Numera skriver jag på bloggen som Rågsvedsbo, aktiv inom Rågsveds Folkets Hus och Rågsveds samhällsförening. Alltid som vänsterpartist, hemmavid i Vantör och på jobbet i stadshuset, numera Äldre- och personalroteln. Eftersom jag inte längre är stadsdelspolitiker har perspektiven flyttats en smula, inte värderingarna och prioriteringarna, men vinkeln kommer att bli mer lokal-lokal.
Som stadsdelspolitiker i opposition fanns alltid lokala frågor att skriva om på bloggen. Under åtta år av alliansstyre som avlövat stadsdelsnämnderna på politiska frågor. Ett styre som privatiserat välfärden för att öppna en marknad för kapitalet snarare än för att utöka de ideella icke vinstdrivande utförarna. Ett styre som ökat skillnaderna mellan höginkomst- och låginkomststadsdelar. Som minskat möjligheterna för människor att mötas i en blandad stad, blandad stadsdel, blandad skola.
Så visst har jag hopp om att Rågsveds röster ska höras under rödgrönrosa styret. När vi har en politisk majoritet med demokratisk hållbarhet som ett av fyra stora mål och vänsterpartiet har hand om demokratifrågorna. För det är konstigt nog frivilligt för kommunerna att jobba med utveckling av demokratin. Alliansen ville inte. Men det kunde de inte erkänna, så de låtsades att vi skulle ha något att säga till om i så kallade boendedialoger. Boende i Rågsved, Högdalen och Järva kan vittna om det.
Det är avgörande i en demokrati att folket deltar. Vi i Vänsterpartiet Vantör gick till val på vårt 25-punktsprogram med lokala frågor, varav en del har redan förverkligats efter att rödgrönrosa kom till makten. Vi har fått en kommunal hemtjänst för Rågsved och Hagsätra. Högdalens vård- och omsorgsboende tas tillbaka från riskkapitalet och friområdet ska bli naturreservat. Men mycket återstår att göra och det behöver vi arbeta för att förverkliga. Och fler frågor finns säkert att lyfta.
Jag ser fram emot det lokala utvecklingsarbete som kommer att starta i staden, där jag hoppas att många Vantörsbor vill vara med. Alla ska känna sig välkomna. Både du som jobbar i området och vi som bor är viktiga parter. Vi som känner våra områden och grannar och invånare får hjälpas åt att vara uppfinningsrika i hur språkliga och andra hinder för deltagande kan brytas. Låt oss tillsammans se till att den demokratiska utveckling som vi vill ha blir verklighet. Att det löper en röd tråd mellan Rågsvedsbornas deltagande och våra politiska institutioner. All makt utgår ju som bekant från folket.
lördag 3 oktober 2015
torsdag 13 augusti 2015
lördag 11 juli 2015
Sommarminnen från Sjöbosand
Tänker berätta några tidiga minnen från stugan i Sjöbosand där jag är på semestern. Här har jag varit varenda sommar sedan jag föddes, snart 60 år sedan. Stugan ligger vid Falmarksträsket, knappt två mil söder om Skellefteå. De första åren åkte vi buss ut. När vi fått bil stod den alltid färdigpackad på skolavslutningsdagen, då vi åkte iväg så fort pappa slutade jobbet. Ofta stannade vi till i mataffären i Östra Falmark på vägen till stugan. Jag kom inte hem förrän skolan började igen.
De första åren hade vi varken el eller vatten inne i stugan. Min uppgift var att hämta färskt vatten från brunnen till mamma i köket. Andra arbetsuppgifter var att plocka kottar och sopa plattorna. Tror jag fick 10 öre per hink kottar som lön. På kvällen lyste stearinljuset upp, så att jag kunde läsa mina låneböcker från biblioteket eller bokbussen som kom till badplatsen på den tiden. Hela familjen sov på vinden. Blev en nödig var det pottan som gällde, om det tog emot att gå på utedasset...
