Lokalbussens betydelse för kvinnofriden

I fredagskväll kom jag hem sent, hade varit på solidaritetsfest i Tyresö genom föreningen LUCA, som driver ett projekt till stöd för barfotabarnmorskor i Guatemala. Skulle som vanligt ta buss 744 hem till Rågsved via Högdalen.

Väl på bussen fick vi veta att bussen inte skulle åka ordinarie rutt via Bjursätragatan pga snön, utan fortsätta Rågsvedsvägen fram. En tjej i kön blev upprörd, rädd som hon var att gå hem från tunnelbanan och valde därför alltid 744:an som stannade nära hennes hem.

Jag frågade var tjejen bodde och konstaterade att vi bodde nära varandra, så jag erbjöd mig att gå med henne hem från Rågsvedsvägen. Hon sa ja men vi båda ifrågasatte varför bussen inte skulle gå den vanliga vägen, som faktiskt har byggts om för 20-25 miljoner kronor bara för att SL skulle börja köra buss där igen. Det var ett krav som Rågsvedsborna hade drivit i decennier.

När vi promenerade uppför Bjursätragatan berättade tjejen att hon hört mycket om våld, händelser som jag inte kände till fast vi bor nära. Bilden av Rågsved varierar verkligen med oss individer. Jag har bott över 25 år här utan att råka illa ut. Men jag går alltid längs upplysta gator och inte på parkvägar och känner mig trygg med att 744:an stannar nära där jag bor om kvällarna.

På den korta väg som vi hade sällskap berättade tjejen också om ostädat i tvättstugan, nedskräpning på gården, lyhörda hus, en hyresvärd som inte agerar. Som ganska ny i området kände hon sig inte helt bekväm. I ett nötskal handlade vårt samtal om hur viktigt det är att känna trygghet och trivsel i sitt bostadsområde.

Dagen efter sågs vi på bussen igen och hejade! Jag tänker att vi båda fick med oss något bra av vårt möte, vi hejar på en person till, vi lär ta sällskap hem nästa gång vi ses om kvällen i Högdalen när bussen inte går den vanliga rutten ...

Fortsätt kulturdebatten!

Efter en intressant diskussion med mina söner är jag beredd att se både datorspel och rollspel som kulturformer. En son beskriver att många datorspel är som interaktiva böcker. Rollspel ser han som improvisationsteater. Min yngsta son gillar framförallt det sociala umgänget i spelandet och att deltagarna skapar berättelsen. Båda tar upp att datorspelsvärlden är starkt kommersialiserad, och att spelutvecklingen driver fram behov av starkare datorer, vilket blir dyrt för tonåringar.

För mig är det viktigt att ha ett medborgarperspektiv i kulturpolitiken samtidigt som kulturarbetarna ska ha goda arbetsvillkor. Den knuten måste vi kunna lösa. Att stora delar av arbetarklassen - som via skatten finansierar det offentliga kulturlivet - samtidigt saknas i detta kulturliv är utmaningen för vänstern.

Det kan ju inte vara rättvist om säg 80 procent av barnen på Östermalm går i Kulturskolan, och tar del av de kommunala subventionerna som till stor betalas av lågavlönade stockholmare i förorterna. Samtidigt går kanske 15 procent av förortsfamiljerna barn i Kulturskolan, istället spelar många datorspel och rollspel - nya kulturformer - utan någon som helst kommunal subvention.

Jag funderar också på hur människors eget kulturskapande kan synliggöras genom till exempel folkets hus. Då behövs ökat stöd till samlingslokaler och lokal kulturverksamhet. Varför inte skapande verkstäder i alla stadsdelar för alla åldrar?

Vad jag förstår vore det bra med längre remisstid för vänsterns förslag till kulturpolitiskt program, det verkar inte vettigt att hasta fram beslut när mycket återstår att diskutera och kompletterande underlag behöver tas fram. Så jag skrev till partisekreteraren och vädjade om förlängd remisstid. Det tycker jag att fler ska göra. Så att fler kan delta i kulturdebatten, och påverka det nya programmet. Men idag har jag fått svar, det ser mörkt ut, om inte någon i partistyrelsen begär återremiss. Gör det blir min uppmaning!

