Bokslut Rosas blogg 2012

Bokslut över bloggåret kan man också göra. 2012 har inte varit mitt mest aktiva bloggår, kulmen var valåret 2010 då jag hade 536 inlägg. Att jag inte skrivit mer i år handlar mindre om att det inte funnits att skriva om, snarare att tiden inte räckt till. 

Jag startade bloggen främst för att berätta vad som händer i stadsdelsnämnden i Enskede-Årsta-Vantör och vad som händer i föreningslivet i Vantör. Två hjärtefrågor är Kräpplagruppens arbete för att göra Rågsveds friområde till naturreservat och arbetet med Gemensam Jul i Nya Rågsveds Folkets Hus som betyder så mycket för så många. Och förstås det vi gör i Vänsterpartiet Vantör för att göra vårt område mer rättvist och jämlikt.

Det inlägg som 2012 haft absolut mest visningar, 321, var Förläng inte betänketid för ombildning - stoppa ombildningarna, vilket säger det mesta om den borgerliga makterans politik, som skär rakt in och skär av människors trygghet, i deras egna hem. En aspekt som de borgerliga inte bryr sig om i sin ideologiska iver att privatisera så mycket som möjligt. 

På andra plats kom Ta tillbaka välfärden - hur gör vi? med 192 visningar, som jag skrev som kommentar till en intervju med Jonas Sjöstedt i lördagsekot. Ett annat inlägg om vinstsyfte i välfärden hade 157 visningar. Det var Allmännytta och inte vinstsyfte måste styra, där jag kommenterade några S-politikers debattartikel i Aftonbladet. Även När högern svänger vänster är det dags att se upp om privatiseringar till vägs ände har många tittat på.

Det inlägg om Enskede-Årsta-Vantör som haft mest visningar är Evakuering av skolbarn i Enskede kritiseras, med 160 visningar och Godnattsaga om Kulturkrabaten med 146 visningar.  Även andra inlägg om Enskedefältets skola har haft många visningar, vilket avspeglar den stora föräldraopinionen mot en klantig icke förankrad evakueringsplan.

Ett skolproblem av stort format i Vantör är de låga kunskapsresultaten, vilket jag kommenterade i Skolan på dagordningen i Enskede-Årsta-Vantör på torsdag. Jag skulle gärna vilja ha ett öppet möte med utbildningsdirektören om hur de arbetar för att eleverna i Vantör ska få lika bra skolresultat som i Stureby och Enskede. Att mina inlägg om scientologiförskolorna har haft betydelse har jag förstått på de föräldrar till förskolebarn och andra engagerade personer som kontaktat mig.

Inlägg om Vantör som väckt intresse har varit Det kan Rågsveds lära av Hökarängen, om lokal utveckling, Instängdhet istället för valfrihet, om privatiseringen av Högdalshallens drift, När öppnar Högdalens skatepark och inte minst årets kanske gladaste nyhet Hurra Cyklopen kan bygga färdigt sitt kulturhus. 

Stort tack till er som läser min blogg, och särskilt ni som bemödat er om att lämna kommentarer eller kontakta mig på annat sätt. Eller som gillar och kommenterar mina inlägg på Facebook och Twitter. Förhoppningsvis blir det mer skrivet 2013, som avspark till valåret 2014, då det kommer att finnas mycket att säga. Gott Nytt År på er alla och vi ses!

 

 
 

Oppositionspolitiken i Enskede-Årsta-Vantör - i backspegeln

Nu är verksamhetsberättelsernas tid i föreningssverige. Jag har några att skriva. Ikväll har jag tänkt tillbaka på vad vänsterpartiet ofta tillsammans med socialdemokraterna uträttat i stadsdelsnämnden Enskede-Årsta-Vantör. Sammantaget har vi nog skrivit en roman mätt i reservationer, uttalanden och skrivelser. Den intresserade kan gå in och läsa hela härligheten på Insyn.

Som opposition är det lätt att misströsta. Skrivelser får aldrig bifall, men när vi läser borgarnas uppdrag i verksamhetsplanen kan vi se att vi påverkar politiken. Fler sommarjobb till unga krävde vi flera år innan majoriteten kom till skott. Och nu ska förvaltningen räkna unga vuxna utan gymnasiebetyg och föreslå hur de ska sökas upp. Det som vi gjorde i Vantör men borgarna la ner. Undrar när en plan mot hemlösheten tas fram, vi har ju flest i staden. 

Mindre frågor som vi har fått upp på agendan och påverkat till det bättre är att även utomhusytan beskrivs när nya förskolor planeras, att nämnden får mer insyn i Lex Sarah-utredningar, att föräldrar får bättre information på öppethus i förskolorna och att äldre får bättre information om utförare av hemtjänst (tyvärr inte om kollektivavtal m.m.)

Tjänstemän, fackliga organisationer och medborgare läser våra uttalanden och förslag. Senast under Gemensam Jul fick jag hejarop från en dam som gillar det V och S skriver i stadsdelsnämnden. I tjänsteutlåtanden kan vi se att förvaltningen har tagit till sig förslag och synpunkter och vi får också höra att det är så emellanåt.

Om jag ska lista tre viktiga frågor i stadsdelsnämnden är det vårt envetna budskap att behov och inte snäv budget ska styra biståndsbedömningen, att barn och unga ska ha jämlika uppväxtvillkor och att vi ska värna gröna söderort samtidigt som vi ska bygga klimatsmarta bostäder på hårdgjord mark.

