16 år kvar tills ytterstaden är attraktiv ...

Bara 16 år kvar tills både innerstad och ytterstad i Stockholm ska vara attraktiva områden enligt Vision 2030. Alliansen har styrt i snart åtta år med denna sin vision i sikte. Undrar om någon tycker att vi 2014 har kommit synligt närmare visionen? Har kultur och service börjat jämnas ut mellan innerstad och ytterstad? Har förorterna blivit mer av samhälle och mindre av sovstad? Har de rika så smått börjat se fördelarna med Rågsved, Skärholmen och Järva i takt med visionsarbetet? Har våra gröna ytterförorter börjat locka ut folk från den dåliga luften i stenstaden? Har de mindre bemedlade som vill bo i innerstaden fått större chanser till lägenhet där, nu då visionspolitiken är en tredjedelsperiod närmare målet?

Svaret är nej, både utifrån kända fakta om segregation i boende, skola, service och arbetsmarknad och utifrån den nya revisionsrapporten Stockholms stads arbete med socialt utsatta områden, nr 5, 2014.  Rapporten utgår från Vision 2030, Vision Järva och Vision Söderort och går igenom vad om görs när det gäller förebyggande arbete, tidiga insatser och det dagliga arbetet med skola, boende, arbete, trygghet och sociala stödinsatser i Rinkeby-Kista och Skärholmen. Tyvärr saknas ett medborgarperspektiv. Vad tycker de som varit med på boendedialoger? De som bor i områdena. Deras åsikt ska väga tyngst! Jag saknar också medvetenheten om att sociala förhållanden måste analyseras på stadsdelsnivå och inte på stadsdelsområdesnivå, eftersom stadsdelsnämnderna är så stora och segregerade. En genomsnittssiffra för exempelvis Enskede-Årsta-Vantör döljer den stora skillnaden mellan Rågsved och Enskede.

Det som blivit bättre enligt revisionsrapporten, exempelvis att Svenska Bostäders hyresgäster på Järva nu är lika nöjda som i övriga staden, är rena självklarheter. Kommunala bostadsbolag ska ha lika bra service för hyresgäster i alla områden. Revisorerna säger att det är svårt att säga vad av visionsarbetet som ändå hade blivit utfört. Om saker hade kallats vid sina rätta namn, säger jag. Betalats via skatt och inte av utförsäljningar. Skolan har definitivt inte blivit bättre. Trots Strategier för skolutveckling i Söderort och på Järvafältet har skolresultaten inte blivit högre, mätt i betyg.  Undantag finns, men generellt ökar Söderortsskolornas sociala index (ju högre index ju mer tilläggsbidrag) och nästan alla skolor som berörs av strategierna. Skillnaden mellan förortsskolor och innerstadsskolor ökar alltså istället för att utjämnas.

Rapportens innehåll är inte förvånande. Det jag däremot tänker är att revisorernas grepp är för smalt. Eller snarare är stadens grepp för smalt, det som revisorerna ska granska. Ska arbetet med socialt utsatta områden leda till hållbara resultat måste hela staden utvecklas. Även vad staten och landstinget gör (och inte gör). Hur medborgarna får vara med och sätta dagordningen. Så länge vi inte ändrar lokaldemokratin, bostadspolitiken, utbildningspolitiken, arbetsmarknadspolitiken, de ekonomiska politiken i en rättvisare riktning - ja då återskapar vi orättvisa uppväxtförhållanden, sociala problem, social oro, socialt utsatta områden.