Här lärde jag mig simma, först vid badplatsen nära stugan och sedan i Långviken på andra sidan sjön. Kommer ihåg torrsimmet och det kalla vattnet i Långviken ... Jag hade många kamrater i stugorna, så det var aldrig tråkigt. Vi spelade teater i en lada, smygrökte vass och badade oss blåa tills mammorna ropade in oss. Och vi hängde på flygfältets cafeteria. Hade vi tur kom en kändis med flyget. När vi blev politiskt medvetna rev vi ner högerns valaffischer. Idag bekämpar jag högern på bättre sätt.
Till midsommar rodde vi ut och plockade liljekonvaljer på en ö i sjön. Midsommarbuketten plockade jag på ängen. Pappa och jag åkte och hämtade björkar som vi dekorerade verandan med. Vi hissade och flaggan varje dag. Det var på den tiden som flaggan inte hade kidnappats av ett rasistiskt parti. Mina föräldrar hade goda vänner i stugorna runtomkring, så surströmmingsskivorna avlöste varandra om helgerna. Det tyckte vi barn var roligt, då fick vi läsk och godis.
Duschen kom sent till stugan, kommer ihåg så stolt pappa var då han hade installerat den bredvid mulltoaletten. Innan dess badade jag alltid i sjön, jag tog schampot och tvålen och roddbåten och ankrade en bit ut där jag tvättade mig. Men kallvattnet tog inte bort all smuts. Jag kommer ihåg en sommar då jag var väldigt brun om halsen. När jag kom hem och badade varmt blev jag vit ...
Till vardags åt vi ofta gädda och abborre som pappa fiskat i en mjärde. När det var badväder kom en familj som vi kände från Långviken med båt, och badade hos oss där stranden var fin. Det var alltid fest när de kom. Flera andra släktingar och vänner kom också ofta förbi. Det var alltid välkomna gäster. Även mer långväga släktingar kom och hälsade på. Då var det fest i stugan.
Mindre roligt var när åskan gick. Då tog mamma ut mig och min bror i bilen, oavsett tid på dygnet. Med åren har det blivit både sovstuga och bastu, elström och vattentoalett, motorbåt och kranvatten. Det är klart att det är bekvämare, men det är inte det viktiga. För mig som fick flytta till Stockholm för att få jobb, har stugan alltid varit en fast punkt att återvända till. Naturen här är den jag växte upp med, den präglar mig som människa. Oavsett väder så behöver jag en dos tallskog varje sommar!
De första åren hade vi varken el eller vatten inne i stugan. Min uppgift var att hämta färskt vatten från brunnen till mamma i köket. Andra arbetsuppgifter var att plocka kottar och sopa plattorna. Tror jag fick 10 öre per hink kottar som lön. På kvällen lyste stearinljuset upp, så att jag kunde läsa mina låneböcker från biblioteket eller bokbussen som kom till badplatsen på den tiden. Hela familjen sov på vinden. Blev en nödig var det pottan som gällde, om det tog emot att gå på utedasset...
Här lärde jag mig simma, först vid badplatsen nära stugan och sedan i Långviken på andra sidan sjön. Kommer ihåg torrsimmet och det kalla vattnet i Långviken ... Jag hade många kamrater i stugorna, så det var aldrig tråkigt. Vi spelade teater i en lada, smygrökte vass och badade oss blåa tills mammorna ropade in oss. Och vi hängde på flygfältets cafeteria. Hade vi tur kom en kändis med flyget. När vi blev politiskt medvetna rev vi ner högerns valaffischer. Idag bekämpar jag högern på bättre sätt.