Mina hjärtefrågor är att alla delar av staden ska vara attraktiva, att slå vakt om gröna kilar och att vi ska ha högklassig välfärd i kommunal och annan icke-vinstsyftande regi. Att anställda har kollektivavtal och meddelarfrihet. Positivt inför 2013 är att Enskede Nya Servicehus och Rågdalens parklek går tillbaka i kommunal drift, men det bör också gälla fritiden i Enskede och Årsta vars avtal löper ut. 

Något som upprör mig mycket är att äldre i Hagsätra och Rågsved fortfarande inte kan få kommunal hemtjänst. Efter avknoppningen till underpris (justerades efter dom i Regeringsrätten) gäller inte likvärdighet i Enskede-Årsta-Vantör. Trots att kommunala hemtjänsten i Högdalen/Örby kan utvidgas till Rågsved och Hagsätra vägrar moderater och folkpartister ge uppdraget till förvaltningen.

Sist något mer om det positiva 2012: Fler ungdomar har fått sommarjobb. Fler brister i äldreomsorg och stöd och service till personer med funktionsnedsättningar har synliggjorts efter att förvaltningen vässat uppföljningen. Mervärden är inte uppfyllda trots att de kan ha avgjort vem som vann avtalen. Att bristerna lyfts fram gör att vi kan kräva handfasta förbättringar. Det kommer att visa sig att det krävs fler händer i vården och mer utbildning för anställda.

Oppositionen behövs i en demokrati. Vårt uppdrag från väljarna är att trycka på för en rättvisare politik. I det arbetet ingår att granska makten, att kritisera det vi tycker är fel, men också att säga när något är bra. Vi ser inte alltid våra segrar så tydligt. Men de finns.

Utvecklingsplan för Högdalens centrum!

Läser i Mittisöderort idag det som jag länge hört ryktas. Att Dressman lägger ner i Högdalen, att järnhandlarn troligen måste lägga ner. Det är de höga hyrorna som driver bort affärsidkarna. Finska Citycon som köpte Högdalen av Boultbee, och som nyligen köpte Kista galleria, anses inte bättre än det förra skandalbolaget. Enligt artikeln saknas lastkajer, vilket gör att varorna måste tas in via entréerna. Med den olägenheten borde inte hyrorna vara så höga som idag menar en handlare.

Citycon är inte oroliga som kunderna, utan utan säger bara att Högdalen nu är "... mitt uppe i en utvecklingsprocess"! Ska alla utom Konsum, ICA och Systemet tvingas bort för att bytas ut mot andra butiker som folk köper mera av? Men kommer affärerna i Högdalen någonsin få en sådan omsättning att de klarar hyrorna, med tanke på att folk i området inte är särskilt penningstinna?

Jag tycker att vi som boende borde få mera insyn i vad som planeras och händer i Högdalen. Vänsterpartiet har föreslagit att varje förortscentrum bör ha en utvecklingsplan, där företagare, boende, kunder, föreningar, lokala nätverk, staden etc får vara med och tycka till. Alla vill vi ha ett levande centrum med en bra mix av butiker och lokaler för ett levande förenings- och kulturliv. Det får vi inte om alla beslut fattas i slutna rum.

Vänsterpartiet och valdeltagandet

Om två år har vi val. Dags att fundera på valdeltagandet. Enligt SCB:s rapport Svenskt valdeltagande under hundra år som publicerades i december har vi fått både högre och mer jämlikt valdeltagande de två senaste valen. Det är goda nyheter. Samtidigt är skillnaderna i valdeltagandet större än i början av 1990-talet när vi tittar närmare på utbildning, inkomst och födelseland. Det är dåliga nyheter.

Kvinnor röstar i högre grad än män. Klart högre för 60-åringar och yngre. Ett stort framsteg jämfört med första halvan av 1900-talet, då betydligt fler män än kvinnor röstade. Kvinnor vet att de har mycket att vinna på att rösta, nittio år efter rösträttens införande i riksdagsvalet 1921. Men utländska medborgare (som kan rösta i kommunalval) och utrikes födda röstar i lägre grad än andra. Tilltron till att val gör skillnad är lägre.

Inte konstigt att den politik som förs ökar klasskillnaderna när andelen röstande är högre bland högutbildade, höginkomsttagare, tjänstemän och sysselsatta. Det vet att politik gör skillnad. De röstar fram den politik som  gynnar dem. Att andelen röstande är lägre bland lågutbildade, låginkomsttagare, arbetare, arbetslösa är underbetyg till vänsterpartiet. Vi verkar prata förbi varandra. Det måste vi ändra på. På soffan vinner vi inga val. Vi måste mötas för att få folkligt stöd för en ny regering!

Vi kan alla fira Gemensam Jul

Imorgon är julafton. En del  firar Gemensam Jul på Nya Rågsveds Folkets Hus. Antingen som volontärer eller som gäster. Vilket som, ena gången gäst, andra gången volontär. Vi gör varandras jul.

Många är trötta på den kommersialiserade julen och längtar efter annat. Andra är nyskilda och söker efter ett nytt sätt att fira julen på. Många vill både fira jul med släkt och vänner och göra något bra för medmänniskor. Andra blir deppiga av julen och söker gemenskap med andra för att fördriva tankarna.

