Midnattssolen

Gör sommaren längre även om den kanske inte helt uppväger midvintermörkret...

Mormors vita ros blommar

Den tog mamma med från Finland efter kriget.

Midsommarkväll

Sjöbosand, Skellefteå

Faster Ullas matjessill

Sill, rödlök, dill och smält smör!

Midsommarafton

Sett på morgonpromenaden

Sommarnöje

Än så länge kommer posten, men får borgarna härja längre så vete katten...

Glad midsommar!

Lagstifta om en bra förskola - för barnens skull

"Inget finns lagstadgat om förskolans kvalitet" skriver experter på barnhälsovård på DN.Debatt. Trots det har borgarna släppt marknadskrafterna fria i förskolan i en exempellös omfattning i Stockholms stad.

I artikeln talas om att stora barngrupper och lite personal är negativt för barnen men billigt för kommunerna. Jag vill tillägga att privata förskolor kan utnyttja en hygglig förskolepeng, göra miljonvinster genom att öka barngruppernas storlek, minska personaltätheten och anställa outbildad personal.

Vi har ett avskräckande exempel i Årsta, där Kulturkrabaten AB fick köpa förskolan för underpris, få nio miljoner i vinst på två år genom att sänka kvaliteten - utan att samhället kan stoppa det.

En god förskola är den bästa förebyggande insatsen för jämlikhet och integration, precis som experterna skriver. Forskningen talar för vänsterpartiets förskolepolitik mot de borgerligas vårdnadsbidrag och släpphänthet mot marknadskrafterna.

Staten måste ta ansvar för alla förskolors kvalitet genom bättre utbildning, stark lagstiftning och mycket god tillsyn. Barns bästa ska gå före vinstintresset. I Stockholms stad måste fler förskoleinspektörer anställas. Avknoppningar av förskolor och skolor ska inte vara möjliga. Alla barn ska ha rätt att välja en komunal förskola på gångavstånd. Ingen ska vara hänvisad till att bara välja privat.

Barns rätt till en god förskola ska garanteras av samhället - ingen förskola ska få vara dålig!

I dåligt sällskap

Kronprinsessparet låter sig sponsras på bröllopsresan av Bertil Hult, miljardär som inte skäms för att han försöker skatta så lite som möjligt, enligt Aftonbladet.

Både Hult och Victoria borde skämmas. De skattekronor som Hult skatteplanerar bort kunde gå till förbättringar för sjuka, arbetslösa och äldre.

Det ger dåliga signaler att en presumptiv statschef umgås med personer som hellre lever lyxliv än betalar skatt. Bröllopsresan kan Victoria betala själv.

Victoria tackade folket för sin prins. Mer folklig än så blir hon inte, när det dagliga umgänget består av storfinansen, som inte ens vill göra rätt för sig.

Det skymmer

Falmarksträsket, Skellefteå

Rödgrön front mot hemlösheten

Borgarnas hemlöshetspolitik fungerar inte, trots alla stolta proklamationer. Antalet hemlösa minskar inte mer än marginellt, nu krävs nya arbetssätt för att kunna få fram bostäder är alla hemlösa stockholmare.

Vi rödgröna i socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden har kommit överens om att tillsätta en kommission om vi vinner valet, som ska lägga förslag utifrån forskning, brukarnas medverkan och andra berördas synpunkter.

Detta är ett viktigt löfte för alla hemlösa och extra viktigt för oss i Enskede-Årsta-Vantör som kanske har flest hemlösa i hela staden.

Hemma efter premiärturen

Tur och retur stugan i Sjöbosand - Konsum Bureå.

Sent ska syndaren vakna

Man ser gärna grandet i andras ögon men inte bjälken i sitt eget, så ungefär tror jag det står i bibeln om jag minns min konfirmationsläsning rätt. I den boken står mycket tokigt men också en del tänkvärda sanningar.

Jag brukar vara uppmärksam på bristande tillgänglighet men tänkte inte på min egen blogg. Stockholm ska bli världens mest tillgängliga huvudstad 2010, och jag vill bidra med det jag kan. Efter ett hyggligt påpekande i en kommentar har jag ändrat textfärgen till svart, så att det blir mer lättläst.

Tyvärr räcker inte min tillgänglighetsanpassning till för staden ska nå målet, vi vet inte ens hur staden ligger till. Den borgerliga majoriteten har nämligen vägrat att införa kriterier för att kunna mäta hur långt vi nått, trots otaliga förslag från bland annat vänsterpartiet i stadshuset.

Till husbehov

Midsommarsillen är räddad!

Rätt till nattis - ett steg mot ökad jämlikhet

Vi har långt kvar till jämlikhet, trots att vi är ett av världens mest jämlika länder. Det gäller både vuxna och barn. Utvecklingen går dessutom åt fel håll. En särskilt utsatt grupp unga är de som bor i familjehem eller hem för vård eller boende, och deras bakgrund speglar vårt djupt ojämlika samhälle.

Barn till ensamstående lågutbildade arbetslösa mammor som länge lever helt eller delvis på ekonomiskt bistånd riskerar i ett fall av sju att bli placerade i familjehem eller på institution. Risken för barn som lever med båda sina föräldrar och där mamman är högskoleutbildad och har arbete är mindre än en på två tusen.

När man blir placerad ger vården inte lika bra levnadsvillkor som för jämnåriga, enligt en studie om levnadsnivån för placerade ungdomar av Marie Sallnäs, Stefan Wiklund och Hélène Lagerlöf, "Social barnavård ur ett välfärdsperspektiv", Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2010.

Resultaten visar att unga som varit länge i samhällsvård i det stora hela har sämre tillgång till resurser - ekonomiska och materiella resurser, socialt stöd, psykosomatiska besvär och psykisk hälsa - än jämnåriga. Samhällsvården har inte kompenserat till den nivå som ungdomar som lever i ursprungsfamiljer har.

Studien väcker frågor som alla politiker borde besvara, alla partier ha program för. Vi kan inte acceptera att samhällsvårdade ungdomar ska vara en "förlorargrupp". Har det gått så långt att samhället måste ingripa, då måste vården ge bättre villkor.

I Stockholms stad har den sociala barnavården ett strukturellt ekonomiskt underskott om 100 mnkr årligen enligt "BUSS-rapporten" som kom för något år sedan. Inte konstigt då att det visar sig i brister i de placerades levnadsvillkor.

Politiskt krävs en stärkt kommunal social barnavård för unga som blir placerade men också förebyggande insatser genom en stärkt generell välfärd. När samhället ger ensamstående mammor goda levnadsvillkor, möjlighet att utbilda sig, ett arbete som ger mer än livets nödtorft, ja då orkar flera vara föräldrar.

Ett dagsaktuellt socialpolitiskt krav är rätten till nattis, vilket skulle ge ökad trygghet för många ensamstående och deras barn.

Sett på morgonpromenaden

Skvattram, bra att färga garn med.

Syrenens tid är här

Och efter regn kommer sol

Läs-måste för rojalistiska antinazister

Alla rojalister som är antinazister måste läsa Maj Wechselmanns artikel i Flamman om "En liten Antirojalistisk film" som avslöjar att kungens morfar enligt engelska forskare var insyltad i förbrytelser mot mänskliga rättigheter. Även kungens far var brun.

Om du som rojalist efter att ha läst artikeln eller sett filmen fortfarande gillar att ha en statschef som inte tar avstånd från släktens nazism ger jag upp. Däremot räknar jag med att du som blir illa berörd kräver att hela kungahuset offentligt tar helt avstånd från släktingarnas nazistiska åsikter och gärningar.

Det är en skam att kungen mumlar om morfaderns nazism, han dömdes till 18 månaders fängelse som betydande nazist. Om inte släkten vädjat till amerikanerna hade han dömts hårdare. Även Silvia har förringat sin fars nazistiska bakgrund.

Att det ska till en vänsterfilmare för att avslöja kungens morfar som en fullblodsnazist är inte förvånande med hänsyn till monarkins farliga normerande makt som Lena Andersson skriver så klarsynt om i dagens DN. Däremot bådar det illa om demokratin.

Rödgrönt partnerskap - finast även i naturen

Har ni tänkt på att rödgrönt, visserligen i olika nyanser, är en vacker färgkombination bland växterna i naturen? Lingon, vildhallon, rallarros och rödklöver är mina nordliga favoriter.

Blåblått förekommer knappast på våra breddgrader. Brunt och svart finns, men mest om vintern då det mest dött. Sant är att blågrönt också är vanligt, blåbären som smaksätter filen vill vi inte vara utan, men det räcker så.

Borgarna vill solkarner oss rödgröna genom att kalla oss röror och sörjor. Jag vill inte sänka mig till deras nivå, utan hitta uttryck som förmedlar att rödgrönt är det naturliga valet - för alla som vill ha ett samhälle som håller ihop!

Liten skönhet

Sjöbosand, Skellefteå

Vi har råd med bra välfärd

Vi kan finansiera välfärden med skatter även i framtiden skriver Erik Hegelund på ett roligt, lättläst och pedagogiskt sätt i skriften "Tramsdebatten - om olyckskorpar och lösa prognoser", bok nummer tre i LIF:s debattbokserie om Framtidens välfärd.

Höjda avgifter och privata försäkringar är inget alternativ om vi vill ha jämlik vård, utveckling och koll på pengarna. Viktigt är istället att använda vårdens resurser där de gör mest nytta och förebygger ohälsa skriver Erik.

Ett sätt att utveckla sjukvården är att personalen - forfarande offentligt anställd - får större ansvar och ekonomisk uppmuntran när de gör något bra.

Ersättningssystemen beöver ändras så att pengar ges till rätt saker - inte fler sjukbesök för förkylda höginkomsttagare utan rätt vård för alla sjuka, även de som har låga inkomster och inte söker vård i tid eller som inte får rätt vård idag.

Jag tror att vi har stora pengar att tjäna om förskola, skola och fritid fungerar bra, om barnen blir sedda av vuxna innan problemen växt sig stora. Ungdomar som får arbete och en meningsfull tillvaro behöver inte deppa lika mycket.

Får vi minskade klyftor mår alla bättre. Bra barnomsorg och äldreomsorg minskar ohälsan för kvinnor som sliter med dubbeljobb. Personer med missbruk som får tidig hjälp klarar hälsan bättre.

I valet 2010 finns chansen att stoppa marknadsanpassningen av välfärden, om vi rödgröna får väljarnas förtroende. Med en röst på vänsterpartiet blir trycket på en välfärd utan vinstintressen starkare. Då får vi också en bättre välfärd.

Skatter är kärlek

Jag kommer så väl ihåg det. Det var en medicinburk som fick mig att känslomässigt förstå vad skatter betyder för att alla ska behandlas jämlikt. Det var när jag läste etiketten till min pappas medicinburk och såg att den egentligen kostade 10 000 kr.

Utan omfördelning via skatter hade pappa blivit ruinerad av att betala sin cancermedicin. Skatta efter förmåga är solidariskt och ett kärleksbudskap, att dela med sig till sin nästa. Men också en försäkring inför ens egen framtid.

Att borgarna ogillar skatter beror på att de ogillar omfördelning mellan rika och fattiga. Den som inte av egen kraft blir rik ska inte få en genväg. Det är de värdiga som ska få det bra och de ovärdiga på sin höjd välgörenhet.

Så vill inte jag som vänsterpartiet ha det. Omfördelning via skatter är bra för att få ett samhälle som håller ihop. Den som är frisk kan bli sjuk imorgon. Den som har arbete kan bli arbetslös imorgon. Vi måste prata om varför skatter är bra.

Det är faktiskt häftigt att betala skatt, som Mona Sahlin sa en gång.

Skolan ska inte vara en handelsvara

Nej, Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, alla politiker säger inte att vinstdrivande skolor är bra, apropå ditt citerade uttalande i dagens DN "Så ska EQT göra vinst på friskolor". Vänsterpartiet är som enda riksdagsparti klart och tydligt emot vinstdrivande skolor.

Precis som du och Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, är vi vänsterpartister upprörda över att man handlar med skolan som med värdepapper och fastigheter och att vinsten inte går tillbaka till eleverna, utan kan hamna i skatteparadisen.

Riskkapitalbolaget EQT är i DN helt öppna med att de räknar med att kunna göra en vinst uppåt 25 procent av satsat kapital när det blir dags att sälja Academia, med 45000 elever, 2500 anställda i över 100 skolor i Sverige.

Ja, Metta Fjelkner, det är verkligen dags att göra något, debatten om friskolor måste fördjupas inför valet.

För några dagar sedan bloggade jag också om friskolor och fick kommentarer från en förälder som haft sin dotter i Jensens skolor, där det inte fanns en matsal och lunchkupongerna bara räckte till McDonalds. Annat som saknas i många friskolor är slöjdsal, bibliotek, gymnastiksal, skolgård och tillräckligt många utbildade lärare.

Idag gäller inte samma kvalitetskrav på alla förskolor och skolor, det är ett avgörande skäl till att de privat drivna förskolorna och skolorna kan ta ut vinst från den skattefinansierade skolpengen.

Med lika höga kvalitetskrav och kraftigt utökade resurser för att följa upp att kvaliteten upprätthålls, kan inte vinsterna skena iväg och det blir inte lika intressant att driva en skola. Åtminstone inte för dem som inte har alla elevers rätt till kunskap som enda drivkraft.

Men det räcker inte med lika kvalitetskrav för att få likvärdighet, privat drivna verksamheter har inte meddelarskydd och allmänhetens insyn är starkt begränsad. Så även denna lagstiftning måste ändras. Skolans värld är för viktig för att handlas med eller döljas bakom sekretess.

