Blandade skolor receptet mot skolsegregationen

Bara en grupp elever har kraftigt försämrat sina resultat, barn med svagast socioekonomisk bakgrund. Bara 61,4% var behöriga till gymnasieskolan i våras jämfört med 95,8% av eleverna med starkast bakgrund. Det är inte mindre än en mänsklig och social katastrof för barnen med svagast bakgrund. Dessa barn går i skolor med redan låga resultat, som en direkt följd av den ökade skol- och bostadssegregationen.

Sedan rödgröna styrde staden 2006 har det så kallade tillöggsbeloppet, som är olika för varje barn, totalt sett minskat med över 400 mnkr. Att det har blivit så snett beror på att skolpengen, som ör lika för varje barn, har ökat mer än tillöggsbeloppet, som består av en pott pengar som är socioekonomiskt uträknad, en pott som går till barn med särskilda behov (verksamhetsstöd) och en pott för modersmål.

Vad som behövs är att till en början återställa det socioekonomiska anslaget till den nivå som rådde 2006 och att allmänt sett öka anslagen till skolan, så att inga skolor blir förlorare. I grunden krävs att målet för staden ska vara blanade skolor och klasser. Det tjänar alla barn på. Men mest att vinna måste skolorna ha som idag har flest elever med svagast bakgrund. Det handlar om prioriteringar.