Många vet hur det är att fira jul utan pengar och vill dra sitt strå till stacken. Andra har knappt råd med julmat och julklappar. Många tycker det är trevligt att ta med familjen och träffa andra på julafton, ibland samtidigt vara volontär. Andra har fullt upp med att hjälpa nära och kära i svåra lägen men har ändå tid för andra.

Fler julklappar och lussekatter på Gemensam Jul!

Äntligen julledig unnar jag mig en lång sovmorgon. Ringer och mejlar om Gemensam Jul i Nya Rågsveds Folkets Hus mellan knäckkokning och tidningsläsande. Får höra att en man kommit till Folkets Hus idag med ett par kassar julklappar för att delas ut på julafton. Det blir finfint för barnen att fånga i fiskdammen!

Tyvärr fick vi inte ihop det med den varma veganmaten som vi tänkt det här året. Men grönt, gröt, hummus och rotmoslådor kan vi iallafall bjuda på för de som vill. Vi kommer också att få lussekatter i år, hembakta av ett par volontärer. Men nu  ischokladkok och sedan julbord i stan med tidigare arbetskamrater.

PS. Välkomna ska ni alla vara på julafton till Rågsved, kl 12.30 öppnar portarna i Folkets Hus för allmänheten, boende på Rågsveds Äldrecentrum får komma lite tidigare. Med alla fantastiska volontärer och all god julmat och all trevlig musik kommer det att bli en helmysig julafton precis som tidigare 30 år. DS

När högern svänger vänster är det dags att se upp

I torsdags när vi i stadsdelsnämnden debatterade verksamhetsplanen för Enskede-Årsta-Vantör kunde jag aldrig ana att ledande moderater på riksnivå ett par dagar senare skulle gå ut med en rapport (med den folkhemslika titeln "Trygga tillsammans") om att privatiseringarna har kommit till "vägs ände".

När alliansen lokalt pratar sig varma för fler pengsystem som en förutsättning för valfrihet och ökad kvalitet, pengsystem som införts för att släppa in kommersiella aktörer i välfärden, så skriver Peter Norberg och Anna Kinberg Batra i DN att varken ägandet eller försäljningar har ett egenvärde.

När alliansen i stadshuset står fast vid att allt som inte är myndighetsutövning och strategisk ledning ska konkurrensutsättas, när utmaningar ska finnas kvar, när avknoppningar även fortsättningsvis ska uppmuntras är Norbergs och Kinberg Batras slutsats att ägande och driftsformer bör prövas från fall till fall med kriterier som tillgänglighet, kvalitet och samhällsnytta.

Det är så dags för moderaterna att prata fördelar med gemensamt ägande när äldreomsorgen i Stockholms stad till 60-70 procent drivs av privata företag, när man i Enskede-Årsta-Vantör ignorerat oppositionens krav på att det ska finnas rätt till kommunal hemtjänst också i Rågsved och Hagsätra.

Det är så dags för folkpartiet att prata stopp för utförsäljningar av allmännyttan, som idag i ABC-nytt, då allmännyttan närmast är utraderad i innerstaden och kraftigt minskad i attraktiva närförorter. Det är inte trovärdigt att göra en vänstersväng när man först privatiserat mest i landet.

Kommunalares arbetsvillkor måste synliggöras!

Vet ni att Kommunals medlemmar i Enskede-Årsta-Vantör frivilligt går ner i arbetstid för att orka med sitt jobb. Den verklighetsinblicken fick vi i stadsdelsnämnden i torsdags, när vi diskuterade verksamhetsplanen för 2013. Kommunals medlemmar som vårdar och har omsorg om våra äldre, får betala med sänkt lön och sänkt pension för att deras arbetsmiljö är för hård och bemanningen för liten. Är det rätt?

Vet ni att Kommunals medlemmar arbetar långpass och varannan helg eftersom det är för låg bemanning i verksamheterna och därmed får familjelivet sönderslaget och svårt med socialt umgänge. Det sliter hårt på hälsan med en så tuff arbetsmiljö och gör det svårare att kombinera arbete med föräldraskap. Är det rätt?

Vet ni att Kommunals medlemmar har jättesvårt att få anpassade arbetsuppgifter när de inte orkar med jobbet. Då blir det omställning, som det heter. Ibland kan det gå att få annat jobb i kommunen, men annars blir det omställning till arbetslöshet, i bästa fall med en urholkad a-kassa. Annars försörjningsstöd.  Det finns helt enkelt inte utrymme i enheternas budget att ge sina utslitna anställda lättare arbetsuppgifter. Är det rätt?

Vet ni att många av Kommunals medlemmar som vårdar och ger omsorg lever i ständig ekonomisk osäkerhet och klarar inte sin månadsförsörjning när det gäller basbehov som hyra, el, telefon, mat och kläder. För de har inte heltid utan ofrivillig deltid, och i låglönejobben betyder det att leva på de yttersta marginalerna. Bara 20 % av de ofrivilligt deltidsarbetande ska erbjuda heltid i Enskede-Årsta-Vantör nästa år. Är det rätt?

Nej, nej, nej är mitt svar. Alliansen sa inte ett ord efter Kommunals starka vittnesmål. Vi vet att de flesta av Kommunal medlemmar är kvinnor. Hade det varit så här illa om de var män?

