Stadshuset måste dela med sig av makten

Normal demokratisk representation. Har vi det i Stockholms stad med nästan 900 000 invånare, när vi jämför oss med exempelvis Nynäshamn med 26 000 invånare? Ja, det frågar sig Viktor Barth-Kron i sin lördagskrönika i Dagens Nyheter. Frågan om den lokala demokratin är utformad på bästa möjliga sätt ställs mot bakgrunden av den sociala oro som vi har sett i Stockholm den senaste veckan.

En vanlig förklaring till social oro är att möjligheten att påverka politiskt uppfattas som liten. En annan att segregationen är den främsta förklaringen på strukturell nivå och att den politik som driver på inkomstskillnaderna är det sämsta politiska alternativet. Segregationen i boendet gör att vi får segregerade skolor och kunskapssegregationen gör att många unga inte får den skolgång de har rätt till. Skolvalet och friskolorna blåser på skolsegregationen och det måste samhället göra något åt illa kvickt.

De alternativ till ökad lokaldemokrati som skissas i krönikan är att dela upp Stockholms kommun i flera kommuner, att ge stadsdelsnämnderna betydligt mer att säga till eller på annat sätt få in klart lokala företrädare eller att fullmäktigeledamöterna mycket tydligare än idag representerar sina valkretsar. Det intressanta är att vi med rödgrönt styre hade fler och därmed mindre stadsdelsnämnder än idag och stadsdelsnämnder med mer att säga till om. Med blåblått styre har stadsdelsnämnderna hyvlats av verksamhet efter verksamhet.

Våra stadsdelsnämndrepresentanter från vänsterpartiet upplever stadsdelsnämnderna av idag som ett slags remiss- och uppföljningsorgan, med allt färre beslut som nämnden själv råder över. Före privatiseringens tid som inleddes i stor skala 2007 hade vi det mesta av äldreomsorgen i egen regi. Före centraliseringens tid som inleddes i stor skala 2007 hade vi grundskolorna, arbetsmarknadsverksamheterna och barmarks- och vinterväghållningen att besluta om. Då kunde föräldrarna komma på öppna möten och ställa oss till svars. Då låg också stadsdelskontoren närmare invånarna, eftersom vi hade flera nämnder än idag.

Jag tror det behövs ny radikal politik på alla möjliga områden för att minska segregationen, inte minst ny bostadspolitik, skolpolitik och kulturpolitik. Men att öka den lokala demokratin är viktigt för att folk komma till tals. Nu fattas viktiga beslut av facknämnderna bakom stängda dörrar. Om mer makt låg på de lokala nämnderna och de fick vara några fler, blev inte beslutsvägarna så långa som idag, det skulle vara lättare att få igenom förändringar.  Folk skulle få närmare till politiken och politiken skulle få lättare att få något gjort. Vi skulle också kunna arbeta med  medborgarbudget som man redan gör i andra kommuner.

Därför nattvandrar jag i Rågsved

Jag försvarar Rågsved och Vantör. Våra förskolor och skolor. Vårt centrum. Vår tunnelbana. Vårt Folkets Hus. Vårt friområde. Våra möjligheter till bra skola för våra barn, jobb och bostad till våra unga. Våra äldres rätt till bra omsorg. Vår rätt till kultur. Vår rätt att leva bra i en stadsdel som vi älskar.

Därför har ortsbor, grannar, partikamrater, föreningsaktiva, lärare och medmänniskor nattvandrat för att förebygga mer vandalisering och våld. Därför nattvandrar jag ikväll. Därför arbetar jag politiskt för vänsterpartiet. Göra skillnad där jag bor. Därför arbetar jag för ett jämlikt samhälle.

Det handlar om klass. Som medvandrerskan sa när vi tog paus i Rågsveds Folkets Hus. Men svaret är inte bilbränder, krossade rutor, stenkastning mot poliser. Det gör vår ort illa. Människor illa. Vi finner oss inte i att någon förstör vår ort, oavsett syfte. Vi finner oss inte i att rasister utnyttjar det som händer.

Det som händer är ingen slump. Det är ingen slump var det händer. På Östermalm finns inte lika många unga som saknar framtidstro, jobb, behörighet till gymnasieskolan. Föräldrar som är arbetslösa och utförsäkrade, om ens de varit införsäkrade. Där finns inte lika många som inte röstar.

Politiken har en läxa som inte går av för hackor när vi fått stopp på akut våld och vandalisering. Prio ett är att bryta segregationen. Etter värre med borgerlig politik. Och bekämpa rasismen, var den än finns. Bra skola, jobb och bostäder som rättigheter. För social oro och kriminalitet minskar i ett jämlikt samhälle.

