fredag 31 december 2010

Rågsved önskar Gott Nytt År!

Gott Slut och Gott Nytt År önskar jag alla som läser min blogg. Hoppas på ett spännande utbyte av tankar under 2011!

torsdag 30 december 2010

Pengsystem - vår tids grundlag?

I samband med diskussioner i stadsdelsnämnden Enskede-Årsta-Vantör om den bristande bemanningen nattetid på Mårtensgården framkom att förvaltningen menar att pengsystemet hindrar överföring av pengar - som finns i budgetöverskottet - till äldreomsorgen! Den av kommunfullmäktige fastställda pengen räcker nämligen inte till för att bemanna Mårtensgården hela dygnet, eftersom det är så många våningsplan.

Något är fundamentalt fel när ett kommunalt pengsystem är så stelt att det hindrar tjänstemännen att föreslå överföringar av pengar till egen driven verksamhet som får kritik från Socialstyrelsen för att inte uppfylla Regeringsformen, Socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd!

Även Årstabergshemmet, drivet av vårdkoncernen Attendo får motsvarande kritik som Mårtensgården. Båda verksamheterna ska givetvis öka bemanningen nattetid, så att kraven i lagstiftningen uppfylls. Räcker inte pengen får man skjuta till från vinsten i övrig verksamhet - finns i överflöd både inom Attendo och i stadsdelsnämnden tvåsiffrigt i miljoner kronor räknat. Och vill man av budgetformalistiska skäl inte skjuta till pengar, får verksamheterna redovisa underskott. Totalen går ändå ihop, med råge.

När det går så långt att penningen styr så tydligt och inte människors behov, hoppas jag att folk vaknar upp och inser hur fel det blivit i välfärden, när marknaden ska in till varje pris. Pengsystemen infördes enbart för att underlätta privatiseringen av välfärden, inte med den enskildes behov i centrum, och finns nu i snart alla kommunala verksamheter. Allt ska säljas är devisen för de borgerliga partierna. Det är dags att göra en oberoende utvärdering om hur pengsystemen förvandlar den gemensamma välfärden, motverkar samarbete och undergräver socialtjänstlagen inifrån!

Kritik mot demensvård i Enskede-Årsta-Vantör

Nu har Socialstyrelsens beslut kommit med anledning av brister i bemanning som många enheter för demenssjuka uppvisade när en oanmäld nationell inspektion gjordes natten mellan den 8 och 9 november. I Enskede-Årsta-Vantör granskades Mårtensgårdens vård- och omsorgsboende som drivs som intraprenad samt Årstabergshemmet som drivs av Attendo. Kritik riktades i bägge fallen. Svar om åtgärder ska lämnas senast den 14 februari.

Mårtensgården saknade rutin för inlåsning/låsta dörrar och det fanns följande brister i verksamheten.

• Personalen har inte alltid möjlighet att ha sådan uppsikt över enhetsdörren att
man ser om någon vill lämna enheten.
• De boende lämnades utan tillsyn på en låst enhet.
• Bemanningen var inte tillräcklig för att tillgodose de boendes trygghet och
säkerhet.


Årstabergshemmet hade följande brister i verksamheten.

• Personalen har inte alltid möjlighet att ha sådan uppsikt över enhetsdörren att
man ser om någon vill lämna enheten.
• En boendeenhet var obemannad mellan klockan 21.00-23.00.
• Bemanningen var inte tillräcklig för att tillgodose de boendes trygghet och
säkerhet.


Vi rödgröna i Enskede-Årsta-Vantör lade redan i september en skrivelse om bemanningen i demensvården och i svaret i november framkom att nivån var lägre än vad som rekommenderas av Stiftelsen Äldrecentrum. Vårt förslag var att bemanna upp till rekommenderad nivå, men det vann inget gehör hos den borgerliga majoriteten, trots överskott i budgeten och trots att staden centralt har avsatt pengar för ökad bemanning i demensvården nästa år.

På samma sammanträde frågade vi om tillsynen från Socialstyrelsen, som hade referats i media. Vi föreslog också ökad bemanning med omedelbar verkan i december, när vi behandlade månadsrapporten. Då framkom att förvaltningen menar att pengsystemet hindrar överföring av pengar - som finns i budgetöverskottet - till äldreomsorgen! Pengen räcker inte till för att bemanna hela Mårtensgården med nattpersonal hela dygnet, eftersom det är så många våningsplan. Mer om detta vansinniga system i nästa blogginlägg.

Rätten att vara människa hela livet

Djur, natur och kultur öppnar upp för människors känslor som annars inte kommer till uttryck, påminns jag om och blir jag glad av när jag läser DN idag, "Kultur som vägen tillbaka", där det berättas om demenssjuka som efter konstvisningar börjar prata med anhöriga på ett helt annat sätt än tidigare. Hjärnan stimuleras av konsten, och väcks till liv.

Liknande erfarenheter finns när det gäller hundar i vården, jag träffade en undersköterska på ett sjukhem i Bromma som berättade om demenssjuka som slutat tala men som fick talförmågan eller lusten att tala tillbaka via kontakten med en vårdhund. Kanske var det ett kärt husdjur som man plötsligt mindes. Kanske var det bara kontakten med något levande.

Naturen är också en miljö som väcker känslor (och syresätter lungorna). Skogens sus, vindens prassel i löven, fåglarnas sång, myrornas gång, vågor som kluckar mot strand, en gren som knäcks, en svamp som plockas, en fjäril som till blomman lockas. Rätten att vara i naturen tillkommer även äldre, som behöver hjälp att komma ut.

Möjligheten att uttrycka känslor är en mänsklig rättighet, även när vi fyllt 65 år, kanske är det vår tendens att dra äldre över en kam som bidragit till bristen på syre i äldreomsorgen? Även bristande resurser bidrar starkt. Socialstyrelsen har i en granskning kritiserat kommunerna för att låsa in demenssjuka ensamma om natten. Med ökad bemanning dag och natt i demenssvården, kan äldre få vara människor hela livet, trots skröpligare kroppar, med egenheter, intressen, favoriter, politiska åsikter och religiös tro.

Revisionskontoret i Stockholms stad har för ett par år sedan granskat livskvaliteten på äldreboendena i en rapport. Säkert har den låga personalbemanningen gjort sitt till. För hur ska pressad vårdpersonal räcka till, både till vård och omsorg, till skogspromenader, konstvisningar och att jobba med vårdhundar?

För att få en äldreomsorg som ger möjlighet att vara människa till sista andetaget, måste vi ställa om samhället, organisera efter behov. Kommunens och landstingets verksamheter behöver genomtänkta gemensamma mål som främjar helhetssyn. Det ska vara samhällsekonomin som styr och inte möjligheten att göra privata vinster eller snävt kommunalekonomiska kalkyler. Vi behöver en budgetering för långsiktighet, hållbarhet och samarbete. En solidarisk politik som sätter allmännytta före egennytta.

onsdag 29 december 2010

Striden hårdnar om Rågsveds friområde

I veckans Mitt i Söderort finns två insändare om den planerade småhusbebyggelsen eller i klartext exploateringen av kolonilotterna och arbetsområdet på Bråtegränd, varav jag själv bidragit med den ena. Min vinkel är att området ska bli naturreservat och ingå som en del av Ekopark Syd, till gagn för söderortsborna idag och kommande generationer. Dessutom är det ologiskt att med argument om ökad integration bygga villor på kolonilotter som idag är fungerande arenor för integration i föreningslivets regi.