Hurra Cyklopen kan bygga färdigt sitt kulturhus!

Cyklopen har fått ett stort stipendium från Allmänna Arvsfonden fick jag veta idag, så de kan bygga färdigt sitt kulturhus. Vilket glad nyhet för oss i Vantör! Vilken glad nyhet för kulturen! I höstas skrev jag här om svårigheterna för Cyklopen att få anslag, pga. reglerna för bygglov. Nu har knutarna löst upp sig.

Deras ungar får läxhjälp. Våra får gå i yrkesskola.

Vet inte vad som har upprört mig mest sista tiden.

Rutavdraget för läxhjälp som ger gymnasister med bra förutsättningar en gräddfil till bättre betyg och attraktiva högskoleutbildningar. Eller utbildningsförvaltningens i dagarna offentliggjorda avslag på bidrag "av konkurrensskäl" till ideella Mattehjälpen, när de vill lägga verksamhet i ytterstadens gymnasieskolor.

I Enskede-Årsta-Vantör behöver vi definitivt inte rutavdrag till välbärgade familjer för att minska de stora skillnaderna i kunskapsresultat i grundskolorna, som gör att många elever i skolor i fattigare områden inte ens är behöriga att söka gymnasieskolan. Rutavdraget förstorar skillnaderna, det förstår ju vem som helst.

Att alliansen i stadsdelsnämnden inte ser sambanden kanske inte är konstigt. Men de har förstått att det finns problem i skolan, eftersom de i verksamhetsplanen ger stadsdelsförvaltningen uppdrag att räkna unga vuxna utan gymnasiebetyg och lägga förslag på uppsökande verksamhet. Det är ett bra uppdrag, och bra att statistik äntligen ska brytas ned på stadsdelsnivå, men frågan är vilken lösning som alliansen ser?

Enligt deras beslut förlitar de sig bland annat på jobbcoachning. Det är oroväckande eftersom en stor utvärdering visat att jobbcoachernas insatser haft begränsad effekt. Yrkesutbildning mot "utanförskap" är en annan käpphäst, som om elever i fattiga områden inte har fallenhet för studier, bara de får rätt förutsättningar. Yrkesutbildning är bra, men ska liksom teoretisk utbildning inte bygga på klassbakgrund.

Att elever i skolor med låga resultat "trivs" bra i skolan tyckte folkpartiet var positivt, när vi diskuterade i stadsdelsnämnden. Tyvärr har skoltrivsel inget att göra med kunskapsresultat fick jag upplysa. Som om vi skulle nöja oss med att barn i fattiga områden trivs i sin skola. Nej de ska få lika mycket kunskap som andra.

Och nej, satsa rut-pengarna på skolor med låga resultat, se till att alla barn får kvalificerad läxhjälp i skolorna, se till att skolor med låga resultat får större budget så att de kan anställa de bästa lärarna, förskollärarna och fritidspedagogerna. Vi måste ges mer till de som har mindre för att alla ska få lika.

Sammantaget. Alliansen i riksdagen och stadshuset har visat att deras ungar och våra ungar inte är lika värda. De satsar på sina ungar med skattesubventionerad läxhjälp och drar in ideell läxhjälp till våra ungar. Deras ungar ska få bra betyg för att gå högskola medan våra ungar ska gå yrkesskola. Klassamhället består.

Äldre får inte korttidsboende när toan byggs om

Korttidsboende ett par veckor beviljas inte äldre i Enskede-Årsta-Vantör som vill bo kvar i sin lägenhet, men som behöver bygga om toa/badrum för att det ska bli tillgängligt, så kallad bostadsanpassning via stadsbyggnadskontoret. Det beskedet har gett till en anhörig som sökt korttidsboende för sin förälder. 

Vänsterpartiet och socialdemokraterna har reagerat och har därför lagt en skrivelse på stadsdelsnämnden. Det är svårt att förstå varför korttidsboende inte ges när stadens äldrepolitik bygger på att äldre ska bo kvar hemma.  Vi har begärt en redogörelse för hur riktlinjerna för korttidsboende ser ut och tillämpas. 

Hur i all världen har man tänkt motivera äldre att bo kvar om de inte får ett ersättningsboende under renoveringstiden? Hyresvärden har inte skyldighet att ordna annat boende och att hänvisa till mulltoa och tvätta sig i köket är inte värdigt för så gamla personer. Lite konsekvens Stockholms stad, om vi får be!

Skilda uppväxtvillkor i Enskede-Årsta och Vantör

Skummade Rädda Barnens nya rapport om barnfattigdomen utifrån 2010 års statistik. Barnfattigdomen i Vantör är 25,7 procent 2010, en liten minskning från 2009 då det var 27,1 procent fattiga barn. Ändå är vi inte tillbaka på 1991 års nivåer, då barnfattigdomen i Vantör var 24,7 procent.

1991 var mina egna barn 5 och 2 år gamla. Var fjärde av deras förskolekompisar levde då i barnfattigdom. 2010 är situationen ungefär densamma. Det är tungt att konstatera.

Enskede-Årsta som är andra delen av vårt stadsdelsområde var 2010 nere i 9,3 procents barnfattigdom, en minskning från 2009 då det var 10,4 procent fattiga barn. I denna del av stadsdelsnämndens geografi är barnfattigdomen nu bara hälften av de 18,9 procent som den var 1991.

