baserats på någon omfattande empirisk forskning utan var "tillkommet på mer intuitiv grund." ... Nästan skrattretande blev det när jag såg vilket kommunalt empiriskt underlag som studien baserade sig på. Det var alla annonserade upphandlingar gjorda av Sunne kommun 2007 och 2007, en stad med 13 600 invånare... När jag dessutom googlade på "kvalitetsupphandling" i rapporten fick jag noll träffar.

80% nyckelbiotoper i Rågsveds friområde!

Naturvärdesinventeringen av Rågsveds friområde är klar. Det är bara för alla nyfikna att gå in på skogsstyrelsens hemsida och se på kartorna vilka sorter och hur många nyckelbiotoper som finns. Läs här om vad en nyckelbiotop är och vad Kräpplagruppen säger om resultatet av undersökningen:

"Det är med stor glädje och stolthet vi ser att skogsmarkerna i Rågsveds friområde till mer än 80% består av nyckelbiotoper. Det finns bara en rimlig väg att gå för Rågsveds friområde och det är att göra området till ett naturreservat. Dessutom gränsar friområdet till en nyckelbiotop i Huddinge – Kynässkogen. Att sammanföra dessa två områden till ett naturreservat vore en fantastisk gåva till medborgarna i söderort och Huddinge."

Samma inställning har vänsterpartiet och miljöpartiet i Huddinge och Stockholm och partierna har därför motionerat i respektive kommunfullmäktige om ett mellankommunalt naturreservat för Rågsveds friområde och Kynäsberget i Huddinge. Även om vi inte fick med S på motionerna är vi överens med S i stadsdelsnämnden och S i staden har i sin budget föreslagit att friområdet ska utredas som naturreservat. 

Så nu väntar vi i Rågsved ivrigt på Sten Nordins svar, på det öppna brevet som Kräpplagruppen skrivit.

Morbror har flyttat in hos Attendo

Besökte morbror i Finland i helgen, som flyttat från sitt gamla hus utan rinnande vatten till ett modernt äldreboende. Eller vårdhem som det boendet kallades. Kändes bra att han nu bor varmt och ombonat, får mat regelbundet och har modernt badrum. Bastu en gång i veckan och mat som lagades på plats på boendet varje vardag. Och att hans kära gungstol var med honom.

Mindre bra tecken var att teven stod på hela tiden, och att den enda aktivitet som annonserades på anslagstavlan var när prästen kom.  De som inte såg på teve tillsammans såg på teve på sina rum. Som vanligt var morbror glad och nöjd, men min vana trogen började jag jämföra med äldreomsorgen i Sverige. Här ställs krav på två maträtter att välja på, på morbrors hem fanns bara en.

När vi frågade fick vi veta att man hade sång- och målarstunder. Att morbror varit iväg och handlat. Men tavlorna var inte upphängda och jackan behövde tvättas. Flera rum stod tomma, i det helt nya boendet. En parallellavdelning var helt tom. Att Attendo som driver stället betalar för tomma rum verkar osannolikt. Vi får nog hålla koll på stället så att morbror fortsätter att ha det bra.

Lokalt näringslivsarbete på sparlåga

På företagarrådet i Enskede-Årsta-Vantör idag diskuterade vi trygghet och säkerhet i centrumområdena. Polisen berättade glädjande nog att butiksrånen minskade, men att de som ändå drabbas ofta är de små butiksägarna som kanske inte har samma möjligheter till larm, arbetar ensamma etc. Ett annat problem som kom upp var bristen på skyltning av områdena, där ansvaret ligger på trafikkontoret.

Inte oväntat kom Gullmarsplans centrum upp till debatt, se även Tidningen Årsta/Enskede. Stadsdelsförvaltningen berättade att fältassistenterna de närmaste veckorna kommer att kartlägga hur situationen ser ut. En del tycker att området är otryggt, andra inte. Men ombyggnaden av centrumet blev inte lyckad och polisen konstaterade att det trygghetsmässigt kan uppfattas som ett ingenmansland. Det finns ingen fungerande företagarförening och många bostadsrättsföreningar, så ansvaret är splittrat.