Det är också ohederligt att använda integrationsargumentet, för om man kör bort kolonisterna försämras livsmiljöerna för Rågsvedsborna - vi som skulle integreras med villafolket. Merparten av de som odlar i Snösätra bor i flerfamiljhus i Rågsved och Vantör. Villabebebyggelse på deras lotter ökar tvärtom skillnaderna mellan människor i området. Det skapar ett "vi och dom".

Den andra insändare är från Lars-Ove Gavelin, Folkpartiet Rågsved. Han lyckas med konststycket att samtidigt hävda att villor i friområdet kan uppfylla småbarnsfamiljers ouppnåeliga drömmar om egnahem och anklaga de som är emot bebyggelsen för att förakta de svaga som "intet äger". Såvitt jag vet har vänsterpartiet varit för all bebyggelse i Rågsved de senaste tolv åren, så Gavelin har fel när han buntar ihop alla som är mot att bygga i naturen.

Jag kan inte se annat än att folkpartisten själv måste vara en drömmare, som inte vet vad nybyggda villor kostar, som inte ser klassaspekterna. Den trädgård som han vill unna barnen i drömmande småbarnsfamiljer, den vill han ta ifrån barnen i kolonisternas familjer. Hemlösa får inte heller några nya hem med borgerlig bostadspolitik, de billiga hyresrätterna säljs ut till bostadsrätter, de nya som byggs har för höga hyror.

Det "Dickenssamhälle" som han målar upp i sin insändare, med ökade klyftor i samhället, har fördjupats med den politik som Gavelins parti står för. Segregationen har ökat i samhället, i skolan, i bostadsområdena och nu vill han köra Rågsvedskolonisterna på porten för att ge plats till miljonvillor i sjönära läge. Kan klassföraktet bli tydligare?

tisdag 28 december 2010

Gammal skåpmat

Städade ut gamla handlingar och hittade ett klipp från Mitt i Söderort, tisdagen den 25 mars 2008. Då skrev dåvarande kristdemokratiske stadsdelsnämndsordföranden Henrik G Ehrenberg i ett svar på en insändare från rödgröna oppositionen att "Avknoppning är inte något farligt och svårt". Med tanke på vad som hände sedan var rubriken klart missvisande...

I Enskede-Årsta-Vantör har det nämligen gjorts två av de mest omtalade avknoppningarna i Stockholms stad - förskolorna i Årsta som blev Kulturkrabaten AB där ägaren tog ut miljonvinster och gav snikenheten ett ansikte i förskolevärlden - och hemtjänsten i Rågsved och Hagsätra som blev Vantörs hemtjänst AB och där Regeringsrätten förklarade beslutet olagligt efter överklagande av Jonas Eklund (MP).

Henrik hävdade i sitt svar att oppositionen inte skulle gilla att personal eller brukare tar över verksamhet. Vad han inte fattade var att vad vi inte gillade var att personal fick ta över verksamhet som var värd uppåt 20-40 miljoner kronor utan att betala mer än några hundra tusen. Landets högsta juridiska instans höll med oss, kan man få mer rätt som opposition?

Uppenbarligen var både för farligt (olagligt) och för svårt (att ta betalt) för den borgerliga majoriteten att genomföra avknoppningarna. Efterverkningarna av dessa våra lokala avknoppningar har lett till att Stockholms stad i första vändan bytte begrepp från avknoppning till personalövertagande och nu som det verkar ska sluta med denna typ av utförsäljning av gemensam egendom.

Politisk kamp lönar sig, även om man ibland måste ta till lagboken också.

lördag 25 december 2010

Tredje dagen gillt

Äntligen hemma, tredje dagen i rad på Rågsveds Folkets Hus. Trött i fötter och rygg men glad. Idag röjde vi och diskade efter julaftonen. En gäst från igår kom spontant in och hjälpte till. Som vanligt började vi med jullunch och en första utvärdering. Vi kom på flera förbättringar till nästa år.

Omkring 400 gäster varav 50 barn har vi räknat fram att vi var. Vårt fiffiga trick är att räkna kapsyler; varje gäst får en läsk/julmust/julöl, och får lämna kvar kapsylen i en burk. Barnen räknar vi genom julpåsarna i fiskdammen.

När jag mellan varven hann prata med gästerna, varav några bekanta, påmindes jag om hur mycket Gemensam Jul betyder för människor. Det är en tradition som jag är stolt över att få vara med och föra vidare.

onsdag 22 december 2010

Julstök i Rågsveds Folkets Hus

Fixar med listor för arbetsfördelning och samråder med Barbro, nestorn i sammanhanget, inför morgondagens förberedelser av Gemensam Jul i Rågsveds Folkets Hus på julaftonen.

Vi startar kl 10.30 och håller på hela dagen. Det är mycket som ska organiseras för att det ska fungera på bästa sätt. Mat ska hämtas, bord dukas, ägg kokas, barnens fiskdamm göras i ordning, allt ska stå klappat och klart.

Julafton är vi nere klockan 9 och börjar med att koka gröten! Julbordet dukas upp och musiker tas emot. Klockan 11.30 börjar rullstolsburna gäster att komma och kl 12 slår portarna till Rågsvedssalen upp för alla övriga gäster.

Styrningskrisen är ett faktum

I takt med att borgerligheten marknadsanpassar gemensam verksamhet kommer negativa effekter för medborgarna i dagern i skolan, äldreomsorgen, biblioteken, apoteken... Skolresultaten sjunker och skillnaderna blir större, samtidigt som vinsterna i den privatiserade skolan ökar. Till och med utbildningsministern talar nu om vinstkontroll, när det tidigare bara var vänsterpartiet som drev frågan. På radion i morse berättades att privatiseringen av apoteken varken lett till lägre priser eller ökad tillgänglighet på viktiga mediciner.

I DN idag skriver Henrik Berggren, apropå privatiseringen av biblioteken i Nacka, om styrningskrisen i spåren av marknadsstyrningen av offentlig verksamhet. Intressant är att DN på ledarplats vill stoppa konkurrensutsättning av biblioteken i polemik med PM Nilsson, DN Kultur igår, som i desperation över förhållandet på Lunds stadsbibliotek ville lägga ut all bokutlåning på entreprenad. Man skulle tänka sig det motsatta förhållandet mellan ledare och kultursida...

De negativa effekterna av privatiseringarna syns kanske tydligast i skolan, där konkurrensutsättningen kanske gått längst, med HB:s ord "Det ironiska är att han (Jan Björklund, min kommentar) försöker återskapa en nationell enhetsskola med professionella lärare men saknar medlen för att göra det. Istället har vi fått en övertro på utvärdering, statlig detaljstyrning och otillfredsställande lösningar som lärarlegitimationen."

Liknande utveckling ser vi också inom äldreomsorgen. I stadsdelsnämnderna är föredragningslistorna numera fyllda med ärenden om verksamhetsuppföljningar på längden och tvären, utan att det verkar bli någon bestående skillnad. De brister som uppdagas det ena året åtgärdas men återkommer något år senare.

