Kommunala simhallar - bästa valfriheten!

Kom att tänka på en viktig sak idag då jag gymmade på fortfarande kommunalt drivna Högdalshallen, med mitt Stockholmstadsubventionerade årskort, bästa personalpolitiska friskvårdssatsning som man kan tänka sig.

Kortet gäller i alla simhallar i staden, praktiskt för folk som bor i ena änden av staden, jobbar i andra, kanske har vännerna i tredje och släkten i fjärde. Det är flexibelt att gymma och simma där det passar bäst då andan faller på.Hur går det med den valfriheten om Högdalshallen drivs av ett privat företag?

Jag är rädd för att det blir lika dåligt med de privatiserade apoteken. Förut kunde man gå till vilket apotek som helst, beroende på om man gick efter jobbet, träningen eller på helgen. Samma apotekskort gällde överallt. Ni vet det där som ger rabattkuponger när man handlat en viss summa.

Jag har försökt hålla mig till offentligt ägda apotek, har jag vägarna förbi bunkrar jag upp sånt jag brukar köpa. Men ibland har nöden ingen lag. Jag har kapitulerat och skaffat kundkort på närmaste (privata) apotek. Valfriheten att hålla reda på ytterligare ett kundkort i plånboken kan jag vara utan.