Två sidor av samma värdelösa bostadspolitiska mynt

Är det en ren tillfällighet eller en avsiktlig redaktionell styrning? Två artiklar i DN (Kultur respektive Stockholm) idag den 14 juli som tydligt visar två sidor av hur bristen på statlig bostadspolitik slår i Stockholm och Sverige. Effekten blir en skuldsättning som nationellt är nästan tre tusen miljarder kronor (sug på den siffran ett tag) och en mycket socialt och för kommunerna ekonomiskt besvärande bostadslöshet som gör att hemlösa fattiga stockholmsfamiljer i väljer att flytta till mindre orter på två-tre timmars restid från Stockholm. Projektet i Hässelby-Vällingby som beskrivs är verkligen lovvärt i det bostadspolitiska akutläget som vi har, men är tyvärr bara plåster på såren, ingen lösning på sikt.

Men utan en radikalt ny statlig och kommunal bostadspolitik som prioriterar hyresrätter med hyror som även låginkomsttagare har råd med kommer Stockholm tömmas på hushåll som vare sig har råd med dyra nyproducerade hyresrätter eller miljonlån till en bostadsrätt. För de villor som bostadsministern vill bygga i storstäderna, de Attefallshus som villaägarna kan uppföra och de andrahandslägenheter och uthyrningsrum som de besuttna kan hyra ut till allt bättre villkor löser inte bostadsbristen i Stockholm.

Stockholms stad måste istället ge allmännyttan rejält med markanvisningar och ägardirektiv som håller ner hyrorna. Staten måste subventionera det klimatsmarta hyreshusbygandet. Den borgerliga bristen på social bostadspolitik och tron på marknaden som allena saliggörande leder allvarligt nog till allt mer ökad ojämlikhet, en huvudstad som snart bara är till för de som har rejält med pengar och oändliga restider för de som måste jobba i Stockholm men inte har råd att bo där. 

Läs i DN Kultur här: http://dagens.dn.se/#reader/1229/a/441675 och i DN Stockholm här: http://dagens.dn.se/#reader/1229/c/438366

Attendo målar upp falsk motsättning valfrihet och vinstförbud

Attendo vurmar för valfrihet men bara så länge de får göra sina miljardvinster. Så uppfattar jag dagens debattartikel i Aftonbladet, som har budskapet att det inte går att kombinera valfrihet med det vinstförbud som vänsterpartiet är det enda riksdagsparti som driver. Om vinstförbudet införs kommer större delen av de privata utförarna att lägga ned och svenska folket stå där med lång näsa enligt Attendo. Läs artikeln här http://www.aftonbladet.se/debatt/article19202662.ab

Det är tydligt att vänsterpartiets utspel i Almedalen om att bygga välfärden på personalens kunskap och yrkesskicklighet och medborgarnas villkor gör vinstförespråkarna och de som vinner på vinstpolitik skrajsna. I artikeln målas upp att de som bor i äldreboenden inte ska kunna byta boende, om vinstförbudet träder in. Att äldre i exempelvis Stockholm numera bor så kort tid i vård- och omsorgsboende att de knappast hinner känna om de trivs eller inte innan de går bort nämns inte i debattartikeln. Inte heller att de hundratals Lov-utförare av hemtjänst i Stockholm gör äldre och anhöriga lätt perplexa - för hur ska en välja rätt - och dessutom till stor del har liknande inriktning.

För att verklig valfrihet ska finnas krävs därför först och främst att alla skolor, äldreboenden och vårdcentraler drivs efter medborgarnas behov och önskemål. Inte efter vinstsyftet som snedvrider verksamheten mot det som lönar sig bäst för aktieägarna. Sedan krävs att personalen får chans att utveckla och använda sig av sin yrkesskicklighet för att göra verksamheten allt bättre och motsvara det som medborgarna vill ha. Det krävs att statsmakterna satsar mer budgetpengar på välfärden och att medborgarna röstar ja till partier som inte är rädda för att höja skatten för en bra välfärd. Utförare som vill driva verksamhet på dessa villkor (och med kollektivavtal, meddelarfrihet och offentlighetsprincip) kan då erbjuda medborgarna en betydligt större variation än idag. 