Också en storstadsdemokrati värd namnet, som Viktor Barth Kron skriver intressant om idag.

Rågsved kl 18

Ikväll har Nya Rågsveds Folkets Hus Öppet hus (Rågsvedstorget 11). Oroligheterna och skadegörelsen som också har drabbat Rågsved/Hagsätra gör att vi behöver samlas och prata om hur vi går vidare. Öppet från kl 18.00 till minst kl. 23.00. Folk från bl.a. Folkets husföreningen kommer att vara på plats. Jag åker dit direkt efter stadsdelsnämndens sammanträde.

Sprid gärna denna informationen till så många som möjligt – via e-post, Facebook, Twitter etc.

Vänstern tog trycket i Rågsved!

Vården ska drivas utan vinstsyfte. All barnsjukvård ska vara avgiftsfri. Tandvård borde vara billigare. Så svarade nästan alla på vänsterpartiets enkät "Vård i Vantör" idag på Rågsvedsdagen. Enkäten har vi tagit fram för att ta trycket på borgarnas vårdpolitik. Totalt fick vi 46 svar. Många passade också på att prata vård med vårt oppositionslandstingsråd Håkan Jörnehed. Och de som fått högt blodtryck av alliansens politik fick trycket kollat hos vår sjuksköterska Heidi Hilden Gershater!

Några av de kommentarer som vi fick till enkäten var:
"Det viktiga är inte att välja utan att det som är skattefinansierat är bra." 
"Tänk mera på oss patienter än på vinsten." 
"All välfärd borde drivas utan privata vinstuttag - i offentlig regi."

Rågsvedsborna är helt klart eniga med svenska folket att vinstsyftet ska bort ur vården. Det driver verksamheter i fel riktning, personalen känner av det hela tiden enligt vad jag får höra. Nu gäller det för svenska folket att rösta på det parti som är mest trovärdigt i denna fråga. Då kan vi få bort vinstsyftet 2014!

Vi hade också en fråga om apotek i enkäten. Mindre än hälften fick ut receptbelagd medicin på apoteket när de behövde. Således var det mer än hälften som svarade nej eller ibland. Frågan har varit uppe till debatt i media utifrån kritik om att det blivit svårare att få ut medicin efter att många apotek privatiserats. Samma trend syntes alltså bland de som svarade på enkäten i Rågsved.

Folk i Rågsved klagar på att det är svårt att få läkartid, så det frågade vi om i enkäten. Mindre än hälften tyckte det var lätt att få läkartid på vårdcentralen. En fjärdedel tyckte tvärtom och en fjärdedel att det ibland var lätt att få tid. De som skrev kommentarer nämnde framförallt Rågsveds vårdcentral som problematisk, byten av läkare, långa väntetider på akutvård, läkartider ges ganska långt fram i tiden etc.

Vi fick också konkreta förslag som att barn skulle ha fria resor i kollektivtrafiken alla dagar, att TBE-vaccin borde vara gratis för minderåriga, att 65-årsgränsen skulle bort (framgick inte till vad, kanske tandvårdsersättning) och att det kan finnas åldersdiskriminering (symptom förklaras med ålder och undersöks inte närmare). En person kommenterade "för vården är jag nöjd."

Bostadsbyggande och grönområden är klassfrågor

Stadsbyggnadsfrågor var temat för kvällens stadsdelsnämnd, och det blev en ingående redogörelse för ett stort antal aktuella bostadsprojekt i Enskede-Årsta-Vantör och en hel del frågor och ifrågasättande från allmänhet och nämnd. Att det planeras för gruppbostäder och studentbostäder är alla tiders. Missnöjd är jag däremot med att det byggs alldeles för få hyresrätter och specifikt allmännytta, som låginkomsttagare har råd med. Djupt kritisk är jag till att bygga sönder grönområden med småhus.

Intressant för stadens byggplaner av små projekt i grönområden, totalt 5 000 bostäder, är en väntande dom i Miljööverdomstolen om kvarteret Urverket i Örby. Allmänintresset av att spara grönområden står emot särintresset att bygga småhus på grönmark. Staden hävdar att även bostadsbyggande är ett allmänintresse, och det håller jag helt med om. Men inte att det är samma som att bygga småhus på värdefull naturmark.

Allmänheten frågade om allt från oro för avloppen när det byggs så mycket i Enskede, murliknande huskroppar i Bandhagen och underinvesteringar i trafikinfrastruktur till länsstyrelsens kritik mot bristen på helhetssyn i planeringen av Årstafältet. En brännande adekvat fråga var också varför alliansen säger nej till naturreservat i Rågsveds friområde och kör över den lokala opinionen. Hård kritik riktades från Kräpplagruppen om att moderaterna bygger för sina egna väljare.

