Om det demokratiska underskottet i stadsdelsnämnderna

Nedan lägger jag ut min debattartikel i Stockholm Fria som var införd för någon vecka sedan, som har gillats av många och som folk tycker är viktigt att sprida. Det gör jag gärna!

Vet du att du i praktiken bara kan rösta om cirka hälften av verksamheten i stadsdelsnämnderna som Stockholms stad betalar för? Att du inte kan rösta på att ändra det fullt ut ens i nästa val, eftersom det borgerliga styret avtalat bort hälften av ditt inflytande upp till nio år?

Det talas om ett demokratiskt underskott inom EU. Viktiga beslut fattas av personer och institutioner som inte är folkvalda och det är nästan omöjligt för medborgare att få insyn och påverka beslut. Men det talas sällan om att samma sak händer i lokala nämnder. Som en följd av konkurrensutsättning och privatisering växer ett demokratiskt underskott snabbt i många kommuner och landsting. När stadsdelsnämnden i Enskede-Årsta-Vantör beslutade om verksamhetsberättelsen blev det extra tydligt. Den 108-sidiga luntan plus bilagor handlade bara om cirka häften av budgeten. Den andra hälften får vi som representerar medborgarna ingen samlad verksamhetsberättelse för, då den drivs av olika företag och inte av kommunen.

Hur kommunal förskola, hemtjänst, fritid, funktionshindersomsorg och individ- och familjeomsorg klarar de politiska målen får vi veta en hel del om, men inte hur målen klaras på fritidsgårdar, parklekar och äldreboenden på entreprenad. Vare sig det gäller kultur- och hälsoaktiviteter i fritiden, inflytande och trygghet i äldreomsorgen eller bemanning, heltid och fasta jobb för anställda. Inte ens säkert att samma mål gäller där. Bara det som avtalas gäller.

För att inte tala om när det krisar. I kommunal verksamhet kan nämnden när som helst påverka och rätta fel. Men när brister upptäcks i företag blir det nästan aldrig konsekvenser för ägarna. Om vi vill påverka där, kan vi inte göra det som medborgare. Vi tvingas bli aktieägare i Carema och Attendo och höja våra röster på bolagsstämmorna. Att själva analysera alla uppföljningsrapporter som nämnden får är omöjligt. Och för varje ny entreprenad och avknoppning försvinner information ur nämndens verksamhetsberättelse. De privata förskolorna blir utbildningsnämndens ansvar, så stadsdelsnämnden får inga andra uppföljningar än brukarundersökningar.

Att det blir allt svårare för allmänheten att veta vad som händer i verksamhet som betalas med skattepengar är en direkt följd av den politik som går ut på att konkurrensutsätta nästan allt utom myndighetsutövning och strategisk ledning. Privatiseringarna gör att ambitioner och mål i stadsdelsnämndens verksamhetsplan bara gäller cirka 40-45 procent av nämndens budget. Resten av budgeten är intecknad i olika avtal främst med företag, i en del fall kan avtalen förlängas upp till nio år. Det är inte unikt för vår stadsdelsnämnd, så här ser det ut i hela staden och i andra delar av landet.

Stadsdelsnämnderna kom till för att öka demokratin. Det demokratiska underskott som nu byggs upp är minst lika allvarligt som inom EU. Mest skrämmande är att det växande demokratiunderskottet inte ses som en allvarlig brist utan som det kanske viktigaste målet för den borgerliga politiken.

Rosa Lundmark

Vice ordförande (V)
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd