Det kom ett mejl om long life-lampor

Det är kul att sitta i stadsdelsnämnd! Medborgare tar kontakt i allehanda frågor. Ofta om nedläggningar och nedskärningar eller planer att exploatera ett älskat grönområde. Det är ett stort förtroende som vi har fått och som vi förtroendevalda och våra partier försöker förvalta efter politisk ideologi, lokalkunskap och bästa förmåga.

 

Ikväll fick jag mejl om long life-lampor, som innehåller kvicksilver, som man inte ska dammsuga upp om man tappar ner. Brevskrivaren förutspår att om 2-3 år kommer de flesta människor att ha dessa lampor hemma. Det blir ett problem hur man ska ta hand om lamporna när de tjänat ut, eftersom miljöstationerna inte kan ta emot lamporna i sina glasbehållare.

 

Det här problemet visste jag inte fanns, så jag blev glad att någon har tänkt på det. Nu har jag frågat vår förvaltning om de vet hur kommunens planering ser ut. Jag ska också höra med våra miljöpolitiker. Förstås vill jag svara min brevskrivare att kommunen har koll och att man vet hur det farliga "lampavfallet" ska tas om hand.

För som brevskrivaren säger "Tiden är tämligen kort,vilket gör att kommunen får komma fram med en plan.... Du bör kunna påminna dem om framtidens scenario."

EU-princip inte vatten värd enligt remissvar om friområdet

Nu har remisstiden gått ut för Programmet Sambandet Högdalen - Farsta. Som Rågsvedsbo hoppas jag av hela mitt hjärta att den borgerliga majoriteten lyssnar på kritiken. Som lokalpolitiker har jag fått del av flera remissvar och efter kontakt med Eva Haglund, Rågsvedsbo och kolonist, har jag fått tillåtelse att på bloggen publicera ett utdrag ur hennes svar. Det är ett exempel på vilka starka känslor Rågsvedsbor har om friområdet, planerna på exploatering och bristerna i samrådsprocessen. Det betyder inte att jag håller med Eva om precis allt, men det mesta där behovet av nytänkande om friområdet är centralt.

Utdrag ur ett remissvar från en rågsvedsbo: en representant för allmänheten (den verkliga sakägaren) Dnr 2010-06011-30

EU-MÅLET:
en sammanhållen stad. Kedjehusbebyggelsen i Rågsveds friområde har ingenting att göra med Sambandet Högdalen-Farsta. Man försöker smyga in den bakvägen liksom, obemärkt... Lokalbefolkningen har undanhållits information om byggplanerna. Det rimmar illa med det upplägg som framhålls på sid 10 i programförslaget om vikten av allas delaktighet: "Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och inkluderade i sitt närområdes utveckling i alla steg - från EU-nivå till stadsdelsförvaltningsnivå." Man glömmer att nämna en av EU:s viktigaste principer: subsidiaritetsprincipen, som gäller den enskilda människan. Att besluten ska fattas så nära de berörda som möjligt. Det är väl därför man inte haft samrådsmöte i Rågsved om detta, men det kommer nog att bli tack vare protester.  Det kan inte vara rätt att göra så…

ETT GULDÄGG KASTAS BORT
Katastrof är inget överord. Det är inte vilket grönområde som helst man vill bygga på: det är mark som kan bli naturreservat  EFTERSOM DET HAR SÅ VÄRDEFULL NATUR MED MÅNGA RÖDLISTADE ARTER. Ett stort extra plus är att det är lättillgängligt. Massor med människor älskar området i befintligt skick och nyttjar det flitigt till motion och återhämtning (sid 30), med befintlig skyltning som säkert kan göras bättre.  Människor utan bil, barn, äldre, handikappade som har svårt att ta sig ut längre sträckor, har nu tillgång till orörd natur lättillgängligt. Rågsvedsbor och Huddingebor och besökare från när och fjärran som hört om områdets kvaliteter. Ni sviker oss när ni tar bort vår natur. Behandla oss respektfullt. Den här typen av marker kommer att bli en bristvara i framtiden, och den är sällsynt redan nu så nära en storstad. Den har potentialen att bli en verklig guldgruva och kan göra Rågsved känt i vida kretsar. SÅ OERHÖRT KORKAT ATT KASTA BORT ETT SÅDANT GULDÄGG!!

