Lögn vore att säga att Rågsvedssalen var fullsatt vid kvällens medborgardialog om Söderortsvisionen i Rågsveds Folkets Hus, men de som kom hade viktiga saker att säga. Om vad som är bra i Rågsved - naturen, friområdet, människorna, förskolorna, skolorna, Musketörerna, Gemensam Jul, Rågsvedsdagen, föreningslivet ... men också om vad som är dåligt, vad som gör en arg och vilka drömmar som finns.
Det dåliga som togs upp var bland annat att negativa skriverier om Rågsved, att avtalet om Bråtegränd förlängdes, själv bidrog jag med Lelelångshus fuskbyggen! Det som behöver göras är att bland annat att arbetslösa ungdomar måste få jobb och kunna studera på Komvux.
En diskussion kom upp på slutet om varför så få kom till mötet. Några svar var att informationen var bristfällig, att mun-till-mun-metoden är det enda som fungerar för vissa grupper, att den röda tråden mellan visionen och nuet måste tydliggöras, att en vision om 2030 ligger så långt fram i tiden att många har svårt att föreställa sig det.
När jag gick hem tänkte jag att det är inte så konstigt att folk stannar hemma. Med hög arbetslöshet har säkert många annat i tankarna än en vision om 21 år. Sen är man less på projekt som kommit och gått.
Det låga valdeltagandet är ett annat tecken på att man inte tror att förändringar är möjliga. Möjligen hade ett möte om jobben och arbetslöhetsheten här och nu varit en annan femma. Det är viktigt att bryta pessimismen, en förhoppning är att den kommande valrörelsen ska göra skillnad.