Tillfälle i Rågsveds Folkets Hus!

Stoppa plastkortet

Stockholms stad har hittat på ett plastkort som de anställda ska ha för att säga rätt saker till media, vilket Hanne Kjöller sågar bra i DN idag. Till exempel ska man hålla sig till sitt eget arbetsområde, dvs inte tipsa om fel och brister inom andras område. Tala om att vilja inskränka de anställdas meddelarfrihet!

2-0 till Skellefteå

Vi som flyttat från Skellefteå får en tidning från kommunen, kul att läsa tycker jag. Senaste numret har en artikel om hur Skellefteå hanterar den ekonomiska krisen. Personalen ska inte dras ner, klokt! Underhåll ska tidigareläggas, infrastrukturprojekt finns i tänket, liknar det som Stockholms stad planerar. Men här minskar personalen, blir privata eller arbetslösa, med 8 000 på fyra år.

Mer skiljer. Stockholm sålde ut Birka energi under en tidigare borgerliga majoritet, Skellefteå Kraft finns kvar. Den ökande vinsten i bolaget har kunnat användas till välfärden utan att höja skatten. Vinsten går alltså tillbaka till medborgarnas väl och ve, istället för att hamna i privata företagares redan välfyllda fickor. Investeringar för 1 800 miljoner kronor kan göras, vilket ger jobb till arbetslösa.

Hänt på stadsdelsnämnden

Öppet möte med med stadsdelsnämnden ikväll. Roligare möblering av sammanträdeslokalen överraskande positivt, förut satt allmänheten och politikerna jättelångt ifrån varandra. Det kändes mycket bättre ikväll, nu kunde folk iallafall se varandra i ögonen.

Pensionärsrådet slöt upp kvinno- och mangrant, äldreomsorgen var ju temat för kvällen. Intressant föredragning av förvaltningen, vi får hoppas att de goda ambitionerna med att förbättra maten, måltidssituationen, sociala aktiviteter, utevistelse och dokumentation kan infrias och att inte det ökade socialbidraget gör att man måste göra nedskärningar.

Senare träffade vi projektledaren för nya ytterstadssatsningen i söderort. Tight tidplan, medborgardialogen först i höst, inte särskilt stora möjligheter för medborgarinflytande som jag kan se det just nu.

Ett försvar att lita på

V-kansliet i Stadshuset rymmer fältet

Guatemala-rum på Syninge!

Inspirerande vänsterhelg med Söder om Söder-föreningar!

Hälsning från Memphis

Fick just ett optimistiskt mejl från en god vän i Memphis, Tenesse ...

"Obama har ett fruktansvart tryck pa sig och forvantningarna
ar stora. Men efter atta ar av the Wild West" kan det ju bara bli
battre. Problemet ar att man har erfarenhet av langdragna lagkonjukturer och
vi har nog inte natt botten annu. Jag ar dock fullstandig overtygad om att
Obama kommer att gora ett fantastiskt jobb."

Dagen efter

Inget roligt att dagen efter 8 mars få veta att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd får kritik av länsstyrelsen för kvinnofridsarbetet. Återkommer när jag läst igenom kritiken, men tänker att majoriteten borde ha lyssnat på oppositionen som la en skrivelse om kvinnofridsarbetet redan förra året.

Minst ett val emellan!

Nätverket Årstafältet har en namninsamling på nätet om Årstafältet och demokratin. Håller fullständigt med, det är häpnadsväckande hur lätt Mikael Söderlund och moderaterna har sluppit undan den demokratiska frågan.

Eniga partier beslutar om landskapsparken efter en folklig process i flera år. När det passar moderaterna ordnar de obesvärat en arkitekttävling om att bygga stad på landskapsparkens arealer, den som ännu inte är färdigbyggd.

Det behövs debatt i Stockholm om hur lätt demokratiska långsiktiga beslut som bygger på folkliga processer kan rivas upp. Jämför gärna kärnkraftsomröstningen. Enligt min mening krävs minst ett val emellan.