MIN FÖRSTA REAKTION
när jag såg programförslaget var CHOCK. Kedjehus i varje skogsbryn och kedjehus utmed hela byvägen. VILKET INGREPP!! Värsta ingreppet: bebyggelsen utmed byvägen. Och bara 42 kedjehus av 165 på redan hårdgjord yta (i industriområdet). Resten på naturmark.

MITT LIV BLIR FÖRSTÖRT
om Rågsveds friområde bebyggs. Jag blir hemlös då. Friområdet är min glädje, min identitet, min stolthet. Alla rågsvedsbor jag känner säger: "jag bor i Rågsved, och vi har ett så fint naturområde här." Vi visar naturområdet för vänner och bekanta på besök. Vi är många som flyttat hit och bor kvar här för den fria naturens skull.

"DET ÄR BARA I KANTEN"
Detta vidsträckta naturområde vill ni nu halvera med kedjehusbebyggelse och parkanläggningar. Vidsträckt måste det vara för att kunna härbärgera vissa djurarter och ge den rätta naturupplevelsen. "Det är bara i kanten." Så cyniskt att säga så. Denna "kant" är den vackra natur vi rågsvedsbor stiger rakt ner i med våra första steg in i friområdet. Jag kommer direkt in i lugnet och tystnaden (besökare brukar också kommentera det) oavsett vilken entré till friområdet jag än väljer. (Det finns minst åtta CG-vägar, förutom 4-5 bilvägar och ett otal naturstigar att välja på.)

Väljer jag CG-vägen från Bäverbäcksgränd närmast Bjursätragatan ner i friområdet andas jag frid bara några meter in på vägen. Medicinska effekter direkt. Med föreslagen bebyggelse kommer friden att vara ett minne blott.

Eller också väljer jag naturstigen nedanför mitt hus ner i friområdet. Redan efter 5 steg ner i backen omsluts jag av den väldiga naturens stillhet och tystnad. Jag andas ut. Jag känner lycka. Jag träder in i en annan mental dimension. Jag  älskar denna backe med sina hassellundar, alla årstider. GUDSKELOV ATT DU FINNS, tänker jag alltid. Jag känner backens massiva energi under fotsulorna, det är en fysisk känsla. Det är en massiv, lång och brant backe. Den är magnifik. Långt där nere skimrar Kräppadalen med sina buskage i motljus. Jag har aldrig upplevt en härligare backe. Denna backe ska nu grävskoporna sätta tänderna i och förvandla till ny bilväg och 12 kedjehus. En VÅLDTÄKT på denna jungfrueliga mark. SJUKT. OFATTBART.

"VÄRDEKÄRNOR"
I denna backe har hittats sällsynta arter, så detta område har också "värdekärnor" som måste undersökas närmare. Har det gjorts? Enligt programförslaget är det bara området öster om gamla industriområdet och norröver som har värdekärnor (kartan sid 17). Hela Kräppladalen med skogssluttningarna i söderläge har värdekärnor och utgör enligt "Områdesanalys Södra Rågsved oktober 2004" ett "ekologiskt särskilt känsligt område" (karta sid 8), s k ESKO-skog. Det är uppgifter man förtiger i programförslaget, antagligen för att man i tanken redan har byggt hus där.

TYSTNAD
En verklig bristvara som läker människor.  Den är eftertraktad och skyddsvärd. Även i denna backe finns den tystnad (det har gjorts mätningar) som bara Fagersjöskogen påstås ha kvar (sid 18 samt sid 28 på två ställen). Den som skrivit detta "trollar bort" att skogen i Kräppladalen och runt koloniområdena också har dessa kvalitéer.

VAD ÄR RÅGSVEDS FRIOMRÅDE?
Det råder begreppsförvirring. Det står Friområde i programförslaget. Alla vi som bor här har alltid talat om Rågsveds friområde som ett begrepp som naturligtvis inkluderar Kräppladalen med dess skogssluttningar och områdena runt odlingslotterna, Kräppladiket och Magelungsdiket.

TURISTATTRAKTION
i större skala kan Rågsveds friområde (d v s hela Rågsveds friområde enligt befolkningens definition) bli om det sparas i befintligt skick och blir marknadsfört som ett sådant. Här finns stora möjligheter. TÄNK NYTT!

BYGG- OCH PARKMODEN KOMMER OCH GÅR
Varför "styla" naturen? Ni tror att ni moderna då?  Men när människan tröttnat på modet "söker hon sig tillbaka i naturen", som det heter.

MEN EN STYLAD PARK SKA DET BLI.
Så säger DÅTIDENS beslutsfattare. Det ska bli "målpunkter" och "attraktiva mötesplatser". Fler människor ska hit, och då förlorar man kanske dem som redan hittat hit. Buskage ska bort, det ska slyrensas. Var har man tänkt att alla näktergalar som glädjer oss med sin sång ska hålla hus i framtiden när de blir hemlösa i Magelungsdiket och Kräppladiket? Och cykelväg runt hela Magelungen låter som ett ingrepp i naturmiljön. Bygger ni inte på gamla industritomten behövs ingen park där bredvid. Ny naturmark där gör att siktlinjerna från Kräppladalen in i naturen blir ännu längre än de är nu, vilket förstärker känslan av vild natur. Magelungsdiket kan varsamt ansas och göras tillgängligt för människor utan bygge av hus runt kolonilotterna.

LANDSKAPSARKITEKTER
Jag har varit i kontakt med två landskapsarkitekter angående friområdet. Den ena är jag god vän med sedan många år, och han arbetar inte på Anders Jönsson Landskapsarkitekter AB. Han är mycket kritisk till föreslagen bebyggelse som tar så mycket naturmark i anspråk. Särskilt illa är det att bebygga skogsbryn i syd-, sydöst- och sydvästläge. Skogsbryn där skog och äng möts har särskilt rik fauna och flora. Den andra landskapsarkitekten var i slutfasen av sin utbildning då hon gjorde sitt examensarbete om lämpliga naturrum för sorgbearbetning. Uppsatsen för yrkesverksamma på avancerad nivå  A2E heter: "Platser för kontemplation i vår nära utomhusmiljö: från minneslundar till grönområden" (2009).  Hon sökte föreningsfolk från Rågsved att intervjua, och valde ut bl a mig. Hon bodde då själv i Rågsved och tyckte området var underskattat. Platsen hon valde ut som lämplig för sorgbearbetning var en stor björkdunge i Kräppladalen precis nedanför "min" backe. Skälet till att hon
valde just denna plats var bland annat den stillhet som råder där. Naturrummets öppning var vänd  mot väster, mot ljuset där. Om bebyggelsen av dubbla rader kedjehus med bilväg blir av bara några meter ovanför denna plats är stillheten ett minne blott. Och björkdungen kanske ryker.

MEN VI BYGGER INTE PÅ ODLINGSLOTTERNA!! VAR GLADA!!
Så enkelt är det inte. Jag är själv odlare på Snösätra Norra och är givetvis glad att odlingslotterna skonas. Men att det skulle ske till priset av varje skogsbryn runt odlingsområdet samt byvägen var fullständigt chockartat. Tänk er själva att hela ron och lugnet på odlingslotterna kommer att fördärvas med kedjehus och biltrafik runtom. Och så  ombyggnation av Snösätravägen till gata på andra långsidan, en byggnation jag är emot på grund av att den är onödig när inget husbygge blir av.  Vägen är charmig och lantlig och passar i naturområdet. Under byggtiden förvandlas koloniområdena till byggarbetsplatser under flera år med buller och damm. Ingen kolonist kommer att kunna vara på sin lott dagtid under den tiden. Visst ska lotterna få vara kvar men det blir inte någon bra miljö när allt är färdigt med bilvägar runtom och genomfartstrafik. Kedjehusinnevånarna kommer inte tycka det är toppen att titta ut på kolonilotterna och inte ha någon egen mark att vara på med sina barn utanför sitt hus. Byggherrar kastar lystna blickar på den odlingslottsmark som skulle kunna bli en kedjehuslänga på andra sidan befintlig kedjehuslänga. När allt är klart ska vi odla ekologiskt mellan tre bilvägar som stryker utmed ytterstaketet. Det säger sig självt att detta inte går ihop med ekologisk odling. Vi ska sträva efter miljödiplom.