Att barnfattigdomen går ner i några av vår områden är bra. Men att det står stilla i andra är illa.

Applied scholastics, och nu då?

Idag blev jag uppringd av en kvinna som var lika upprörd som jag över scientologer som driver förskolor utan att informera om de religiösa förtecknen. Hon kände en familj som haft barn på deras förskolor och var helt ovetande om kopplingen. Jag har under året blivit kontaktad av flera föräldrar som känt sig lurade och var i full gång med att byta förskola för sina barn.

Tills för en kort tid sedan använde dessa förskolor Applied Scholastics som tagits fram av scientologen Ron Hubbard. Men bara de mest insatta kan koppla pedagogiken till scientologikyrkan. Nu har man bytt till traditionell förskolepedagogik enligt styrelseprotokoll. Vad jag frågar mig är om kopplingen till scientologin istället tar sig nya former? Och om barnen påverkas.

I veckan annonserar förskolorna i mittisöderort på helsidor efter nya barn, "Månadens företag" heter konceptet som verkar vara redaktionellt material. Att det är en annons står med små bokstäver. Annonseringen ser jag som ett tecken på att förskolorna behöver nya barn, kanske är i kris för att föräldrar lämnat förskolorna när de fått reda på kopplingen till scientologrörelsen?

De här förskolorna är så kallat enskilt drivna, helt enkelt privat ägda förskolor som drivs med finansiering av förskolepengen som varje barn får från Stockholms stad och som ges till företaget. Hur mycket som slussas till scientologerna vet jag inte. Insynen i privat ägda förskolor är ytterst liten. Vore bra om någon grävande journalist kunde ta reda på det, om det nu är möjligt.

Föreningstavlorna - vem bryr sig om dom?

På torsdag behandlar stadsdelsnämnden Marias Hannäs (V) motion om förbättringar av stadens föreningstavlor. Vi som är föreningsaktiva och sätter upp anslag har länge sett behovet av en översyn. En del tavlor är nästan murkna. Och idag finns ingen policy i staden. Precis som Maria skriver i motionen ändras stadsbilden, nya bostadsområden byggs, hållplatser flyttas, nya kommunikationer tillkommer etc. Det är viktigt att föreningstavlorna verkligen står där många passerar.

I Rågsved har vi efterlyst en ny föreningstavla efter att den gamla försvann efter renoveringen av gröna linjen. Detta kollas upp av förvaltningen, men då den gamla fanns på SL:s mark är det inte givet var en ny kan sättas upp. Att medborgarna bryr sig om föreningstavlor märks på medborgarförslagen. Flera gånger har det kommit förslag om nya föreningstavlor där folk tycker att det fattas. Självfallet borde det finnas föreningstavlor vid varje tunnelbanestation. En sådan riktlinje kan ingå i en policy för föreningstavlor.

Förvaltningen i Enskede-Årsta-Vantör avstyrker tråkigt nog motionen men kan tänka sig att en översyn kan ingå i stadens arbete för att ta fram råd och riktlinjer för stadens informationsskyltar. Skärholmen däremot tillstyrker motionen med samma hänvisning till trafikkontorets arbete... Tycker det vore kul att höra om du som läser detta har några förslag om föreningstavlorna! Har du någon där du bor eller passerar till tunnelbanan? Har du förslag på någon plats där det borde finnas en tavla?

Föräldrarnas protester i Enskede hjälpte!

Föräldrarnas protester hjälpte. Evakueringsförslaget för Enskedefältets skola som utbildningsnämnden skulle besluta om nästa vecka kommer att återremitteras meddelades från skolroteln i eftermiddags. Nu hoppas föräldrarna på att deras alternativa förslag till placering av skolmodulerna (baracker i folkmun) utreds noga och att de får vara delaktiga i den fortsatta processen. Det är bara att hålla med.

Evakuering av skolbarn i Enskede kritiseras

Konstruktiva kritiska föräldrar till barn som går i Enskedefältets skola och i Enskede skola fyllde upp stadsdelsnämndens öppna frågestund ikväll, när utbildningsförvaltningen informerade och svarade på frågor om planeringen för evakueringen av barnen under tiden som Enskedefältets skola ska renoveras.

Föräldrarna hade fått information på föräldramöte igår och utbildningsnämnden ska besluta nästa vecka.  Många frågor ställdes men fick inte många svar. Föräldrarna hade förslag på alternativa evakueringsplatser som de ville ha seriöst utredda. Det ser jag som en högst rimlig begäran eftersom det blir evakuering i tre år. För vissa elever kan det bli sex år, om de i högstadiet går över till Enskede skola, som också ska evakueras.

Under hela dagen idag kom det också ett stort antal mejl från oroliga föräldrar, så vi som hade hunnit läsa hade iallafall lite hum om vad det handlade om och vad kritiken gick ut på. Jag har ikväll svarat på fler mejl. Mitt svar har varit att jag tycker att föräldrarnas alternativ ska utredas och att barns bästa ska styra.

Föräldrarna berättade att de uppvaktat skolborgarrådet i maj 2011 men inte hört något förrän igår. Att det nu går med raketfart verkar hela stadsdelsnämnden ogilla. Det vill till att våra partier i utbildningsnämnden håller med. Jag kommer förstås tala med vänsterpartiets representant i utbildningsnämnden.