Till midsommar rodde vi ut och plockade liljekonvaljer på en ö i sjön. Midsommarbuketten plockade jag på ängen. Pappa och jag åkte och hämtade björkar som vi dekorerade verandan med. Vi hissade och flaggan varje dag. Det var på den tiden som flaggan inte hade kidnappats av ett rasistiskt parti. Mina föräldrar hade goda vänner i stugorna runtomkring, så surströmmingsskivorna avlöste varandra om helgerna. Det tyckte vi barn var roligt, då fick vi läsk och godis.
Duschen kom sent till stugan, kommer ihåg så stolt pappa var då han hade installerat den bredvid mulltoaletten. Innan dess badade jag alltid i sjön, jag tog schampot och tvålen och roddbåten och ankrade en bit ut där jag tvättade mig. Men kallvattnet tog inte bort all smuts. Jag kommer ihåg en sommar då jag var väldigt brun om halsen. När jag kom hem och badade varmt blev jag vit ...
Till vardags åt vi ofta gädda och abborre som pappa fiskat i en mjärde. När det var badväder kom en familj som vi kände från Långviken med båt, och badade hos oss där stranden var fin. Det var alltid fest när de kom. Flera andra släktingar och vänner kom också ofta förbi. Det var alltid välkomna gäster. Även mer långväga släktingar kom och hälsade på. Då var det fest i stugan.
Mindre roligt var när åskan gick. Då tog mamma ut mig och min bror i bilen, oavsett tid på dygnet. Med åren har det blivit både sovstuga och bastu, elström och vattentoalett, motorbåt och kranvatten. Det är klart att det är bekvämare, men det är inte det viktiga. För mig som fick flytta till Stockholm för att få jobb, har stugan alltid varit en fast punkt att återvända till. Naturen här är den jag växte upp med, den präglar mig som människa. Oavsett väder så behöver jag en dos tallskog varje sommar!
lördag 27 juni 2015
Tiggarfrågan - orka vara realistiska och se möjligheter
Fattiga EU-medborgare är tillbaka i bosättningar i Högdalen läser jag i tidningen. Från platsen i skogen där många avhystes för inte länge sedan. Nu händer det igen som många påpekat. Det hjälper inte med avhysningar om det inte finns ett tillåtet boende så länge EU-medborgarna är kvar i Sverige. Härbärgesplatserna har utökats i Stockholms stad, en del ska också vara öppna hela året. En bra bit på väg. Samarbetet med frivilligorganisationer fördjupas. Förhoppningsvis kan några nya bosättningar förebyggas, de som avhyses kan få ett värdigt boende några nätter. Men vem vet vad som händer sen?
Att boendet är en olöst (och svår) fråga framgår av kommentarer till regeringens nyligen presenterade åtgärder för att bekämpa tiggeri och EU-medborgares utsatthet. läs vad Thomas Hammarberg, Marika Markovits och Emir Selimi säger i Dagens Nyheter. Markovits lyfter behovet av en bostadspolitik som tar hänsyn till den ökade rörligheten i Europa. Hammarberg behovet av natthärbärge. Vi är ett rikt land som har råd att vara solidariska, med en mer jämlik inkomstfördelning i befolkningen.
På lång sikt krävs förstås att hemländerna skärper sig så att människor inte tvingas bort för att försörja sig. Det är därför bra att regeringen har tecknat samarbetsavtal med Rumänien och att hjälporganisationernas arbete där går framåt. Det är också bra att polisen ska ta fram åtgärder mot våld och trakasserier mot EU-medborgare. Hur väl motiverade förslagen till ändrad lagstiftning i övrigt är ifrågasätts av många. Lena Mellin i Aftonbladet skräder till exempelvis inte orden "Regeringen bekämpar tiggarna, inte tiggeriet".
Önskar att vi kunde orka ta perspektivet som Aftonbladets Fredrik Virtanen beskriver "Klassklyftor ett hot - invandring en möjlighet". Ta vara på att svenskar är positiva till invandring, att det finns en humanism hos människor som hjälper folk som sökt sig hit i desperation. En del av EU-medborgarna som kommer kan arbeta, om de får möjligheter. Om legala uppställningsplatser för husvagnar och enklare vandrarhemsboende kan ordnas, skulle betydlig färre behöva sova på gatan och i skogen. Och sätt ut offentliga toaletter på fler platser, även i grönområden, till nytta för alla!