Moderaternas svar var ungefär att det inte är nämndens uppdrag att besluta om naturreservat, att en stor del av byggandet blir på hårdgjord mark (fel om man ser till hela planerna), att det är så mycket som är oklart mot Farstahållet att det inte är läge att lägga skydd på friområdet.  Kritiken om att inte lyssna tillbakavisades av både moderaterna och folkpartiet. Många Rågsvedbor har som vi vet en annan uppfattning.

Det var inte läge för debatt, men jag klargjorde iallafall att det inte bara är en "högljudd" opinion som är emot småhus i friområdet, som moderaternas talesperson sa, utan också många lågmälda röster. En annan sakupplysning som jag gav var att folks ilska också beror på att andra områden som inte är lika värdefulla, ges status av naturreservat. men inte friområdet i en fattig stadsdel. Samma uppfattning har många Järvabor.

Trafik och sopor oroar företagare i Årsta

Trafiken är en osäker fråga för framtiden i söderort. Det har vi i stadsdelsnämnden fått höra både av invånare på stadsdelsnämndens öppna möten och områdesmöten. Folk efterlyser trafikplaner som matchar staden byggplaner. Nu senast från företagare i Årsta partihallsområde på möte med lokala företagsrådet.

Företagarna befarar innerstadstrafik vid den planerade bebyggelsen på Årstafältet, och tog som ett exempel en alldeles för liten rondell i närheten av etapp 2 i bebyggelsen av fältet, där en ny ICA-affär planeras. I och med att det byggs bostäder där och inte bara är ett arbetsplatsområdet kommer det att bli en propp i trafiken vid rondellen, vilket företagarna också har fört fram till staden centralt.

En annan stor fråga för partihallarna är sophanteringen. Avfall dumpas och ger jättekostnader för företagarna. Det diskuterades livligt på företagsrådet vad som kunde göras. Allt från att staden skulle kräva redovisning av fungerande sophantering vid uthyrning av tomtmark till att förbättra uppföljningen av befintliga sopavtal och åtgärder för att lastbilar som transporterar sopor ska se till att täcka flaken.

Torpens historia skrivs också i Rågsved

Denna härliga söndag gick för mig i torpens tecken. Kräpplagruppen bjöd på morgonvandring i spåren av torpen Snösätra och Lilla Högmora. Där vi startade i solskenet vid gemensamhetsstugan vid Snösätra Norra Fritidsträdgårdsförening fanns en gång torpet Lilla Snösätra som byggdes 1753. Det äldre Stora Snösätra låg alldeles bredvid, på andra sidan Snösätravägen. Vi såg rester av flera jordkällare i slänten bortanför den jordkällare som om än nedklottrad är bevarad och även rester efter en äldre sträckning av Snösätravägen. Sånt som ett tränat öga ser, sånt fick vi lära oss idag!

På vår spännande vandring vidare mot Lilla Högmora vid randen av Magelungen gick vi i utkanten av Kynässkogen, som Huddinge kommun så förtjänstfullt har beslutat ska bli naturreservat - det som vi tillsammans med Rågsveds friområde vill göra till ett mellankommunalt naturreservat. För som vi konstaterade på vår vandring, naturen känner inga administrativa kommungränser. Den natur- och kulturstig som dåvarande medlemmar i Kräpplagruppen anlade går också tvärs över kommungränsen. Vore toppen om våra kommuner kunde ta gemensamt ansvar för spåret framöver!

Förutom de torp som vi tittade på idag fanns flera i markerna runtomkring, exempelvis Rågsved, Bjursätra, Fagergren, Stensängen,Högdalen och Gökdalen. Vi talar om odlingslandskap, där människor slet för att få sina skördar, hur mycket har vi svårt att föreställa oss idag. De kolonister som odlar lotter i Snösätra bidrar till att föra deras arv vidare på historisk mark. Även detta är skäl att bevara området som naturreservat, förutom de viktiga natur- och rekreationsargumenten.

Vi tar strid för vårt Vantör!

I Rågsveds friområde ska byggas radhus. För att öka "mångfalden" och ge folk som har råd chans till "boendekarriär". Trots att natur- och rekreationsområdet är unikt med uppåt 80% nyckelbiotoper och många rödlistade arter ska det bebyggas. Trots att naturvärdena är högre än i Årstaskogen och Älvsjöskogen som blir naturreservat. Trots att det är så älskat. 

I Högdalen C tar Citycon samtidigt det lugnt med att hitta hyresgäster till tomma butikslokaler, för att hitta "rätt" butiker. Uteblivna hyror är något som man uppenbarligen har råd med. Under tiden går butiksägare på knäna. Servicen till oss som nu bor i Vantör försämras, medan man väntar på nya invånare i bostadsrätterna som byggs och planeras. Som ska locka exklusivare shopar till Högdalen?