Tiggarna är här så länge det inte blir bättre i hemländerna

Det förstärkta uppsökande arbetet och tiggartelefonen som Stockholms stad lanserade i början av sommaren handlar om att få de tiggande EU-migranterna att åka hem. Inte söka mer långsiktiga lösningar på den urfattiga tillvaron i hemlandet och försök till nödtorftig försörjning i Sverige. 

Detta sades aldrig i klartext tidigare även om vi var många som var skeptiska. Om de frivilliga gratisresorna hem skriver Aftonbladet här: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19205911.ab

Antar att tiggartelefonen som skulle användas av de som oroade sig över tiggarnas väl och ve men bollades runt framförallt bidrar till att myndigheterna får reda på var tiggarna bor, så att de snabbare kan avhysas alternativt frivilligt fås att ge sig av hem. Utan att deras försörjning lösts i hemlandet. 

Vi kan aldrig avhysa bort fattigdom eller tro att gratisresorna hem rensar gatorna för gott i Stockholm. Som Thomas Hammarberg säger måste vi kunna arbeta efter flera strategier. Båda hjälpa på ett humanitärt sätt här hemma och i EU höja rösten och kräva att hemländerna gör sitt. 

Det kommer att ta tid. Det är bara att jobba på, och göra det i samverkann med EU-migranterna och ideella krafter. Göteborgs kommun har en annan strategi än Stockholm, och försöker hitta campingplatser och andra uppställningsplatser för husvagnar för att sluta leka katt och råtta med utsatta människor. Det är humanare och mänskligare och det exemplet bör Stockholm följa.

Försvara de mänskliga rättigheterna för EU-migranterna!

Hemlösa EU-migranter lever farligt. I Stockholm rivs lägren utan att myndigheterna har bättre boendealternativ att erbjuda, exempelvis fredade uppställningsplatser för husvagnar med sanitära möjligheter eller campingplatser som vänsterpartiet i Stockholms stad har föreslagit. Insamlingen för hemlösa EU-migranter i Högdalen vädjar nu på Facebook om bidrag till volontärkontot pg 168 49 60-6 för att kunna bidra till sovplatser exempelvis i tält eller husvagnar. Som jag bloggat om här har Stockholms stad nyligen inrättat en tiggartelefon. Vore väldigt intressant att veta vilka samtal som kommer till telefonen. Om den är de som har omsorg om medmänniskor som far illa eller de som ropar på förbud. Som Thomas Hammarberg säger här måste vi kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Både pressa hemländerna till humanitära reformer och hjälpa människor här och nu i Sverige. De repressiva vindarna blåser kallt i våra nordiska grannländer. I Danmark får inte myndigheter och organisationer hjälpa människor som saknar danskt personnummer och i Norge är det nu fritt fram för kommuner att förbjuda tiggeri. Oavsett om det är romer eller rumäner eller andra fattiga som tigger, så är det en förskräckande utveckling vi ser. Medmänskligheten får aldrig göra halt vid nationsgränser, personnummer eller andra avgränsningar. Mänskliga rättigheter är universella.

Ge upp borgare - slaget om vinst i välfärden har vunnits av vänstern!

När till och med 70 procent av företagarna vill begränsa vinsterna i välfärden, enligt en ny undersökning som Di/Skoop gjort, läs här http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=C4B072EC2878CA4C83A84D830BDDFED1.sonny4?cid=25991131&rssId=&item=http%3a%2f%2fwww.svd.se%2f%3fservice%3dmobile%26amp%3barticleId%3d3708464, bör väl till och med de mest förhärdade vinstförespråkare kunna besinna sig. Men icke. Hela tiden kommer nya argument för vinstsyftet. Ett exempel är att behovet av riskkapital överdrivs.

