Trygghet är en grundläggande fråga, såväl materiellt som existentiellt. Så viktig att Stockholms stad gör återkommande trygghetsmätningar, senast våren 2017. Syftet med just denna undersökning är "... att skapa en samlad bild av hur utsatthet för brott, upplevelser av ordningsstörningar och upplevelse av trygghet eller oro för att utsättas för olika typer av brott fördelar sig över stadens olika delar." I Rågsved tillfrågades 300 personer varav 137 svarade (46,4%) och i hela Enskede-Årsta-Vantör var det 3 088 personer varav 1 642 svarade (53,6%). Av svaren att döma finns ett samband mellan otrygghet och stadsdel som folk bor i. Inte oväntat, men den som inte känner till socioekonomins variationer i stadsdelsområdet kan lära av inledande statistik om inkomst, utbildning, arbetslöshet etc.
Trygghet är också viktigt för de politiska partierna. Men särskilt ett valår är det viktigt att bredda blicken, inte gå på de enkla lösningarna, som ser trygghet i ett stuprörsperspektiv. Trygghet kräver i grunden ett jämlikt samhälle, dit vi bara når med ekonomisk omfördelning och gemensamma klimatsmarta lösningar. Igår reagerade jag exempelvis på ett pressmeddelande från centerpartiet om att den upplevda otryggheten skulle motverkas med centerns oppositionsförslag om dubblering av pengarna till belysning. Javisst ska vi ha bra parkbelysning, men också kollektivtrafik som tar oss hem säkert om kvällarna.
Så varför har centern i landstinget försämrat turtätheten för bussarna? Exempelvis 744:an som jag tar från Högdalen till Rågsved för att slippa gå hem genom den ensliga parken, oavsett hur väl belyst den är. Buss är det enda alternativet för icke bilägare, varav många är kvinnor som känner otrygghet om kvällarna. Numera går buss 744 bara en gång i timmen från kl 21:56 fram till 00:58, vardag som helg. Det är lätt att förstå centerns fokus på belysning i staden snarare än ökad turtäthet med bussen, det är någon annan politisk majoritets ansvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
lundmarkrosa@gmail.com