Den kommunala styrningen av äldreomsorgen försvåras i takt med att allt fler verksamheter läggs på entreprenad eller ingår i kundvalssystem. Det är tydligt att det är strukturella problem i äldreomsorgen, men det blir allt svårare att åtgärda med det stora spretande antalet privata utförare. De politiskt beslutade verksamhetsplanerna kan fyllas av de bästa målsättningar, men möjligheten att genomföra förbättringar blir allt sämre, eftersom privata utförare får mångåriga avtal som inte omförhandlas i brådrasket.

tisdag 21 december 2010

Tänker på vänner i Vitryssland

Sörjer med Vitrysslands folk, att de inte kan få ett hederligt val. För ett antal år sedan var hela familjen tillsammans med yngste sonen, hans klass från Snösätraskolan och några andra föräldrar på schackutbyte med en fjärdeklass i Grodno, som varit i Sverige och spelat Schackfyran.

Vi var både i Minsk och i Grodno, och fick en intressant inblick i hur folket i Vitryssland levde. Varken pensionärer eller studenter kunde leva på sina fattiga slantar, studenter prostituerade sig till och med för att kunna överleva.

I Minsk bodde vi på en gammal OS-anläggning i skogen, övervakade av KGB-män, där vi hade utbyte med en barn och lärare från en dyr privatskola i Minsk. Barnen hade märkeskläder, föräldrarna tjänade grova pengar och våra Rågsvedsbarn levde ett helt annat liv än dessa barn.

Annorlunda blev det i Grodno, där vi blev inkvarterade i familjerna vars barn våra barn hade mött i Schackfyran i Sverige. Trots att familjerna inte hade det fett bjöd de på ett överdåd av mat, utifrån sina mått mätt. Vi pratade nätterna igenom på knagglig engelska, tyska, teckenspråk, you name it!

Våra samtal handlade mycket om demokrati, hur det fungerade i Sverige, de frågade oss hur de skulle göra, och beklagade sina korrupta ledare. Vi fick ett oerhört fint mottagande på barnens skola, och en underbar avslutningsfest. Jag blir nästan rörd när jag skriver om det nu, fast det är så många år sedan.

Tack bussgrannen från Gillerbacken!

Åkte kära gamla 744:an hem ikväll, efter gott julbord på Gondolen med gamla arbetskamrater. Kom i samspråk med en kvinna, som väntade på bussen i Högdalen. Hon mindes vintern 1965, då det började snöa i mitten av november och snön låg kvar in i maj månad!

Vi satte oss vid varandra i bussen och jag berättade om Gemensam Jul i Rågsveds Folkets Hus. Själv skulle hon hämtas av dottern till julfirande i annan del av staden, men kanske någon ensam person som hon kände kunde ha glädje av att komma.

Nöjd klev jag av vid hållplatsen Lurstigen, min bussgranne skulle gå av på Gillerbacken. Vi sa hej då till varandra och det kändes toppen att i anonyma storstan få en så god kontakt med en främmande människa. Vi ska värna om de små samtalen när vi väntar på bussen!

söndag 19 december 2010

Väljarna då, är inte de viktiga?

Såg Lars Ohly i Agenda ikväll och tänker att nu måste fler kandidater träda fram. Vi kan inte gå till val en gång till med samma partiledare som i fem förlustval i rad. Inte om vi vill vinna val, och det vill åtminstone jag.

Tänker på att Lars hänvisar till alla våra nya medlemmar, som ger lust och energi att jobba vidare. Det är fantastiskt roligt, och en tröst i sorgen efter valförlusten, men faktum är att vi måste ägna våra väljare lite eftertanke också.

Väljarna har nämligen inte strömmat till vänsterpartiet i massor efter valet. Opinionsundersökning efter opinionsundersökning bekräftar en nedåtgående spiral, inte bara för socialdemokraterna utan också för vänsterpartiet.

I Agenda säger Jonas Sjöstedt att han inte kandiderar. Jag hoppas han tänker om, Jonas är både radikal och realistisk. Med ett delat ledarskap, man och kvinna, kan vi visa väljarna att vänstern vill något nytt. Det behövs.

lördag 18 december 2010

Tröstlös väntan

Ny opinionsundersökning DN/Synovate visar fortsatt nedgång för vänsterpartiet till 5,1 procent (-0,5), moderaterna går framåt till 36,3 procent (+6,2) och socialdemokraterna bakåt till 26,7 procent (–4,0). Miljöpartiet går fram till 10,4 procent (+3,1) liksom folkpartiet till 7,3 procent (+0,2). Förutom S och V går centern bakåt till 5,8 procent (–0,8), kristdemokraterna till rekordlåga 3,2 procent (–2,4) och sverigedemokraterna till 4,6 procent (–1,1).

Tendenserna från valet stärks, och Vänsterpartiet fortsätter nedgången, bara en procent från spärren för att vara kvar i riksdagen. Inte oväntat, Framtidskommissionens arbete märks inte utåt, och till på köpet verkar det inte hända något på partiledarposten heller. Segt är ordet.

Vecka 3 ska vi ha regionala konferenser enligt tidsplan. Utgår från att alla medlemmar bjuds in. Nu är det vakuum, å ena sidan många nya medlemmar och lust till nystart å andra sidan väntan på enkätresultat och längtan efter en arena för samtal om partiets framtid.

Bottenbetyg för Stockholms äldreomsorg

"Vård och omsorg om äldre är i sig en viktig jämställdhetssatsning. Omkring sju av tio äldre personer som får vård och omsorg och nio av tio anställda är kvinnor. Dessutom svarar kvinnor för större delen av anhöriginsatserna."

Så sant som det är skrivet i Öppna jämförelser om äldreomsorgen 2010. Där framgår också att det finns skillnader mellan kvinnor och män till kvinnors nackdel när det gäller allvarliga fallskador, olämplig eller riskfylld läkemedelsbehandling och funktionsförmåga efter stroke.

För övrigt finns inte Stockholms stad bland de 20 kommuner som har bäst totalresultat, vilket man kunde vänta av en stad som strävar efter "världsklass". I själva verket ligger vi bland de sämsta - mest röda siffror - när det gäller helhetsintryck för hemtjänst och vård- och omsorgsboende.

Konkurrensutsättningen av äldreomsorgen är en katastrof, om man värnar om kvaliteten för äldre kvinnor och män och inte sätter vinsterna för företagen främst. Så det är långt till borgarnas vision om en äldreomsorg i världsklass!

Bra förskola som kan bli bättre

På senaste stadsdelsnämnden hade vi ett ärende om Kvalitetsredovisning för förskolorna 2009/2010. Tillsammans med förskoleinspektörernas rapporter och brukarundersökningar är redovisningarna viktiga instrument för att öka förskolornas kvalitet, för även om förskolorna är mycket bra kan de förbättras.

Oppositionen, V, S och MP la ett särskilt uttalande i ärendet, där vi tog upp:

Barngruppernas storlek
Enligt kvalitetsredovisningen är ganska många barngrupper för stora, 11 procent av grupperna med barn 1-3 år hade fler barn än 14 och 21 % av grupperna med barn 4-5 år hade fler barn än 18. Att de flesta grupper har andra åldersfördelningar innebär att gruppstorleken inte kan mätas mot riktvärdena.Den genomsnittliga gruppstorleken är inget bra mått, eftersom den inte säger något om variationerna som kan vara stora i området.

Samarbete med skolan

Samarbetet mellan förskola och skola fungerar fortfarande inte, vilket bekräftar vår kritik mot att skolorna flyttats från stadsdelsnämnderna. Att många föräldrar väljer privat drivna skolor för sina barn har försvårat samarbetet. När det nya intagningssystemet gör att barn i behov av särskilt stöd kommer i kläm blir det oacceptabelt.

Att förskolorna gör sitt bästa för en bra övergång till skolan hjälper inte mot strukturell felorganisering, oövertänkta intagningssystem och en skola som blivit alltmer segregerad till följd av det fria skolvalet och ett ökat antal privat drivna skolor. Att förskoleinspektörernas senaste rapport tyder på att även förskolorna verkar bli mindre likvärdiga späder ytterligare på problematiken.

Språk och modersmål
När det gäller språklig utveckling och modersmålet vill vi se satsningar, vilket bekräftas av resultaten i kvalitetsredovisningen och varierar kraftigt i stadsdelsområdet. Alla barn ska få ett bra språkstöd, i dialog med föräldrar och utifrån kunskap om verksamma metoder.

Genus
Det glädjer oss att genustänkandet ingår i utvecklingen av de pedagogiska miljöerna. Enligt vår uppfattning har jämställdhetsarbetet i förskolorna stannat upp under det borgerliga styret.

Översättning av brukarundersökningar

Den senaste förskoleundersökningen hade låg svarsfrekvens, bland annat kan det ha berott på att den bara fanns på svenska, till skillnad från tidigare undersökningar. Oppositionen, med instämmande från folkpartiet, utgår från att nästa års undersökning översätts till de största språkgrupperna.

Kom ut, vet ja!

Lars Ohly vill leda vänsterpartiet över valet 2014, står att läsa i Vänsterpress nr 12, om partiet vill, tillägges i artikeltexten. Visst är det roligt med alla nya medlemmar, jag förstår att det gjuter ny entusiasm i vår partiledare, det gör det nog i alla vänsterpartiets medlemmar. Men för att vara med på den nya "reformagendan" måste man inte prompt vara partiledare, efter fem förlustval.

Jag hade helst sett att Lars sagt att nu fick det vara nog. Att avgå som partiledare när medlemsantalet växer är ett bra tillfälle, en gåva till de nya krafterna. Men när vi inte fick det, så tänker jag så här. Det är bra att Lars Ohly nu har sagt var han står, då är det upp till andra kandidater att träda fram, upp till medlemmar att nominera. Jag är för delat ledarskap, gärna med Jonas Sjöstedt som den manliga parten.

De fem punkter som Lars Ohly beskriver i som början till något att gå till val på är väl valda - arbete, bostad, skola, vård och en delad föräldraförsäkring som kan rätta till en hel del ojämställdhet på arbetsmarknaden. Självfallet ska ett vänsterparti driva en politik som tillgodoser dessa grundläggande behov, kopplat till klimat- och miljöfrågorna. Den stora frågan är inte i första hand vad, utan hur. Hur ska vi driva detta så att vi blir intressanta och trovärdiga.

Tyvärr ser jag inga embryon till spännande perspektiv, inspirerande berättelse, i den text som läggs ut om de fem punkterna. Visst ska alla nya 3000 betalande medlemmar vara med och tillsammans med gamla medlemmar fylla punkterna med innehåll. Men jag förväntar mig även högintressanta inspel från alla som kandiderar till partiledare - än så länge har endast Lars Ohly kommit ut. Var finns ni andra kandidater?

Den enes frihet den andres olycka

Läser i en replik på DN:s ledarsida idag hur den svenska forskargruppen kring PISA-undersökningarna av skolan återigen slår fast att resultatet i den svenska skolan har sjunkit under hela 2000-talet, att sänkningen förklaras med att de lågpresterande elevernas resultat har försämrats jämfört med andra länder och att skillnaderna mellan skolors resultat har ökat.

Däremot har inte skillnaden mellan skolor med avseende på socioekonomisk standard ökat, vilket DN:s ledarskribent Hans Bergströmtar som intäkt för att det fria skolvalet inte kan ha betydelse för resultatet. Forskargruppen tillbakavisar dock Bergströms slutsats, och betonar att segregeringen har ökat genom att duktiga elever väljer vissa skolor och väljer bort andra skolor.

Det är intressant hur DN klamrar sig fast vid att det fria skolvalet inte är boven i dramat, och därför avfärdar forskarnas tal om segregering som "spekulationer". Vad forskarna påpekar är dock självklart, det är troligt att resultaten sjunker i skolor som valts bort av högpresterande elever. Motsatsen är matematiskt problematisk.

Dessutom för forskarna fram skolkamraternas betydelse. Det har jag sett i de skolor som mina barn har gått i. När duktiga elever lämnar blir det färre duktiga kvar som föredömen, förväntningarna tonas ner och prestationerna sämre. Det är allvarligt. Lärarna ska upprätthålla höga förväntningar på alla elever, oavsett skolkamrater och bakgrund. Annat är tjänstefel.

I repliken sägs att det fria skolvalet inte kan avskaffas men att negativa effekter motverkas. PISA-forskarna har visat att det är lågpresterande elever som är förlorare. Det är väl känt av oss som bor i områden med skolor som elever väljer bort. Jag tycker att det är dags att inse att det fria skolvalet inte är så fritt och ifrågasätta om det ska vara kvar i nuvarande form till vilket pris som helst.

Alla skolor ska vara bra skolor för alla elever. Inget annat kan vara vårt mål. Stockholms stad har tagit fram en intressant forskarbaserad skolstrategi för skolorna på Järva och i Söderort, som gott kunde gälla i hela staden.

torsdag 16 december 2010

Sista kvällen med stadsdelsnämnden

Sista stadsdelsnämnden för i år gick i enighetens tecken.

Vi tyckte lika både när det gällde att nämnden bör få återkoppling på vad som händer med medborgarförslag som vi skickar vidare, som rör andra huvudmän, och när det gällde att nämnden inte ansåg det vara meningsfullt att yttra sig i stadsmiljöfrågor som rör andra stadsdelsnämnder.

Att vi var oeniga om annat liknar mer den vanliga ordningen.

Det viktigaste som vi var oense om ikväll var hur 28,1 mnkr i överskott bör användas - in i stadshusets skattekista eller för att bemanna Mårtensgården så att inga gamla lämnas ensamma inlåsta nattetid, om så för en enda timma. Att staden håller sig med ett pengsystem som stoppar detta är inte acceptabelt.

tisdag 14 december 2010

Slutknoppat

Hörde på ABC tidigare idag att moderatstyrda Stockholms stad förhandlar med Vantörs hemtjänst AB om att få mer betalt för avknoppningen som olagligen gjordes till kraftigt underpris för några år sedan. Skattebetalarnas pengar var man inte rädda om när man knoppade av, nu under galgen måste man försöka ta igen på gungorna det man förlorade på karusellen.

Att man skulle försöka göra något visste vi i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, eftersom Regeringsrätten konstaterat att avknoppningen var olaglig. Vi väntar otåligt på en rapport om hur mycket mer företaget tänker betala, verksamheten kan vara värd mellan 20 och 40 mnkr har det sagts.