OCH ERA MÅLPUNKTER, DÅ?
De finns redan enligt er beskrivning på sid 18. Det behövs inga nya parker i Rågsveds friområde, däremot en liten  raststuga och toaletter, där informationstavlan vid Snösätra Södras norra ände nu finns. Park kan ni i stället göra av den stora asfaltplanen söder om Bjursätragatan, där Rågsveds gamla och nya invånare kan träffas för olika aktiviteter. Men lämna sluttningarna ner mot friområdet intakta.

ETT NYTT FOLK SKA IN I NYA HUS
har vi förstått. Det är bostadsbrist i Stockholm, förvisso. Sådant tar man inte hänsyn till när man bygger jättearenor för mångmiljonbelopp inne i Stockholm på mark som skulle passat alldeles förträffligt till  nya bostäder. Arenorna blir dessutom kanske för många och kostar massor av pengar outhyrda. När det gäller Rågsved så skapa en smakfull förtätning av det centrala Rågsved enligt förslag så kan de nya rågsvedsborna få uppleva den intakta miljön i friområdet utan bebyggelse. Fler höga punkthus med massor av lägenheter skulle också kunna placeras i närheten av nämnda asfaltplan, de skulle t o m passa in i området. Men de ska stå nära Bjursätragatan så att inte hustaken stör när man befinner sig i friområdet. Tak som syns ovanför skogsbrynet förstör naturkänslan.

Hälsningar Eva Haglund

Nu Bredbyskolan - och vad händer i Vantör?

Bredbyskolan i Rinkeby föreslås läggas ned och det har föräldrar och elever reagerat kraftigt på. Om det skriver Stockholmsvänstern och DN idag. Det är för lite elever på skolan vilket är ett resultat av en borgerlig skolpolitik med friskolor, "fritt" skolval och skolpeng. Nu ser vi resultatet i ökad uppdelning av elever på grund av betyg, social och ekonomisk bakgrund. Ambitiösa kommunala skolor slås ut.

Även i andra förorter föreslås skolor läggas ned, till exempel Bussenhusskolan i Tensta och Akallaskolan. I DN:s artikel nämns även att "Stockholms stad ser över situationen i Rågsved och Högdalen" på grund av vikande elevunderlag. Att Rågsvedsskolan varit hotad har vi varit med om förut. Då gick vi ihop över partigränserna och lyckades rädda högstadiet kvar.

Rågsvedsskolan tar ett stort ansvar för flyktingelever som kommer till Sverige och behöver introduktion innan de kan gå i vanliga klasser. Självfallet drar det ner betygsgenomsnittet vilket gör att skolan återkommande hamnar i botten på alla betygslistor. Självfallet påverkar det möjligheten att få fler elever till skolan.

På senaste områdesmötet i Rågsveds var skolan med och presenterade sig. I det här läget är det viktigt att vi Vantör får veta hur det ser ut med skolorna i området, vilka skolor hotas av nedläggning, vad kan vi göra lokalt för att förbättra läget, vilka förslag har skolorna själva!

Fortsatt minskade anslag för Fria Teatern

Kulturförvaltningen fortsätter att minska anslagen till Fria Teatern. Nu är förslaget för 2012 att endast 480 tkr beviljas som ytterligare ett års omställningsstöd.

Motiveringen är att "Märkbar förändring av verksamhet, ekonomi, organisation och samarbeten har uteblivit under 2011." och att "... en bärkraftig idé för program, konkreta samarbeten och en starkt lokalförankrad verksamhet fortfarande saknas".

Som någon slags tröst i bedrövelsen säger man "Kulturförvaltningen ser dock positivt på det lokala engagemang som under 2011 har utvecklats kring ett mer öppet kulturhus i Högdalen".

Den fortsatt negativa hållningen till att ekonomiskt göra det möjligt för Fria Teatern att bedriva teater av hög kvalitet i Högdalen går stick i stäv med Söderortsvisionen vackra ord om attraktiva förorter.

Idag är många Högdalsbor besvikna.