För det är ju så att stadsdelsnämnden beslutar inte längre om grundskolorna, sedan den borgerliga majoriteten kom till makten. Utbildningsnämnden har inga öppna möten, så den kanal till politiken som finns är stadsdelsnämnden. Tur att vi finns tror jag nog många föräldrar tyckte ikväll. De tackade också för mötet.

Skolan på dagordningen i Enskede-Årsta-Vantör på torsdag!

På torsdag kan vi återuppleva gamla tider i stadsdelsnämnden i Enskede-Årsta-Vantör. Då kommer nämligen skoldirektören Thomas Persson till öppna mötet och informerar om skolplanering. Jag tror det är första gången sedan stadsdelsnämnderna fråntogs ansvaret för grundskolorna i Stockholm stad som vi har skolan som tema på allmänhetens frågestund, så det ska verkligen bli intressant. Förr när stadsdelsnämnderna ansvaret för grundskolorna hade vi ofta fullt hus på nämndmötena med föräldrar från Vantörs skolor.

Numera finns inga direkta kanaler mellan föräldrar och skolpolitiker, eftersom utbildningsnämnden inte har öppna nämndmöten. Samma gäller andra facknämnder. Ibland vänder sig medborgarna i desperation till stadsdelsnämnden, när de upplever att centrala politiska beslut är uppåt vägarna. Då har vi som lokalpolitiker fungerat som förmedlande länk till beslutande politikerna. Men vi har inte kunnat lova något, eftersom vi inte har ansvaret. I längden tröttnar medborgarna på att försöka  om de inte ser resultat.

Vi får se vad som händer på torsdag. Många Enskedeföräldrar kommer säkert för att höra hur utbildningsnämnden planerar skolgången för deras barn, när skolorna är sprängfyllda eller ska renoveras och eleverna evakueras till andra lokaler. I Vantör har vi inte just det problemet, snarare på tok för låga resultat för våra skolungdomar, så att många inte blir behöriga att söka till gymnasieskolan. I Rågsved var till exempel bara 71,2 % av eleverna behöriga till gymnasieskolan år 2011 medan det var 97,6 % i Stureby. Om detta skulle jag vilja höra vad utbildningsdirektören har för planer, så att likvärdighet råder i staden. Även eleverna i Vantör har rätt till god kunskap, så att de kan utbilda sig vidare och kunna få ett bra jobb.

Vi höjer våra röster i Högdalen!

Vi är många som har gått och väntat på att programsamrådet för Högdalens centrum ska komma ut på remiss. Efter att ha ställt en fråga till stadsdelsförvaltningen har jag fått veta att programsamrådet beräknas bli i maj 2013. Då äntligen är det alltså dags för Vantörsborna att säga sitt om det förslag som stadsbyggnadskontoret tar fram och där det ingår  markanvisningar för Rangstaplan (studentlägenheter och hyreslägenheter vid parkeringsplatsen), Bänkskåpet (en parkyta vid Sjösavägen) och Branddörren 2 (gamla skolan och förvaltningshuset som las ner till Vantör slogs ihop med Enskede-Årsta stadsdelsnämnd. För Branddörren 2 beräknas plansamrådet till april 2013, dvs. märkligt nog en månad innan programsamrådet! Det tycker jag är helt bakvänt. Ska det vara helhetsperspektiv så ska det.

Redan nu finns starka uppfattningar, läs kritik mot byggandet av bostadsrätter som driver upp priserna från Ulrika Dahl från nätverket linje 19 i Mittisöderort. Medelinkomsten i Enskede-Årsta-Vantör är 40 000 kr lägre än staden. I Rågsved var medelinkomsten 2010 för 20-64 åringar 202 500 kr, långt under snittet i 283 900 kr i stadsdelsområdet. I Rågsved har många fler ekonomiskt bistånd än i övriga området. Så det är inte Rågsvedsborna som stadsdelsnämndens ordförande Anders Hellström, (M) talar om när han i artikeln säger att "även de med mer marginella tillgångar kan bo i bostadsrätter....". Inte heller lär man bygga för äldre med låg pension som idag bor tre trappor upp utan hiss och behöver flytta till ett tillgängligt seniorboende.

Nej i själva verket är det mycket tydligt att Stockholms stad inte bygger för oss i Vantör utan för att mer kapitalstarka ska flytta hit och "lyfta" området, istället för att ge oss lokalt mer inflytande över vårt områdes utveckling. Samma logik ligger bakom den huvudlösa planeringen att bygga radhus/villor mitt i skogen i Rågsveds friområde och förstöra ett unikt natur- och rekreationsområde i Stockholm. Vi som bor här ser behovet av hyresrätter till rimliga hyror för att våra ungdomar ska ha råd att flytta hemifrån, behovet för hemlösa att få en egen bostad som de har råd att hyra. Vi ser behovet av bra klimatsmarta bostäder för låginkomsttagare. För dessa grupper bygger man inte heller i bostadsrättstäta eller villatäta stadsdelar. Så blandningen av bostadsformer som borgarna hänvisar till när man vill bygga dyrt i Vantör är selektiv. Så drivs låginkomsttagare allt längre ut från stadens mitt.