Även i Rågsved är ansvaret splittrat mellan ett stort antal fastighetsägare, men här har ändå en fastighetsägarförening nyligen bildats där de kommunala bostadsbolagen är stommar i verksamheten. Det blir väldigt tydligt att om våra små centrum ska utvecklas är det en klar fördel att vi har stora kommunala bostadsbolag i området som kan ta ansvar, gärna också som centrumägare som i Hökarängen.

En lokal företagare som bildat nätverket "Gilla Söderort" var med på mötet. Hon önskade ett mer synligt lokalt näringslivsarbete, och hade tagit initiativ till den mötesplats för näringsliv, idrott och kultur i södra Stockholm som hon tyckte saknades. Klart är att alliansen inte har gett stadsdelsnämnderna ett större näringslivsuppdrag än det vi har idag. Med stadsdelsnämnder som får tillbaka ansvar, befogenheter och resurser kan vi vara mera aktiva och också uppfylla högre förväntningar på ett lokalt näringslivsarbete!

Golfen kvar på Årstafältet om Vänsterpartiet får styra

I veckan skriver båda lokaltidningarna om att golfen på Årstafältet kastas ut om förslaget till detaljplan för stadsparken på Årstafältet blir verklighet. Stadsdelsnämndens moderata ordförande kritiserar i Tidningen Årsta/Enskede hur Årsta Golf hanterats och efterlyser en lösning, under rubriken "Dina politiker tar strid för hotade golfbanan". Välkommen till Vänsterpartiet, säger jag. Vi vill, tyvärr idag som enda parti, bygga klart landskapsparken i stort enligt de tidigare planerna, vilket skulle rädda golfen kvar på fältet. Läs vår reservation i stadsdelsnämnden här. Även Mittisöderort skriver om protesterna mot att golfbanan hotas.

Läs mer om Årsta Golf här

FP i Enskede-Årsta-Vantör missade chansen

Långa köer till finskspråkiga förskolor i söderort rapporteras idag. Nu tänker skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) beordra stadsdelsnämnderna att starta finskspråkiga förskolor. Så dags tänker jag. Hennes parti i Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd hade chansen att stödja oppositionens skrivelse redan i februari 2012, där vi konstaterade att trots 19 köande barn hade vi ingen egen finskspråkig förskola.

Eftersom lagen om nationella minoriteter ger finskspråkiga barn rätt att välja förskola på finska och att tillräckligt antal platser inte finns ville vi att förvaltningen skulle undersöka om det gick att starta en finskspråkig avdelning i någon av våra egna förskolor. Svaret i maj 2012 innehöll tråkigt nog inga skarpa förslag. Intresset från föräldrarna var inte tillräckligt stort, bara få kom till en informationsträff. 

Vi var inte nöjda. Mer måste göras för att få kontakt med köande föräldrar och även föräldrar till de 24 finsktalande barn som redan går i våra förskolor. Vårt förslag att tillsammans med närliggande stadsdelsförvaltningar utreda om det gick att starta en finskspråkig grupp i närheten av Gullmarsplan/Globen röstades ner av alliansen. Hade Lotta Edholms partikamrater stött oss hade vi kanske haft en finskspråkig förskola/grupp idag!

I höst har förvaltningen startat finskspråkig öppen förskola en gång var fjortonde dag, och det är bra för föräldrar som vill att barnen ska kunna vara i finskspråkig miljö som komplement till den vanliga förskolan. Men det löser inte köerna till finskspråkig förskola. Eftersom vi har 19 finsktalande pedagoger i våra kommunala förskolor bara i Enskede-Årsta-Vantör borde det vara lätt att bemanna en finskspråkig grupp i en av våra förskolor.