Kampen om vinstsyftet i välfärden går vidare

Utredningen om vinstintresset som styrande princip i välfärden, som vänsterpartiet förhandlat fram med regeringen, ska genomföras. Det har Jonas Sjöstedt slagit fast, när alliansen med stöd av Sverigedemokraterna försöker utså tvivel. Att alla förslag som utredningen kommer fram till inte kan genomföras nuvarande mandatperiod är däremot realpolitik. Men röstresultatetet i riksdagen kan bli en viktig VDN-stämpling av hur partierna i skarpt läge står i vinstfrågan inför 2018 års val.

Kampanjen från näringslivet för att behålla vinstintresset i välfärden har pågått länge och på flera fronter. Självfallet kommer riskkapitalet att göra allt som står i deras ekonomiska makt att styra bort konflikten vinst kontra behov. Ett intelligent sätt att blanda bort korten läser jag på DN Debatt idag. Skribenter knutna till Ratio, Näringslivets forskningsinstitut, lyfter New Public Management som alternativt grepp i vinstfrågan och använder ideella aktörer och valfrihet som motiv. Istället för vinst kontra behov som styrande princip ställs centralstyrning mot underifrånperspektiv, brukarmedverkan och professionalism. Detta är viktiga principer, som dock inte står i motsättning till att ta bort vinstintresset, utan tvärtom borde gynnas om marknadstänkandet tas bort ur välfärden. 

Styrmodeller som NPM passar i själva verket som hand i handske ihop med den storskaliga privatiseringen av välfärden. Den tar marknadskrafterna in i hjärtat av den kvarvarande offentligt drivna verksamheten, och programmerar om tänkandet i hela välfärden. På senare år har socialarbetare tack och lov börjat höja sina röster mot NPM, bland annat i nätverket Nu bryter vi tystnaden. 

Att skjuta ideella aktörer och valfrihet före sig är inte nytt när det gäller att ge plats för vinstintresset i välfärden. Kooperativ och byskolor var argument när det sk fria skolvalet infördes. Att riskkapitalet skulle ta över kunde naiva politiska förespråkare inte föreställa sig, medan vänsterpartiet och näringslivet som vittrade nya marknader givetvis hade detta helt klart för sig. Att valfriheten byggd på vinstibtressenas intåg i välfärden dessutom inte otippat visat sig öka segregationen vill vinstförespråkarna förgäves informera bort. Med vänsterpartiets politik får ideella aktörer större möjligheter att verka i välfärden, till exempel möjligheter till investeringar. Med vinstsyftet kvar i välfärden konkurreras de ut av riskkapitalet.

Självfallet blir inte välfärden automatiskt bra om vinstintresset tas bort, men det frigör resurser som kan gå till fler anställda och till kompetensutveckling. Högre bemanning ger bättre arbetsmiljö och mer tid för elever i skolan och äldre i omsorgen. Ideella aktörer med bättre förutsättningar (och krav på kollektivavtal, meddelarfrihet och offentlighetsprincip) ger tillsammans med kommunens verksamheter flera alternativ att välja, utan att de blir så många att det inte går att göra verkliga val eller går att följa upp för kommunen. När behoven styr blir det lättare för brukarna att få inflytande. När yrkeskunnandet värderas högre kan kunskapen om långsiktigt verksamma arbetssätt väga tyngre än kortsiktiga budgethänsyn. Med hjälp av sociala investeringsfonder blir det lättare att arbeta långsiktigt. Så sorry Ratio, väck NPM är inget vapen mot väck vinstsyftet, snarare tvärtom!