Googla Hubbard innan barnen sätts i Studemaskolan

Vantörs kommunala skolor måste bli så bra att alla föräldrar är trygga med att barnen får den bästa skolgången där. Föräldrar ska inte behöva fundera på att till exempel sätta sina barn i Studemaskolan i Bandhagen med koppling till scientologrörelsen. Skolan annonserar nu stort i Mittisöderort för att locka elever under rubriken "Månadens företag", vilket nästan kan ge intryck av en utmärkelse fast det är en vanlig annons.

Medan förskolorna inom Den Ideella Föreningen Albatross (finns bland annat i Dalen och Rågsved) efter en hel del kritik från föräldrar (och kanske rädsla för att få svårt att fylla platserna) officiellt byter från Applied Scholastics till traditionell pedagogik går Studemaskolan motsatt väg. I annonsen propageras massivt för Applied Scholastics och scientologen Hubbard presenteras tjusigt som filosof, humanist och utbildare.

Hoppas föräldrarna googlar Hubbard, så att de inte gör samma misstag som förskoleföräldrar har gjort. Det senaste året har jag kontaktats av föräldrar med barn i Albatrossförskolor, som inte har haft en aning om kopplingen till scientologin, och som blivit mycket upprörda när de har fått reda på detta. Föräldrarna har känt sig förda bakom ljuset och när de har satt sig in i scientologin har de blivit ännu mera upprörda. När de pratat med andra föräldrar har de varit lika ovetande. När jag ser att Studemaskolan nu annonserar efter elever och framhäver skolans resultat enligt SALSA-metoden samtidigt som stark kritik redovisas på Newsmill blir jag upprörd. Skolan bemöter faktiskt inte faktakritiken.

Scientologin har jag ifrågasatt sedan jag som ny socialsekreterare kom i kontakt med Narconon, också närstående scientologin och vars metoder dömts ut av Socialstyrelsen. Jag träffade bland annat en ung flicka som upplevt sig tvingad att köpa dyra scientologkurser, fast hon saknade inkomst. Det var i högsta grad oetiskt handlat mot människor som inte kunde värja sig. Jag har i dagarna kollat om Stockholms stad köper vård av Narconon och enligt stadsledningskontoret har staden inte betalat fakturor från Narconon de senaste fem åren som de kontrollerat. Socialförvaltningen har heller inget ramavtal med Narconon, vilket är betryggande att höra.

Även den ideella föreningen Drogfritt med anknytning till scientologerna bedriver en drogundervisning som döms ut av en expert. Idag har vänsterpartiet ställt en skriftlig fråga i utbildningsnämnden om stadens skolor eller fristående skolor som finansieras med kommunalskatten använder sig av Drogfritts informationsmaterial. Jag uppmanar alla föräldrar att höra sig för med sina barns skolor vilket droginformation som deras barn får i skolan. Om det är från Drogfritt, kontakta rektorn och säg ifrån!

Vad är gemensam jul i Rågsved?

Imorgon kl 17.30 har vi informationsmöte för alla som vill vara volontärer på Gemensam Jul som vi firar varje julafton på Nya Rågsveds Folkets Hus. Ikväll satte jag ihop några fakta om firandet:

Vad är Gemensam Jul?

·         Gemensam julfirande på julafton som är öppet och till för alla som vill komma

·         Det startade för 31 år sedan som en protest mot traditionellt julfirande och kallades först alternativ jul. Då serverades alternativ mat, bland annat ärtsoppa.

·         Idag bjuds det på traditionellt julbord och det är fortfarande gratis för gästerna

·         Man kommer för den goda matens skull men viktigast är samhörigheten och den trivsamma stämningen.

Vilka är det som kommer?

·         400 -500 gäster mest från söderort, alla familjetyper och åldrar

·         Många kommer varje år, även om man inte bor kvar i området

·         Förra året kom ungefär 30 barn

·         Många äldre som bor på Rågsveds äldrecentrum kommer hit.

·         Firandet är alkohol- och drogfritt. Den som är påverkad får vara med, om de inte stör.

Hur ser programmet ut?

·         Vi öppnar 12.30 för allmänheten, sista insläpp 15.30, stänger 16.00

·         Gäster från Rågsveds äldrecentrum 11. 30, rullstolsburna först.

·         Traditionell julmat samt vegetariska rätter, kalkon m.m.

·         Kaffe, thé, pepparkakor, frukt och choklad till kaffet.

·         Musikunderhållning, betraktelse från Svenska Kyrkan och fiskdamm för barnen.

Volontärerna gör Gemensam Jul!

·         Mycket praktiskt att göra men viktigast är kontakten och samtalen med gästerna.

·         2011 kom 19 volontärer 23/12, 37 på julafton och 2 på juldagen.

·         Den 23/12 frukost, information, brandövning samt förberedelser.

·         Den 24/12 kl 9 börjar arbetet i köket. Frukost finns. 25/12 städning och efterarbete.

·         Kom gärna lite julklädd. Vi lånar ut julförkläden och tomteluvor.

·         Arbetsschema mejlas ca 1 vecka innan. Ring Rosa 076 12 29 160 vid återbud.

·         Ta gärna med vänner och familj som gäster.

·         Intyg om deltagande fås på begäran.

Vem betalar och planerar?

·         Nya Rågsveds Folkets Hus, stadsdelsnämnden Enskede-Årsta-Vantör, Svenska Kyrkan, bostadsbolag och föreningslivet i Vantör.