Nu ska staden inte avknoppa längre får vi veta av äldreborgarrådet Joakim Larsson - "Modellen är inte tillämpbar längre." Tacka sjutton för det, äntligen har det bitit på moderaterna att Regeringsrätten olagligförklarat moderaternas avknoppningar och gett oppositionen rätt. Stor ära till miljöpartiets Jonas Eklund, som överklagade avknoppningen och fick rätt till slut.

Larsson talar dessutom som om "personalövertagandet"

(f.d. avknoppning, ett begrepp som bytts ut eftersom avknoppning inte längre låter som något ljust härligt i vårsol utan som något skumt fult fel i högervridna kommuner)

hör historien till, när det bara är ett par år sedan som det knoppades av för fullt. Tala om att använda språket för att sminka verkligheten. Det är inte just. Just vore att göra en pudel, säga att moderaterna hade fel och rödgröna rätt.

Veckans lokalblaska

Mitti är verkligen "lokal-lokala" tidningar i Stockholm. Även om tidningen inte skriver om syjuntor och kusinträffar som lokalblaskan"Norran" i Skellefteå, så är det ofta något av intresse som jag hittar i tidningen.

Till exempel fick jag veta att upprustningen av simhallen i Högdalen varit klar sedan november, jag som gått och väntat på att börja simma igen. Fast tydligen saknas speglar för männen som vill raka sig ...

På insändarplats uppmanas Svenska Bostäder att ge ungdomar en tom lokal på Gillerbacken, vuxna får toppmoderna tvättstugor och småbarnen lekplatser, medan fina ungdomar hänger i portar utan att ha nånstans att gå.

Vad jag saknar är lokal bevakning av arrangemang i förorterna, tyvärr speglas inte många positiva händelser i media, vilket ger en sned bild.

Vänsterseger i demensvården

Fick just veta att socialutskottet idag röstat för en motion från Vänsterpartiet om att införa nationella riktlinjer för för en lämplig bemanning i demensvården.

Vänsterpartiets Eva Olofsson säger i ett pressmeddelande att riktlinjer minskar risken för missförhållanden i demensvården, det gäller också i Stockkholms stad.

Vi i rödgröna oppositionen i stadsdelsnämnden har uppmärksammat frågan i en skrivelse till stadsdelsnämnden. Med tanke på överskottet i budgeten finns inga ursäkter för att omgående bemanna upp de boenden som lämnar demenssjuka ensamma.

söndag 12 december 2010

Stadsdelsnämnd den 16 december kl 18

Nu har jag skrivit ett par texter till nästa stadsdelsnämnd, om en medborgarundersökning om stadsmiljö och en kvalitetsredovisning för förskolorna. Ett och annat behöver bli bättre, om vi pratar med små bokstäver.

Det är klart att vi som i nämnden behöver lite hjälp av undersökningar för att få grepp om vad folk tycker och hur verksamheten utvecklas. Andra kanaler är insändare, brev till oss i nämnden och att folk kommer på öppna mötena.

I en stadsdel på uppåt 90 000 invånare kan inte två vänsterpartister i nämnden ha koll på allt! Det finns skäl för varför vi var emot denna jättestadsdel. Det finns gränser också för vår möjlighet att vara ute och möta folk ...

Vi måste utveckla vår politik

Funderar kring vårt budskap om världens bästa välfärd utan vinstintressen. Inte för att jag inte tror på det, utan för att folk jag möter ofta kopplar ihop det med kvalitet. Har det blivit sämre med privat är de emot. Oförändrat, tja. Har det blivit bättre, ja då kanske de tycker att det är värt det.

Igår delade vänsterpartiet Vantör ut flygblad om den olagliga avknoppningen av Rågsveds och Hagsätras hemtjänst, som såldes för priset för möblerna trots att verksamheten kan vara värd mellan 20 och 40 miljoner kronor. Just den privatiseringen har inte försämrat servicen för de äldre vad jag vet, det var två välfungerande enheter innan privatiseringen och har så förblivit. De ägs av de chefer som tidigare drev verksamheten i kommunal regi.

När det gäller den här avknoppningen har jag inte hört protester från de som får hemtjänst, till skillnad från de föräldrar som har barn i förskolorna i Årsta 1, likaledes avknoppade till kraftigt underpris och oppositionens motstånd. Och det är inte konstigt, för privatiseringen av förskolorna ledde till större barngrupper, föräldrar ombads skicka frukt med barnen och bidra med arbetskraft samtidigt som chefen tog ut stora vinster ur företaget.

Det finns andra skillnader mellan dessa två fall i Enskede-Årsta-Vantör. En är att småbarnsföräldrar hörs mer i samhället eftersom de som grupp har större möjligheter att framföra klagomål än gamla människor som tappat ork, kanske är sjuka och behov av vård och omsorg. En annan är socioekonomisk, det är skillnad på Årsta och Hagsätra/Rågsved, det ser vi i boendeformer, valdeltagande och inkomstnivåer.

Icke desto mindre är jag säker på att vi måste bli bättre på att förklara varför välfärd utan vinstintressen är viktigt även på lång sikt. Först och främst ska vi vara klara över att när privatisering leder till försämringar kommer folk i allmänhet och de som brukar tjänsterna att med rätta och ilska reagera och protestera, även om ropen hörs högre i socioekonomiskt rika områden. Privat+ försämringar, där har vänsterpartiet en klar politisk poäng att kamma in.

Däremot måste vi utveckla vår argumentation när privatiseringar inte leder till omedelbara försämringar ur brukarens vardagliga perspektiv, eller leder till förbättringar. Det har jag sett i kommunal verksamhet som av olika skäl är körd i botten, och som de första åren har förbättrats efter en privatisering.

I en nedkörd verksamhet är det guldläge för den som tar över, det kan bli en nystart som momentant ger bättre kvalitet. Med åren tar privatisering ut sitt pris, kvaliteten försämras när vinstintresset tar över. Små avknoppade företag köps upp av vård- och skolkoncerner - riskkapitalbolag - som framgångsrikt hanterar vinster internt så att de blir så skattebefriade som möjligt. Detta drabbar våra skatteinkomster i Sverige och på sikt välfärden.

Dessutom förkläs privatiseringen i ord av förment positiva begrepp som valfrihet, där det som alltid är de som har ordet, pengarna och förmågan som kan "välja" rätt för sig och sin familj, och andra får nöja sig med det som blir över.

Några konkreta exempel på tydliga skillnader idag mellan privat och kommunalt drivet är att lagstiftningen om allmänhetens insyn, personalens meddelarfrihet och rättigheter till kollektivavtal skiljer sig åt. När dessa skillnader kan kopplas ihop med försämringar till brukarnas och personalens nackdel finns också klara politisk poänger att kamma in.

Svårare är att pedagogiskt visa vad som händer med samhällsplaneringen och likvärdigheten när det blir vinstdrivande koncerner som styr var skolorna och äldreomsorgen ska etablera sig, ja när vinstintresset styr via bolagen istället för allmänintresset via kommunerna. Otaliga är de exempel på hur samverkan mellan myndigheter försvåras i takt med privatisering av förskolor, skolor, barnavårdcentraler, vårdcentraler och hemtjänst. Ett pris för privatiseringen är att resultaten i den svenska skolan sjunker, bland annat beroende på det fria skolvalet och expansionen av fristående, privat drivna, skolorna.