Att boendet är en olöst (och svår) fråga framgår av kommentarer till regeringens nyligen presenterade åtgärder för att bekämpa tiggeri och EU-medborgares utsatthet. läs vad Thomas Hammarberg, Marika Markovits och Emir Selimi säger i Dagens Nyheter. Markovits lyfter behovet av en bostadspolitik som tar hänsyn till den ökade rörligheten i Europa. Hammarberg behovet av natthärbärge. Vi är ett rikt land som har råd att vara solidariska, med en mer jämlik inkomstfördelning i befolkningen.
På lång sikt krävs förstås att hemländerna skärper sig så att människor inte tvingas bort för att försörja sig. Det är därför bra att regeringen har tecknat samarbetsavtal med Rumänien och att hjälporganisationernas arbete där går framåt. Det är också bra att polisen ska ta fram åtgärder mot våld och trakasserier mot EU-medborgare. Hur väl motiverade förslagen till ändrad lagstiftning i övrigt är ifrågasätts av många. Lena Mellin i Aftonbladet skräder till exempelvis inte orden "Regeringen bekämpar tiggarna, inte tiggeriet".
Önskar att vi kunde orka ta perspektivet som Aftonbladets Fredrik Virtanen beskriver "Klassklyftor ett hot - invandring en möjlighet". Ta vara på att svenskar är positiva till invandring, att det finns en humanism hos människor som hjälper folk som sökt sig hit i desperation. En del av EU-medborgarna som kommer kan arbeta, om de får möjligheter. Om legala uppställningsplatser för husvagnar och enklare vandrarhemsboende kan ordnas, skulle betydlig färre behöva sova på gatan och i skogen. Och sätt ut offentliga toaletter på fler platser, även i grönområden, till nytta för alla!
fredag 26 juni 2015
Skillnadernas Stockholm - en stad vi måste förändra!
Jag fylls av blandade känslor och tankar när jag läser "Skillnadernas Stockholm" utgiven av Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm, 2015.
- Jag blir ledsen och arg, när jag tänker på de som obekymrat eller aningslöst drivit på segregationen.
- Vad var det vi sa, när vi i vänsterpartiet kritiserade de ideologiskt drivna utförsäljningarna av allmännyttan, framväxten av vinstdrivande skolor, det så kallat fria skolvalet, skolpengen.
- Det här vet vi ju, vi som bor i de så kallat utsatta förorterna, som har sett flykten från kommunala skolor, som har sett granne efter granne som har möjlighet flytta till områden med högre status.
- Inte konstigt att det blir så här, när alliansen lägger ner stadsdelskontor, ungdomsmottagningar, skolor, arbetsmarknadsverksamheter, sociala verksamheter, medborgarkontor i våra förorter.
- Vem är förvånad, när skattesänkningar och privatiseringar är viktigare än en utbyggd välfärd, när de som har det bäst ställt konsekvent gynnas på bekostnad av de som har det sämst.
Rapporten visar att de relativa skillnaderna mellan olika delar av staden och olika grupper i flera fall blivit större. Jag fastnar för några uppgifter som tydligt belyser den starkt ökade ojämlikheten:
- Medelinkomsten i den rikaste stadsdelen i staden är idag fyra gånger så hög som i den fattigaste, jämfört med början av 1990-talet då skillnaden var drygt två gånger så hög.
- Antalet hyresrätter har minskat med 69 000 mellan 1998 och 2014, främst i områden med höga och stigande bostadspriser. Det har drastiskt minskat möjligheterna att välja område och bostad för de som har lägst inkomst. Samtidigt har befolkningen ökat med 175 000 personer.