Kejsarens nya kläder

Läser med intresse söndagskrönikan med Sverker Lenas i dagens DN. Kontentan är att vi har " ...ett politiskt system som är extremt gynnsamt för risktagare. Det har rent av blivit så gynnsamt att vara risktagare att det nästan är riskfritt." Det ni!

Krönikan utgår från boken "Krisen" av Paul Krugman, där begreppet moralisk risk beskrivs och används som en av förklaringarna till finanskrisens uppkomst. Som Lenas skriver " De ekologiska och sociala riskerna med besluten är ofantliga men för beslutsfattarnas del är risken bara moralisk."

Mer avklädda än så kan väl inte de så kallade riskkapitalbolagen bli!

Twittertest

Har just fixat att Twitter finns på min blogg. Undrar om det funkar automatiskt i motsatt riktning? Testar.

Biffen, bilen och bolagen

Kom just hem från ett skräckinjagande möte om hur snabbt grönlandsisen smälter och havet stiger, om inte rejält mycket mer görs finns stark oro för att havsnivån ökar med uppåt sju meter. För Stockholms del betyder det till exempel att Slussen och Gamla Stan hamnar under vattnet...

Det var Jens Holm som höll låda på ett möte som vänsterpartiet Vantör ordnade på Brand Grand Coffee i Högdalen.

Biffen, bilen och bolagen är de värsta miljöbovarna enligt Jens, som tyckte att EU:s klimatpaket i slutet av 2008 var bättre än ingenting alls men att mycket mer kunde göras om socialdemokraterna gick ihop med vänstern, de gröna och liberalerna i EU-parlamentet istället för att gå ihop med de konservativa.

Jens var optimistisk om att bli överens om eu-politiken med s och mp i samarbetsgrupperna, till exempel om att inte införa euron, inte ha ett militärt samarbete och hålla folkomröstning om det blir ett nytt Lissabonfördrag.

Nu gäller det att

1. GÅ OCH RÖSTA RÖTT I EU-VALET
2. SE TILL ATT ALLA I FAMILJEN OCH VÄNKRETSEN GÅR OCH RÖSTAR
3. SE TILL ATT ALLA VÄNSTERPARTISTER GÅR OCH RÖSTAR

Till saken

Att protestera mot israelisk aggression, senast 4000 människor som dödats i Gaza, innebär att sorteras in i det antisemitiska facket. Senast är det Lars Ohly som har satts i de anklagades bås, orättfärdigt. Om detta skriver Jan Guillou med skarp penna i Aftonbladet. Som han skriver, att anklaga vänstern för antisemitism är som att anklaga kristdemokrater för djävulsdyrkan eller moderater för marknadsfientlighet.

MAO, när man har gjort något som inte går att försvara för en anständig människa - 400 mördade barn - är det bäst att gå till anfall, som undanglidande manöver. Jag tänker i liknande banor om den dagsaktuella debatten om monarkin. Du som protesterar mot det ärvda statschefsämbetet är ogin, unnar inte att Victoria får Daniel eller uppskattar inte kungahuset, som gör så mycket för landet.

Det handlar i båda fallen om att - framgångsrikt får man tyvärr säga - flytta fokus från den oförsvarbara sakfrågan till att skjuta budbäraren. Men hur kan vi undvika att gå i liknande fällor? En god början är att fortsätta att förhålla sig saklig och vara mycket medveten om de starka känslor som väcks i dessa debatter.

Förintelsen ligger som en tung matta över Israelfrågan. Men var finns tilltron till folkets tankeförmåga - när antirasisten Lars Ohly känner sig tvungen att i pressen försäkra att han inte är antisemit? - när republikaner inte tar sitt politiska ansvar och benar ut för- och nackdelar ihop med folket, gör en jämlikhetsanalys, räkna kostnader jämfört med republik, jämför monarki och hederskulturer, etc.

Jag tror att en genomtänkt satsning från republikanerna i Sverige under en tioårsperiod kan innebära en republikvänlig opinion - om vi tar matchen! De närmaste åren kommer kanske alla kungabarnen att gifta sig, det finns tre unika tillfällen att i fullt massmedialjus debattera de åldersstigna värderingar som bär upp monarkin!