Jag kan inte låta bli att dra en tankemässig parallell mellan välfärdskrisen och klimatkrisen, klimatförnekarna och vikten av att snabbt förstå krisens vidd och behoven av strukturella beslut som effektivt stoppar jordens uppvärmning och de konsekvenser det får för den rika världens och medelklassens nuvarande livsföring. Vänstern måste koppla ihop de här frågorna. Om vi inte är i hamn på långa vägar när det gäller klimatkrisen har vi knappt börjat med välfärdskrisen.

Ja se marknadskrafterna

Läser på en blogg att det finns två apotek i Skärholmen och i Liljeholmen likaså. Det var visst inte längre än 100 meter mellan apoteken ...

Konstigt att inte ett privat apotek etablerat sig i Rågsved, där vi inte haft apotek på länge. Tillgängligheten skulle ju öka. Men det gällde visst inte här...

lördag 11 december 2010

Stölden av 9 mnkr


Vänsterpartiet Vantör delar flygblad om avknoppningen av hemtjänsten i Rågsved och Hagsätra.

Gud skriver man inga avtal med

Boultbee-affären fortsätter att leva. Enligt SvD idag, säger docenten i förvaltningsrätt Olle Lundin, att det inte fanns några juridiska hinder för Stockholms stad att ställa bindande krav om utvecklingen av förortscentrumen i avtalet med Boultbee.

Man frågar sig vilka experter Stockholms stad anlitade, när man läser vilka bortförklaringar som anförs i tjänstemännens svar till politikerna i Stockholms stadshus om revisorskritiken mot hur affären gick till.

Socialdemokraterna kräver nu en utredning om Boultbees avsiktsförklaring före köpet kan betraktas som en del av försäljningsavtalet och därmed vara juridiskt bindande. Det är verkligen värt att undersöka det spåret.

Men det som är mest avslöjande i processen är de borgerliga partiernas blinda tro på marknadskrafterna, en tro som närmar sig religion och som kan förklara varför man inte reflekterade över att skriva in utvecklingsåtagandet i avtalet.

onsdag 8 december 2010

Imorgon stadsdelsnämnd

Först föreläsning om Kvinnor och mänskliga rättigheter, sedan direkt till en halv planeringsdag med stadsdelsnämnden om nästa års verksamhetsplan och budget. Får se vilka nedskärningar som väntar detta år?

På kvällen öppet möte med allmänhetens frågestund. Numera kommer inte så många medborgare, när vi är en jättestadsdelsnämnd med uppåt 90 000 invånare. Svårt att känna lokal samhörighet med så många!

Kvällen avslutas med julbord, tack och hej för denna mandatperiod. Efter nyår tillträder nya nämnden, känns tungt med fyra år till i opposition. Men vi tar spjärn mot högerpolitiken och ska opponera så det står härliga till!

Vad vet vanliga väljare om vänsterdebatten?

Det händer inget i vänsterpartiet skriver Mats Olsson i Lund. Vi backar till 4,7 procent enligt SCB och det är statistiskt säkerställt.

"Partiet har nu backat fem val i rad, men partiledningen sitter kvar som om ingenting har hänt. Man undrar hur långt Vänsterpartiet ska tillåtas sjunka innan något ska hända." säger Mats och jag kan bara hålla med.

Vi har en Framtidskommission med en blogg där det skrivs en del, Flamman får hur mycket insändare som helst fick vi veta ikväll när Aron Etzler besökte Vänsterpartiet Vantörs medlemsmöte. Det är bra men inte bra nog. Jag frågar mig hur vanliga väljare märker att denna vänsterdebatt pågår? De som inte läser bloggar?

Vår förening är otålig, därför bjöd vi in till diskussion under temat Vänsterpartiet Idag igår imorgon. Vi fick många trådar att dra i, efter Arons tankeväckande inledning om hur resursbristen kommer att tvinga oss att ställa om hela samhället.

Vi behöver ett ekonomiskt system som uppmuntrar till att göra saker bättre, inte till att konsumera mera. Problemet är att vi lärt oss att tillväxt är för evigt. Att frigöra sig från den tanken kan ta 20 år. Men vi har ont om tid.

Hur kan vi visa för vanligt folk att de tjänar på vår politik, att högerns skattesänkningar underminerar hela vårt trygghetssystem, var en viktig fråga som ställdes i diskussionen. Är kärnkraft en möjlig övergångslösning? Hur gör vi när våra väljare inte gillar våra förslag. Vi måste kunna vinna val, inte bara alltid få rätt, efteråt!

Vänsterpartiet borde ha en unik situation idag menar Aron, som enda oppositionsparti i riksdagen... Vi är trovärdiga när det gäller rättvis fördelning, nu måste vi också jobba för att bli trovärdiga när det gäller att skapa de värden som ska fördelas, trovärdiga när det gäller att lösa samhällsproblemen.

En bra ingång för lokalföreningar är att jobba för att förbättra till synes små problem som är viktiga för människor. För varför ska annars folk tro att vi kan ändra hela den ekonomiska världsordningen?

Rågsvedsbor höjer sina röster

Läser tre mycket aktuella insändare i veckans Mitt i Söderort. Båda rör Rågsved, Hagsätra och Vantör i stort.

"Nej till villakvarter i Rågsveds friområde" och "Rena vilda västern-planeringen" handlar båda om Rågsveds friområde, dels det upprörande beslutet att ge NCC en markreservation för att bygga ett helt villaområde på kolonierna, dels om alla upplag som sprider ut sig i friområdet trots stora naturvärden och förslag om naturreservat.

"Girigbukar har tagit över äldrevården" handlar om den olagliga privatiseringen av Hagsätra och Rågsveds hemtjänst, som de borgerliga partierna i stadsdelsnämnden beslutade om. Hemtjänsten gavs i stort sett bort och började mycket snart gå med grova vinster i bolaget Vantörs hemtjänst.

Det rör sig i folkhavet. Lovande!

tisdag 7 december 2010

Valresultat som rör mig

Läser i "Skellefteåtidningen" nr 4/2010 som kommer till oss skelleftebor i förskingringen att S fick egen majoritet i kommunvalet med 51,12 procent av rösterna, FP blev näst största parti med 11,89 procent, M trea med 8,99 procent, V fyra med 8,36 procent, C femma med 7,85, KD sexa med 5,18 procent och MP minst med 4,74 procent.

Valdeltagandet i Skellefteå var 83,77 procent.

Om jag jämför med Stockholms kommun där jag bor är det stora skillnader. Här är M största parti med 34,38 procent, S tvåa med 22,6 procent, MP trea med 13,87 procent, FP fyra med 10,02 procent, V femma med 7,44 procent, C sexa med 3,98 procent och KD minst med 3,49 procent.

Valdeltagandet i Stockholm var 81,5 procent, dvs något lägre än i Skellefteå.

Går jag ner på mitt eget valdistrikt blir bilden en annan. Då har S precis som i Skellefteå egen majoritet med 51,13 procent, en hundradels procent högre än i Skellefteå. Och här är V näst största parti med 16,58 procent, MP trea med 12,69 procent, M fyra med 9,17 procent, FP femma med 2,51, KD sexa med 1,88 procent och C minst med 1,01 procent.