Vi rödgrönrosa vann valet i Stockholms stad. Det förpliktigar. Nu har vi satt mål om ett socialt hållbart samhälle, en social investeringsfond, statliga reformer kommer som gynnar låginkomsttagare, barnfamiljer, elever, äldre. Vi ska bygga många hyresrätter med rimliga hyror.
- Jag blir ledsen och arg, när jag tänker på de som obekymrat eller aningslöst drivit på segregationen.
- Vad var det vi sa, när vi i vänsterpartiet kritiserade de ideologiskt drivna utförsäljningarna av allmännyttan, framväxten av vinstdrivande skolor, det så kallat fria skolvalet, skolpengen.
- Det här vet vi ju, vi som bor i de så kallat utsatta förorterna, som har sett flykten från kommunala skolor, som har sett granne efter granne som har möjlighet flytta till områden med högre status.
- Inte konstigt att det blir så här, när alliansen lägger ner stadsdelskontor, ungdomsmottagningar, skolor, arbetsmarknadsverksamheter, sociala verksamheter, medborgarkontor i våra förorter.
- Vem är förvånad, när skattesänkningar och privatiseringar är viktigare än en utbyggd välfärd, när de som har det bäst ställt konsekvent gynnas på bekostnad av de som har det sämst.
Rapporten visar att de relativa skillnaderna mellan olika delar av staden och olika grupper i flera fall blivit större. Jag fastnar för några uppgifter som tydligt belyser den starkt ökade ojämlikheten:
- Medelinkomsten i den rikaste stadsdelen i staden är idag fyra gånger så hög som i den fattigaste, jämfört med början av 1990-talet då skillnaden var drygt två gånger så hög.
- Antalet hyresrätter har minskat med 69 000 mellan 1998 och 2014, främst i områden med höga och stigande bostadspriser. Det har drastiskt minskat möjligheterna att välja område och bostad för de som har lägst inkomst. Samtidigt har befolkningen ökat med 175 000 personer.
Vi rödgrönrosa vann valet i Stockholms stad. Det förpliktigar. Nu har vi satt mål om ett socialt hållbart samhälle, en social investeringsfond, statliga reformer kommer som gynnar låginkomsttagare, barnfamiljer, elever, äldre. Vi ska bygga många hyresrätter med rimliga hyror.
När vi styrt staden tidigare har vi haft mål att bryta segregationen. Så problemen är inte nya, bara större. Inte blir det lätt, vi kan inte vara naiva, men det är nödvändigt att öka jämlikheten i staden och i landet.
fredag 19 juni 2015
Vantörs hemtjänst - allianssagan som föll ihop
Nu är avknoppade Vantörs hemtjänst, en hopslagning av Rågsveds och Hagsätra kommunala hemtjänst, sålt till vårdjätten Aleris. Något som vi kritiker förutsett skulle hända. Köpesumman är hemlig som alltid när marknadskrafterna styr, men att den är ofantligt stor råder inget tvivel om. Vi får inte insyn i ekonomin trots att hela driften bygger på kommunal finansiering av hemtjänsten.
För att riktigt ge det avknoppade företaget chans att bygga upp marknadsvärdet i bolaget Vantörs hemtjänst förnekade alliansen i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd både under kristdemokratiskt och moderat ordförandeskap att även kommunal hemtjänst skulle få finnas i området. Vi i oppositionen la flera gånger förslag och skrivelser om att återinföra kommunal hemtjänst men möttes av mol tystnad. (Nu när vi vunnit valet så har vi förstås återinfört den kommunala hemtjänsten i Rågsved och Hagsätra)
Så gick det med alliansens saga om avknoppningarnas salighet. Det som skulle ge en mångfald av små hemtjänstutförare blev en utrullad röd matta för de stora koncernerna. Det som skulle ge fler kvinnliga företagsledare blev en omväg för att sedan ge de manligt ägda och styrda koncernerna större marknadsandelar. De chefer som tog chansen och avknoppade till underpris vann högsta vinsten i det lotteri med garanterade miljonvinster som alliansen gjorde till sitt dogmatiska signum.