Friområdet och Högdalen C. Två sidor av samma mynt. Vi som bor och verkar i Vantör är inte lönsamma. Vi som bor ska späs ut med ekonomiskt starka villaägare och bostadsrättsinnehavare för att vårt område ska vara attraktivt i borgerliga ögon. Då kan Högdalen fyllas med butiker som har råd med de höga hyror som Citycon kräver. För radhusen i friområdet offras Rågsveds stolthet.

Det som är värst är att det känns som att man vill byta ut oss, sa Ulrika Dahl från linje 19 så sant idag på torgmötet där Vantörsbor ställde Citycon till svars för de höga hyrorna. När Centrumkompaniet ägde centrum var hyrorna lägre, 40 000 kr i månaden för en källarlokal jämfört med 60 000 idag. Men Citycon ger inga hyresrabatter. Så privatiseringen har lett till butiksdöd och desperation istället för utveckling och framtidstro. För detta måste borgarna stå till svars i valet 2014.

När butiksägare går i strejk och stänger två timmar i protest som idag i Högdalen är det en kraftig signal som Citycon och Stockholms stad måste ta på allvar. Vänsterpartiet föreslår utvecklingsplaner för små centrum. Våra förortscentrum måste kunna leva på sin egna villkor, för de närboendes behov av service och mötesplatser här och nu. Inte bara för andra som förväntas flytta i in i framtiden!

Rör inte förskolornas odlingar!

De allra flesta kommunala förskolor i Enskede-Årsta-Vantör har tillagningskök, om än i olika skick. Bara 12 av 67 förskolor måste nöja sig med catering. 18 har kök av hög standard och 7 kommer att ersättas av nya förskolor och nya kök. 27 förskolor behöver mindre åtgärder i köken, standardhöjning och/eller ventilationsåtgärder. 3 förskolor kräver större ombyggnader av köken.

Dessa intressanta uppgifter har v och S fått som svar på vår skrivelse om "Kartläggning av förskolekök och möjlighet till odling på förskolorna". Vårt syfte är att förskolorna ska ha de bästa förutsättningarna att ge barnen bra mat. Även om vi inte har fått kostnadsuppgifter har vi nu ett bra underlag för en successiv upprustning av köken. Jag hoppas att hela nämnden är med på det.

Många förskolor har även gröna gårdar med bärbuskar och där det kan odlas grönsaker, men det görs inte fullt ut. Obehöriga plockar bären och det som odlas, gårdarna blir hundgårdar när det inte är förskola. Skärpning alla som inte låter förskolorna ha sina odlingar ifred! Och vattningen på högsommaren då förskolan är stängd kan väl feriejobbande ungdomar hjälpa till med?

Ingen succé med förskolans öppna hus

Det är inte lätt att välja förskola till sina barn. När jag besökte öppna förskolan i Rågsved, utlokaliserad till Högdalen, var det föräldrar som tyckte det var svårt att veta vilken förskola som de skulle välja. Vad är god kvalitet frågade de sig. De berättade också om privata förskolor som stängde tidigt, och visste inte att föräldrar kunde kräva öppethållande enligt stadens regler.

För att försöka råda bot på bristen på information om rättigheter och förskolornas verksamhet la V med stöd av S en skrivelse i stadsdelsnämnden om en förskolemässa. Förvaltningen trodde det skulle bli för dyrt och föreslog istället samordnade öppna hus på förskolorna. Nu har det som förskolecheferna ville pröva befunnits vara för resurskrävande i förhållande till resultatet. Om detta går att läsa i tertialrapporten som kommer upp på nästa nämnd.

Det är värt att fundera en vända till på förskolemässa. Föräldrar kanske lättare går till en mässa, där man kan vara mer anonym. Där man kan ställa frågor till alla förskolor, istället för att behöva gå runt till flera olika öppna hus. Socioekonomin påverkar även denna fråga. Minst antal kom till öppna husen i Rågsved, Hagsätra, Dalen och Östberga, föräldrar som jag bland annat hade i åtanke med skrivelsen om förskolemässa.

Att mer måste göras är klart. Färre föräldrar i Enskede-Årsta-Vantör är nöjda med valmöjligheter av barnomsorg. Årsmålet är 69%, 7% lägre än kommunfullmäktiges årsmål. Vore intressant att veta varför missnöjet är större hos oss. Viktigt också föräldrar vet sina rättigheter om öppettider och är trygga med att närmaste förskola är bra. Det är därför bra att förvaltningen jobbar med att synliggöra våra många bra kommunala förskolor.