DI skriver att kapitalbehovet varierar stort beroende på om företaget hyr eller äger verksamhetslokalerma. I skolsektorn behövs inga stora materiella investeringar enligt artikeln. Inte heller för vård- omsorgsboenden. Iallafall inte när alliansen som i Stockholm lägger ner kommunala boenden och via sitt bolag Micasa AB bygger om och sedan hyr ut till privata företag. Det har gjorts exempelvis i Enskede, efter att ålderdomshemmet Åsen lades ner. Hemtjänst och assistansverksamhet kräver dessutom nästan inga kapitalinvesteringar alls. Förskolor bygger kommunala bolaget SISAB i Stockholm på uppdrag av stadsdelsnämnderna. Regelmässigt uppmanas nämnderna att undersöka om det finns privata intressenter som vill driva förskolan. 

Ett motiv för riskkapitalet att investera i egna lokaler är att de numera inte utan att betala marknadsvärdet vid en avknoppning kan ta över befintlig välfärdsverksamhet. Med LOV är det också svårt att ta över verksamhet inklusive lokaler, när det är ett befintligt kommunalt boende. Företaget måste ju ha en lokal om de ska auktioriseras för att driva ett boende. Företag har därför föredragit att driva vård-och omsorgsboenden på entreprenad, då de kan hyra befintlig lokal. Stor cred förresten till min tidigare stadsdelsnämndskollega Jonas Eklund (MP) som drev avknoppning av Rågsveds och Hagsätras hemtjänst till domstol och fick rätt i att avknoppning till underpris var olaglig. 

Men Vårdföretagarna, läs här http://www.dn.se/valet-2014/en-miljard-for-personal-som-vill-ta-over-valfardsbolag/, ger sig inte utan argumenterar med det stora kapitalbehovet som vapen mot vänsterpartiets förslag att personalkooperativ ska kunna ta över privatägd välfärd när vinstsyftet förbjuds och att det ska gå att få tillgång till kapital för ideella utförare. Enligt Vårdföretagarna kan kooperativ ändå aldrig klara investeringar för att bygga exempelvis äldrebostäder. Ja, det är möjligt. Men vi har kommunala bostadsbolag som kan bygga, och hyra ut till kooperativ likaväl som till kommunen, stiftelser och bolag som drivs utan vinstsyfte. Och som framgår i artikeln i Di ges ersättningen från kommunen för välfärdsverksamhet ofta i förskott och räkningar betalas i efterskott. 

Läs här om vänsterpartiets förslag om hur personalen ska få utveckla välfärden när vinstsyftet försvinner: http://www.vansterpartiet.se/assets/Lat-personalen-utveckla-valfarden-V140704.pdf

Vänsterpartiet har en plan!

Idag är det vänsterpartiets dag i Almedalen. Vinster i välfärden är det givna temat. Vår profilfråga, vår valvinnarfråga som ligger svenska folket väldigt varmt om hjärtat. Som min kvinnliga pensionerade sommarstugegranne sa häromdagen, ingen ska göra vinst på vår välfärd. Vänsterpartiet har dagen till ära tagit fram en rapport "Låt personalen utveckla välfärden" för att visa vad vi vill göra efter att vinstdrivande företag har förbjudits. En nödvändig motvikt till alliansens och riskkapitalets skräckpropaganda om nedlagda skolor och äldreboenden, personal som blir utan jobb etc. Som Jonas Sjöstedt sa idag, det är Sverige som är konstigt, med en så långt driven privatisering i välfärden utan reglering. Det är bara vi som låter miljarder i skattepengar läcka ut till skatteparadisen och berika aktieägarna, istället för att berika välfärden. Under valfrihetsflaggan har denna extrema politik kunnat genomföras. I grund och botten handlar det om att marknadskrafterna har fått i stort sett fritt tillträde till den jungfruliga välfärdsmarknaden i Sverige. Samtidigt har ett toppstyrt och detaljerat styr- och uppföljningssystem byggts upp, utifrån New Public Management-teorier (NPM). Detta har urgröpt tilltron till de yrkeskunniga i välfärden. Jag är väldigt glad över det tydliga avståndstagandet från NPM. Här har vi en stor uppgift att jobba med, när vi tar över styret av Stockholms stad! Vänsterpartiet vill växla över till en välfärd där personalens kunskap tas till vara. Det är utmärkt. Självstyrande verksamheter, kooperativ och personalinflytande ska uppmuntras genom en fond för välfärdsutveckling och center för välfärdsutveckling. Personalen ska kunna ta över när privata ägare drar sig ur, när de inte längre får ut vinst. Icke-vinstdrivande verksamheter ska få bättre tillgång till kapital. Sammantaget kan välfärden bli mer innehållsrik och kvaliteten större. Det kommer att gå att välja på riktigt, inte bara mellan företag, utan mellan olika inriktningar. I rapporten lanseras begreppet självstyre för intraprenader som drivs med personalinflytande, utveckling och trygga anställningsvillkor. Jag gillar begreppet självstyre mycket mer än intraprenad, som i Stockholm har kommit till stånd efter konkurrensutsättning. (Förstår att det gått till på annat sätt i andra städer).För mig är intraprenad en del i marknadstänkandet som välfärden måste bort ifrån. Jag är med på noterna när privata ägare som inte vill driva utan vinstsyfte lägger ned. Men när entreprenadavtal med privata utförare av kommunägd välfärd går ut tycker jag att kommunen ska återta verksamheten. Absout kombinera med ett radikalt ökat personalinflytande, vilket för övrigt behöver gälla all offentlig verksamhet.