Alliansen slösade med berått mod bort stockholmarnas skattepengar på olaglig väg. Något som min dåvarande kollega i stadsdelsnämnden Jonas Eklund, miljöpartiet, överklagade och fick rätt i domstol. Hela oppositionen i Enskede-Årsta-Vantör med socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet var förstås eniga mot affären. Alliansen i nämnden ryckte på axlarna åt kritiken. De borde skämmas idag.
Läs mer här
söndag 14 juni 2015
Parkteater i Vantör!
Passa på att gå på härliga Parkteatern när den kommer till Vantör! Här krävs inga dyra teaterbiljetter eller SL-kort för att resa till stan. I sommar får vi två barnföreställningar på Bandängen, med tre uppträdanden totalt, så det gäller att pricka in i almanackan för att inte missa.
Båda uppsättningarna är för de små barnen. Redan imorgon måndagen den 15 juni kl 11 kommer clownen Manne& Co till Bandängen med en föreställning för fyraåringar och uppått - "...både roligt, busigt och snällt..." utlovas i programmet. Nästa gång är torsdagen den 27 augusti kl 11 och 13, då kommer Marionettteatern med Var är vargen? - en annan Rödluvan, för treåringar och uppåt. Det utlovas "...en fräck och ogullig variant av den klassiska berättelsen om Rödluvan och vargen."
Du som läser min blogg vet att jag håller koll på antal parkteaterföreställningar i Vantör och trycker på för att få fler föreställningar, på fler platser och även vuxenteater. Förr har vi haft parkteater både på Perssons betong, i Rågdalen och i parkleken Stacken i Ormkärr. Att Rågsved inte har fått någon föreställning i år är förvånande, med tanke på att vi ska vara prioriterade i Söderortsvisionen.
Vi i Vänsterpartiet Vantör säger i vårt 25-punktsprogram att "Vi gillar Parkteatern. Parkteatern ska komma oftare till Vantör. Både till parklekar, utomhusscener och till inomhusscener på vintern." Så ser vår vision ut och den ska vi jobba för att genomföra. Alla som vill ha mer parkteater till Vantör, skriv på parkteaterns Facebooksida och kontakta politikerna i Kulturhuset Stadsteaterns styrelse.
Båda uppsättningarna är för de små barnen. Redan imorgon måndagen den 15 juni kl 11 kommer clownen Manne& Co till Bandängen med en föreställning för fyraåringar och uppått - "...både roligt, busigt och snällt..." utlovas i programmet. Nästa gång är torsdagen den 27 augusti kl 11 och 13, då kommer Marionettteatern med Var är vargen? - en annan Rödluvan, för treåringar och uppåt. Det utlovas "...en fräck och ogullig variant av den klassiska berättelsen om Rödluvan och vargen."
Du som läser min blogg vet att jag håller koll på antal parkteaterföreställningar i Vantör och trycker på för att få fler föreställningar, på fler platser och även vuxenteater. Förr har vi haft parkteater både på Perssons betong, i Rågdalen och i parkleken Stacken i Ormkärr. Att Rågsved inte har fått någon föreställning i år är förvånande, med tanke på att vi ska vara prioriterade i Söderortsvisionen.
Vi i Vänsterpartiet Vantör säger i vårt 25-punktsprogram att "Vi gillar Parkteatern. Parkteatern ska komma oftare till Vantör. Både till parklekar, utomhusscener och till inomhusscener på vintern." Så ser vår vision ut och den ska vi jobba för att genomföra. Alla som vill ha mer parkteater till Vantör, skriv på parkteaterns Facebooksida och kontakta politikerna i Kulturhuset Stadsteaterns styrelse.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