Valdeltagandet var bara 59,03 procent, dvs mer än 20 procentenheter lägre än i Skellefteå och i Stockholms kommun totalt.

De olika valresultaten speglar olika samhällen som jag är en del av på olika sätt, där jag växt upp i en stark socialdemokratisk kommun, där jag arbetar i en kommun med växlande majoriteter men där borgarna nu styr för andra mandatperioden och där jag bor och känner mig hemma som vänsterpartist.

Valresultaten speglar hur mycket folk tjänar, hur folk bor, hur länge man bott här osv. Det sorgliga är att i Vantör 16 Rågsved Östra där folk har mycket att vinna på att rösta har alltför många förlorat eller aldrig känt delaktighet i samhället. Det är vår stora utmaning att göra något åt. Här och nu.

söndag 5 december 2010

Gemensam Jul i Rågsved

Fem alternativa jular berättas det om i dagens DN Söndag. Ett tips är att det finns en femte variant - Gemensam Jul i Rågsved - som Rågsveds Folkets Hus arrangerar frö 29:e året i följd i samverkan med volontärer, kyrkan, bostadsbolag, stadsdelsförvaltning, servicehus och lokala föreningar.

Alla är välkomna på julaftonen mellan kl 12 och 16. Vi bjuder på traditionellt julbord, kompletterat med kalkon och vegetariskt, och julklapp till barnen. Våra volontärer är i alla åldrar och kön, och många återkommer år efter år.

Du som vill vara med hjälpa till, hör av dig! Julen blir garanterat trevligare både för dig själv och andra.

Mitt recept mot heminredningshysterin

SvD Kultur skriver idag om "vår syn på boendet och staden." Jag kan inte säga att jag orkar eller har tid att läsa hela artikeln men gör nedslag i vissa delar.

Förr knöts vår identitet till ett livslångt arbete men i dagens osäkra arbetsmarknad säger adress och lägenhetsinteriör mer om vem vi är än den anställning vi råkar ha för dagen. Som trotjänare i Stockholms stad och med noll tid till heminredning tillhör jag själv undantagen som bekräftar regeln.

Som grupp går "Stockholmare" i takt med och driver på tidsandan. En fjärdedel av 9,4 miljarder kronor i rotavdrag hamnade i länet. Det är välutbildade storstadsbor i bostadsrätt och villa i storstäderna som satsar stort på heminredning och renovering.

Som hyresgäst ingår jag således inte statistiskt i den heminredningsfokuserade gruppen, och inte heller i praktiken, eftersom jag har fullt upp med att arbeta för ett bättre samhälle. Köper dock inte förklaringen att heminredningshysterin beror på att stockholmarna inte skulle ha tillräckligt med möjligheter att köpa villa. Jag är övertygad om att det handlar om att för mycket pengar finns i fel fickor.

De som har pengar kan nämligen välja och vraka mellan villorna, titta i bostadsbilagorna till stockholmstidningarna. Duger inte dessa villor kan man köpa sig en herrgård på landet. Vi kan absolut inte bygga fler villor i storstaden, det vore förödande för miljön och ger inte många nya lägenheter.

Att 37 000 allmännyttiga hyresrätter har sålts ut till bostadsrätter i Stockholms län föregående borgerliga mandatperiod har drastiskt försämrat utsikterna för låginkomsttagare, ungdomar utan rika föräldrar och hemlösa att få en bostad som de har råd med. De som flyttar in efter nuvarande ägare i dessa lägenheter måste ha kapital, kan inte få anvisning från bostadsförmedlingen längre.

"De senaste tio åren har segregationen i Stockholm ökat dramatiskt" säger Elisabeth Lilja i artikeln, som är forskare och som i en kommande bok om utförsäljningarna av allmännyttan kommer att beröra de stora konsekvenserna. Snart har vi kanske en situation som i vissa städer i USA, där kommunalarbetarna och servicefolket inte har råd att bo i staden, utan måste långpendla in för att serva rikemansfolket.

Mitt enkla recept för att bota heminredningshysterin är att omvandla de stora skattesänkningarna till produktiva satsningar på fler anställda i hemtjänsten, förskolorna, skolorna och på sjukhusen. På köpet kanske folk får mer tid för sina barn och komma ut i naturen. Om nu inte borgarna har byggt villor på allt grönt...

lördag 4 december 2010

Moderat dubbelmoral i sprutbytesfrågan

Kan inte låta bli att kommentera socialborgarrådet Anna König Jerlmyrs försvar i SvD av den moderata förhalningstaktiken när det gäller att biträda landstingets ansökan till Socialstyrelsen om sprutbyte.

Hon åberopar demokratin till sitt försvar, att stadsdelsnämnderna ska få yttra sig över lokaliseringen, samtidigt som hennes eget parti låtit två motioner om sprutbyte varav en från vänsterpartiet ligga i fyra år innan de släpps upp till kommunstyrelsen.

Remissen till stadsdelsnämnderna hade kunnat läggas ut för länge sedan, till exempel så snart det stod klart att landstinget skulle ansöka, efter moderata krumbukter och förhalningar av Filippa Reinfeldt i det demokratiska parlamentet.

Nya socialborgarrådet kunde också ha låtit remissen gå ut så fort hon tillträdde. Då kunde svaren ha varit inne till budgetdebatten. Och borgarna röstat med oppositionen om att biträda ansökan om sprututbyte. Men så skedde inte, det är Anna König Jerlmyrs ansvar eller rättare sagt ansvarslösa betéende mot Stockholms narkomaner.

Partiegoism och partitaktik går före human hälsopolitik i Stockholmsmoderaterna. Det demokratiska kortet är inte trovärdigt i moderata händer, så enkelt är det.

Förortscentrumen tillbaka till folket

Rädda det som räddas kan!

Stockholms stad måste omgående sluta att sälja av egendomar, fastigheter och verksamheter, varje affär av betydelse som den borgerliga majoriteten har gjort har slutat med fiasko. Allmännyttiga lägenheter, förskolor och hemtjänstenheter säljs till underpris. Topp tio är kanske Boultbeeaffären som äntligen granskas i media genom SvD och vänsterpartiets upprepade kritik senast genom anmälan till revisorerna.

Boultbeeaffären får välförtjänta revisorsanmärkningar och koncernstyrelsen med moderata finansborgarrådet Sten Nordin i spetsen ska nu svara på detta. Tystnaden i fullmäktige och i media från moderaterna har hittills varit total. Förmodligen jobbar juristerna för högtryck för att försöka försvara det oförsvarbara. Utöver det sällsynt dåliga genomförandet av affären står nämligen hela upprustningen av förortscentrumen på spel.

Att Boultbee ville köpa centrumen till ett så högt pris borde ha fungerat som ett rödljus för de borgerliga politiker som kvackade i affärer i miljardklassen istället för att blinka grönt och utlösa glädjetjut över affären.

Det visar sig nämligen i revisorsgranskningen att Boultbees ekonomi redan 2008 var "ordentligt ansträngd". Enligt Anders Sundström i DN Lördag hade "det skuldtyngda företaget lånat sina miljarder hos Lehman Brothers och Bank of Scotland, som var två av de finansiärer som drabbades hårdast av finanskrisen." Det var enbart genom att sälja centrum som Boultbee lyckades undvika att visa sina miljardförluster. Detta genomskådade inte de moderata försäljarna av stadens egendom. Vem tar det politiska ansvaret för denna inkompetens?