Klass, kön, klimat - vänsterpartiets triss på hand!

Idag kom SCB:s statistik över ojämställdheten i Sverige, "På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2014." Lagom inför valrörelsen där de feministiska frågorna har fått nytt liv gör SCB en intressant tillbakablick för att ge perspektiv på hur arbetet för jämställdhet går.

Kort sagt. Det går framåt, men på tok för sakta. År 2013 arbetar 30% av alla kvinnor deltid, en minskning från 45 % år 1987. Andelen män som arbetar deltid har ökat något samma tid, kanske utslag av en allmänt otryggare arbetsmarknad, men ligger ändå lågt på 11 %. Kvinnor tar ut 76 % av föräldrapenningdagarna, jämfört med 94 % år 1985. Dessutom spelar den könssegregerade arbetsmarknaden stor roll.

Konsekvensen av kvinnors höga deltidsarbete, dominans i välfärdsyrkena och av kvinnors höga uttag av föräldrapenningdagar jämfört med män är att kvinnor år 2012 har 66 % av mäns pension.

Att kvinnor arbetar deltid även när barnen blivit tonåringar visar att deltid inte bara handlar om att kvinnor i högre grad än män tar ansvar för de små barnens omsorg. Det handlar också om hur jobben är organiserade. Yrken där kvinnor i hög grad jobbar har fler deltider än mansdominerade yrken. I klartext handlar det om att kvinnors vård och omsorg har flyttat ut från hemmen. Men bygger fortfarande år 2014 på föreställningen att mannen har det huvudsakliga försörjningsansvaret.

Även de tidsbegränsade anställningarna ökar, och det mer i privat sektor än i offentlig sektor. Förstås är det fler kvinnor än män som har de osäkra anställningarna, som också är flest i den privata sektorn. En förklaring är privatiseringen av välfärden, där kvinnor har betalat priset i form av allt osäkrare arbetsvillkor.

Det finns bra politiska svar på låglöner och fattigpensioner. För det krävs en politik som kombinerar feminism med klass och faktiskt klimaträttvisa. Vänsterpartiet har en sådan politik. Vi vill i Stockholms stad göra ett historiskt låglöne- och jämställdhetslyft i kvinnodominerade yrken och har avsatt 150 mnkr i vår alternativa budget för 2014. Självfallet heltid som rättighet för alla.

Dessutom vill vi avskaffa Lagen om valfrihet och stoppa privatiseringar i välfärden. När vi minskar de absurt många hemtjänstföretagen minskar också klimatskadliga bilresor härs och tvärs i staden. När vi samtidigt startar fler kommunala hemtjänstenheter får fler anställda arbetsvillkor enligt kollektivavtal. Och de privata enheter som drivs utan vinstsyfte ska förstås också ha kollektivavtal. Klass, kön, klimat går hand i hand i vänsterpartiets politik. Vi är det enda partiet som har triss på hand i framtidsfrågorna!