Avtalet för Bråtegränd förlängs - utan info till Rågsvedborna

Bråtegränd fortsätter att uppröra. En gång i tiden var hela Vantörs stadsdelsnämnd från rött till blått överens om att upplagsområdet skulle bort. Fem år har gått sedan dess. En blå majoritet styr nu staden. De förlängde avtalet tre år, det skulle vara slut den sista december 2012. Men tji fick vi.

Nu har exploateringsnämnden den 24 november beslutat att förlänga arrendena från den 1 januari 2013 med tre månader i taget, tills det finns en antagen detaljplan för området. Information har skickats till alla arrendatorer i området har vi fått veta i ett mejl från exploateringskontoret. Jag undrar om man tänkt på att informera oss Rågsvedsbor, eller är det inte så viktigt?

Så nu ska företagen finnas kvar, vem vet hur länge? Den tunga trafiken fortsätter dundra genom naturområdet och skapa otrygghet för fotgängare och cyklister. Miljösaneringen, när ska den genomföras? Hur mycket mer hinner Magelungen förorenas innan marken saneras? Frågorna hopar sig.

Till yttermera visso har det varit fel uppgift om anställda i upplagsområdet i  tjänsteutlåtanden. Enligt ordföranden i företagsområdet ska det vara ca120 anställda, enligt stadens handlingar ca 175 anställda. Enligt Kräpplagruppen arrenderar 26 företag/personer ca 37 tomter. Gruppen har ringt till arrendatorer och kommit fram till att det är ca 24-30 arbetsplatser. 16 arrendatorer har bara förråd på tomten, tre av förråden är uthyrda i andra hand till privatpersoner.

Inte heller vi som sitter i stadsdelsnämnden har fått officiell information om förslaget till förlängning, utan jag fick veta att något var på gång genom en moderat ledamot i stadsdelsnämnden. På sammanträdet när vi beslutade om remissvaret för programmet sambandet Högdalen - Farsta.

Demokratin går på nit efter nit i frågan om Rågsveds friområde. Jag har  bloggat om inget samrådsmöte i Rågsved, att information om stadsdelsnämndens öppna möte där programmet skulle informeras om var dåligt och sent annonserat och att förvaltningens remissvar inte fanns på Insyn inför öppna mötet, pga att företaget som sköter Insyn sjabblat.

Kan inte säga annat än. Det är helt enkelt inte klokt!

Simkort begränsas av privatisering

Snart får vi veta vem som ska driva Högdalshallen ett antal år framöver. Trots att vi som besökare är nöjda har den borgerliga majoriteten beslutat att den inte ska drivas av kommunen.

Att årskort köpt i Högdalshallen inte kommer att gälla på andra bad eller att kort köpt på andra bad inte kommer att gälla i Högdalen är en stor försämring.

Folk som flyttar, de som ibland simmar efter jobbet i ett bad nära jobbet och ibland före jobbet nära hem förlorar flexibiliteten att välja den simhall som ligger bäst till.

Jag som vill simma i en kommunalt driven simhall där anställda har rätt till kollektivavtal och meddelarfrihet får längre resväg än idag.

Kanske min motivation att fortsätta simma minskar? Eller måste jag bita i det sura äpplet och acceptera att vara begränsad till att simma i den simhall som ligger närmast hem?

Inget av alternativen lockar.

Leve julkorten!

Ikväll har jag skrivit 28 gamla hederliga julkort till släkt och gamla vänner i Finland, Västerbotten, Dalarna, Skåne, Kalifornien och några till platser ...

Antalet julkort minskar tråkigt nog med åren, de äldre släktingarna blir färre och de nyare bekantskaperna delar jag inte samma julkortstradition med.

Det verkar inte vara lika vanligt att skicka adressändringskort nuförtiden, iallafall inte till mig. Så en och gammal vän missar jag tyvärr av den orsaken.

Jag tror jag ärvt min vurm för julkort från mamma. Hon hade 12 syskon som hon ständigt skrev till under kriget och när hon flyttat till Sverige.

Julkorten blir ett sätt att hålla kontakt trots avstånd och år som går. Och vilken fest det är varje gång ett kort dimper ner i brevlådan ...