Nu står vi förortsbor och Stockholms stad vackert med mössan i hand. Inte kan borgarna klandra Boultbee eftersom de i koncernstyrelsen struntade att ställa juridiskt bindande krav om centrumutvecklingen. Inte kan borgarna skylla på oppositionen var varningar hånades av högern i fullmäktige.Inte finns där några miljarder kronor i Boultbees kassa att rusta upp centrumen med.

Stockholmsvänstern ställer nu den berättigade frågan till moderaterna i Stockholms stadshus om vad de ska göra för att rädda situationen. Det är en högst berättigad fråga.

Svaret blir väl som vanligt att det allmänna, alla stockholmare i vår kommun, med våra gemensamma tillgångar får sopa upp efter stadshushögerns extremt dåliga affärer, om något vettigt ska bli gjort. För vi kan inte lämna förortsborna och förortscentrumen att självdö. Hela staden ska vara en bra plats att leva i, bo på och arbeta i. Sorgligt att stockholmarna lämnat över ansvaret för detta till högern.

Det enda raka tycker jag är att kräva att köpet av centrumen går tillbaka. En stad kan inte överlåta åt storkapitalet att utveckla våra förortscentrum. Vänsterpartiet har redan tidigare lagt en motion om att köpa tillbaka de värst drabbade centrumen. Sen får staden ta av kapitalet för att rusta upp centrumen och göra seriösa utvecklingsplaner där företagare, boende, föreningar och boende är delaktiga.

Förortsborna får inte, ska inte bli de slutliga förlorarna i denna affär.

fredag 3 december 2010

Din namnteckning gör skillnad

Nu ligger en viktig namninsamling för idag och framtiden, för människorna och naturen, för oss i Rågsved, Vantör, Söderort, ja hela Stockholm på nätet:

"Ingen bebyggelse på kolonilotterna! Gör Rågsveds Friområde och Norra Magelungen till naturreservat!

Exploateringsnämndens planer på att bygga 150 småhus på Rågsveds kolonilotter och Snösätragränd förstör inte bara kolonilotterna utan möjligheten att göra naturreservat av Rågsveds friområde och Norra Magelungen. Planerna föregriper den utredning av området mellan Högdalen och Farsta som skall göras enligt översiktsplanen.

Kolonilotterna betyder mycket för många människor i Rågsved, Högdalen och Hagsätra, som här kan odla en egen täppa. Rågsvedsborna har sedan länge arbetat för att de bägge våtmarksområdena vid norra Magelungen ska bli naturreservat. Inventeringar har påvisat att det finns flera rödlistade arter i området. På 1990-talet anlades och skyltades ”Kräpplaspåret”, som är en mycket uppskattad natur- och kulturstig. Kräpplaspåret och friområdet används flitigt inte bara av förskolor och skolor utan även av de ca 40 000 boende runt hela friområdet.

Vi uppmanar berörda nämnder och instanser inom Stockholms stad att respektera Rågsvedsbornas önskan om att få behålla kolonilotterna och att äntligen få ett naturreservat i Rågsveds friområde.[i] Området utgör en del av Hanvedenkilen, som har stor betydelse för luftkvalitet och för växt- och djurliv långt in mot de centrala delarna av staden.


Kräpplagruppen
http://krapplagruppen.wordpress.com/
krapplagruppen@live.se

Snösätra Norra Fritidsträdgårdsförening
www.snosatranorra.nu
info@snosatranorra.nu

Det levande Rågsvedslexikonet | Bernt Månsson
www.ragsved.nu

Rågsveds samhällsförening
jan.runfors@comhem.se"

Gå in på nätet och skriv under! Vi måste visa att vi är många för att kunna bevara vårt kultur- och naturlandskap. Att bygga villor i Snösätra är ett slag i ansiktet mot oss Rågsvedsbor.

Bygga bostäder ska vi absolut också göra, men på rätta platser. Parkeringsplatsen utanför simhallen i Högdalen till exempel, där kan många bostäder byggas med en parkering kvar i gatuplanet.

Garantier leder fel i välfärden

Vårdgarantin får kritik för att bidra till felaktiga prioriteringar enligt en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. "Pålästa privilegierade patienter" tränger sig före de som är sjukare enligt SvD idag.

Jag har alltid varit kritisk mot "garantier" i välfärden, vare sig det handlat om bostad för natten eller kvalitet. Kvalitetsgarantierna som jag har sett genom åren är med undantag för förskolorna så urvattnade att man skäms. Och orsaken är förstås att personalen inte törs lova mer än man kan hålla, pga budgetläget.

Att behoven inte alltid har uppfyllts har inte berott på lagarna utan på för lite pengar eller dålig ledning. Det försöker borgarna komma undan genom allehanda garantier, som ger intryck av handlingskraft men som i den aktuella rapporten visar sig tränga undan de som har mest behov av hjälp.

Garantier hör hemma i affärsvärlden och marknadslogiken medan insatser efter behov borde fortsätta att styra i socialtjänst, skola och sjukvård. Med ett resurstillskott som ger realistiska möjligheter att tillgodose behoven.

Moderatstyrt schackrande med människoliv

Moderaterna med Filippa Reinfeldt och Anna König Jerlmyr får med rätta pisk av Sanna Rayman i SvD idag. De förhalar en sprutbytesverksamhet, som är en livräddande hälsopolitisk insats, först i landstinget och nu senast i Stockholms stad.

Bakgrunden till det senaste moderata draget är att Vänsterpartiet i stadshuset med stöd av övriga oppositionen föreslog ett yrkande i budgetdebatten om att Stockholms stad skulle biträda landstingets ansökan till Socialstyrelsen om en sprutbytesverksamhet på försök.

På detta yrkande la borgarna ett avslagsyrkande, motiverat med att sprututbytet ska på remiss till stadsdelsnämnderna! Att M hittar på alla möjliga hinder är inte oväntat i den här frågan, men att FP, KD och C hänger på är fegt.

Att samråda med stadsdelsnämnderna om placering av sprututbytesverksamhet har den moderatstyrda socialroteln haft all tid i världen på sig att göra. Före valet.

Och redan 2007 la vänsterpartiets Karin Rågsjö och Jackie Nylander samt en enskild folkpartist motioner om sprututbyte. Än idag har dessa motioner inte varit uppe till debatt i fullmäktige. Det är inte klokt att moderaterna tillåts strypa en viktig politisk debatt på det här sättet.

torsdag 2 december 2010

Gemensam Jul i Rågsved

Hemma efter trevligt planeringsmöte med nya och gamla volontärer inför den 29:e årgången av Gemensam Jul på julafton kl 12-16 i Rågsveds Folkets Hus.

Maten är beställd och musiken likaså, klappar till barnen ska fixas och mycket annat därtill. Vi samlas dagen innan för att duka och fixa allt som går i förväg. På julaftonen sätter vi igång kl 9 med förberedelserna.

Förra året hade vi över 400 besökare! Gammal som ung, barnfamiljer som ensam, alla är lika välkomna. Du som är intresserad av att hjälpa till, kontakta mig, självfallet är alla välkomna som gäster likaså.