·         Gemensam Jul förbereds av en arbetsgrupp i styrelsen för Nya Rågsveds Folkets Hus.

Funktionsnedsatta får inte gruppbostäder

En bostadsfråga som många gånger kommer i skymundan när vi pratar bostadsbrist är bristen på gruppbostäder och servicebostäder för personer med funktionsnedsättningar. Några gånger om året får vi som sitter i stadsdelsnämnden en påminnelse om hur illa det är ställt. Att det ser så illa ut hör förstås samman med den bostadspolitik. Vi är långt ifrån en social bostadspolitik i det här landet och i den här staden idag.

I torsdags fick vi en rapport om hur det såg ut i Enskede-Årsta-Vantör för tredje kvartalet 2012. I sex fall av 13 som handlade om särskild bostad enligt LSS har de sökande inte fått något bostadserbjudande alls från socialförvaltningens bedömningskansli, som sköter bostadserbjudanden för alla stadsdelsnämnder. Fyra hade dessutom så särskilda behov att det inte har gått att lämna något erbjudande om en passande bostad.

Den senaste uppskattningen i Stockholms stad var att det fattas 510 bostäder perioden 2010-2014. År 2011 gick det till och med bakåt, fler omoderna gruppbostäder togs bort än vad som byggdes nytt. För de som står i kön och deras anhöriga är en lång väntan på lämplig bostad påfrestande. Eftersom vi i nämnden är ytterst ansvariga för att gynnande beslut ska verkställas i tid, ville vänsterpartiet och socialdemokraterna att förvaltningen skulle återkomma med en djupare redovisning av läget.

Miljöpartiet anslöt sig till vårt förslag men inte moderaterna och folkpartiet. Så nu får vi ingen djupare redovisning av orsaker till att så många inte fått bostadserbjudande. Förvaltningen har drivit på för att de som står i kö ska få erbjudande varannan månad fick vi veta och att man prövar möjligheten att bygga gruppbostäder i de stora byggprojekten. Men om vi når målen genom de planerna fick vi inte veta.

Jag menar att frågan om gruppbostäder måste prövas i varje bostadsprojekt framöver. Om det saknas gruppbostäder i en stadsdel bör man bygga där, även om det är mindre bostadsprojekt. För hur ska annars de som söker gruppbostäder som vill bo nära anhöriga i just de stadsdelarna någonsin få en bostad?

Kejsarens nya kläder - några ord om brukarnöjdhet

De som vill konkurrensutsätta så mycket som möjligt brukar säga att brukarna är mer nöjda med privata utförare. Så har det också varit när brukarundersökningarna för exempelvis våra kommunala förskolor redovisas i stadsdelsnämnden. Men betyder mer nöjda brukare att kvaliteten automatiskt är högre? Inte självklart är min uppfattning. Bara det faktum att man valt aktivt kan påverka nöjdheten alldeles oavsett kvaliteten. För att ta reda på mera lyssnade jag häromdagen på ett SNS-seminarium med professor Clas Fornell från University of Michigan, som lär ska vara världens bästa forskare inom brukarnöjdhet.

I privat sektor är brukarnöjdhet lika med kvalitet. Är kunden nöjd köper kunden, och då är företagaren nöjd. Är kunden är missnöjd byter kunden till en konkurrent. Men är verkligen det här tänkandet överförbart till välfärden? Kan en patient till exempel utvärdera en läkares insatser? Fornell verkar mena att det inte är lätt för brukarna att värdera kvaliteten första gången man väljer en insats, hur mycket information man än får. Men andra gången, när man har erfarenhet av tjänsten, då har man mer på fötterna. Här vill jag inflika att de som har mest kunskap, de mest privilegierade, säkert oftare kan välja "rätt" redan första gången.

Det viktiga för brukarnöjdhet är att det ska vara lätt att byta, och det måste finnas något att byta till. Man köper inte en ny läsk av samma sort om man är missnöjd, men att välja en annan förskola eller ett annat äldreboende, det är en annan femma. Gruppbostäder finns knappt något att byta till. Inom äldreomsorgen är det kö till de mest attraktiva boendena. De bästa skolorna har inga tomma platser. Och om vi tänker oss en människa som inte har lång tid kvar att leva. Hur lätt är det för henne att byta boende om det första är dåligt? Min slutsats är att Stockholm för mycket fokuserar på information när bytesrätten är den viktiga. Men förstås, om man fokuserar på bytesrätten blir det snabbt tydligt att valfriheten i välfärden i mångt är illusorisk.

Fornell landar i att det bästa är om brukarnöjdhet kombineras med objektiva fakta. Det är också en uppfattning som jag hävdar i stadsdelsnämnden. Ett exempel är uppföljningen av stadsmiljön, som endast består av en medborgarundersökning med 300 personer. Vänsterpartiet har i en skrivelse tillsammans med socialdemokraterna föreslagit att kvaliteten också måste följas upp på annat sätt, exempelvis fackmässiga bedömningar. Många mål i äldreomsorgen mäts också bara med brukarundersökningar. Precis som jag konstaterade i ett föregående blogginlägg vilar majoritetens privatiseringsprogram på lös grund. Då är det logiskt att metoderna för uppföljning av målen i budgeten också är svaga.