Rödgröna skönheter

Sjöbotten, Skellefteå

Gärna tårtbit, men inte till monarkins försvar

I dagarna kommer hemtjänsten hem till våra äldre i Enskede-Årsta-Vantör med en tårtbit - Prinsesstårta - med anledning av att den blivande statschefen som ärver sitt ämbete ska gifta sig. En del blir bara förvånade, andra glada över tårtbiten, men jag är övertygad om att det finns bättre sätt att fördela äldreomsorgens pengar!

Så snart jag fick reda på den uppsökande tårtinsatsen tog jag upp frågan i stadsdelsnämnden, och menade att man förutsätter att alla äldre är för monarkin. När alla äldre dras över en kam kallas det ålderism. Och detta är styrt från stadshuset, som påbjudit att äldreomsorgen ska delta i firandet av en odemokratisk institution.

Till en rojalistisk uppsökande verksamhet finns det pengar, men i den vanliga hemtjänsten skär man ner tidsmallarna. En promenad ska i normalfallet ta en halvtimme mot tidigare en timme. De som jobbar i hemtjänsten vet att en halvtimme bara räcker till att få på kläderna, runda kvarteret och gå hem igen.

Det konstiga är att borgarna pratar om valfrihet men anser att det är rätt att på skattebetalarnas pengar göra reklam för monarkin. Det minsta man borde göra för att vara trovärdig vore att erbjuda en "republikansk" tårtbit som alternativ.

Nej, använd PR-pengarna för monarkin för att ge alla möjlighet att kunna välja en efterrätt bland de rätter som äldre får hem i små svarta matlådor. Och bjud absolut på tårta, men fös inte in folk oavsett ålder i fållor!

Folktandvården igen

Folktandvården i Skellefteå även denna semester! Kan inte räkna alla gånger men antingen är det jag eller någon annan i familjen som har bitit av en tand, tandtrådat loss en krona, haft tandvärk eller tappat en fyllning.

Alltid bra bemötande, besökstid samma dag, inga hutlösa priser - vad mer kan man begära? Jo förstås, tandvården borde räknas in i den allmänna sjukförsäkringen, för tänderna är ju en del av kroppen!

Skilda världar

I senaste ETC avslöjas att lärare arbetar gratis övertid för att hålla undervisningsresultaten uppe och sliter därmed ihop till ägarens miljonvinster i Jensens friskolor. Jensen skolor gillar inte facket. Lärarna har inte meddelarfrihet som i kommunala skolor, så de vågar inte gå ut offentligt med kritik. Ingen vacker baksida av den del av svenska skolan som drivs med vinstintresse.

När jag av en händelse läser Dagens Industri har de också ett uppslag om friskolor, men med annat fokus. Här skrivs beundrande om den höjda lönsamheten i skolkoncernerna. Jensen är inte i topp, utan Skandinaviska privatutbildningar som under namnet Edukator ger 40 procent i vinstmarginal.De sysslar med ren privatundervisning och ser nya möjligheter när det blivit svårare att läsa upp betyg på Komvux.

De två tidningsuppslagen ger sammantaget en bild av det delade Sverige, där en liten del gottar sig åt vinster och nya lukrativa marknader och en stor del sliter hund för de som äger skolorna. Detta är helt fel väg för att utveckla Sveriges skolor. Istället ska skolorna ägas av oss alla och lärarna få verklig arbetsplatsdemokrati!

Mellan hägg och syren

Skellefteå, Sjöbosand

Minus 4

Så gick det med moderaternas löfte att halvera den akuta hemlösheten. Det bidde en hundradel mindre.

Understrykningar, kapitel 16

Mina understrykningar i sextonde kapitlet, Att bygga framtiden, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"Det finns starka belägg för att en minskning av inkomstskillnaderna inom de rika länderna även kommer att göra dem mer mottagliga för de fattigare ländernas behov."

"Vi har sett hur ojämlikheten påverkar förtroende, samhällsliv och våld, samt hur den - genom den tidiga barndomen - gör oss mer eller mindre predisponerade för integration och mer eller mindre empatiska eller aggressiva."

"De initiativ som tas för att angripa de hälsorealterade eller sociala problemen handlar nästan alltid om att försöka bryta sambandet mellan socioekonomiska faktorer och de problem som dessa leder till, inte om att försöka minska själva ojämlikheten."

"Historiska belägg bekräftar att den politiska viljan är det primära."

"En stor mängd bolag är idag större än många nationalstater."

"Man kan inte diskutera hur inkomstskillnaderna ska minskas utan att diskutera vad man kan göra åt dessa bastioner av rikedom, makt och privilegier."

"Ett angreppssätt som skulle lösa några av problemen är ett demokratiskt arbetarägande."

"För att uppnå en säker förändring i bolagens verksamhet måste man kombinera samägande med ledningsmetoder som inrymmer mer aktivt deltagande."

"Det anses numera att kontroll i arbetet måste innefatta en högre grad av arbetsplatsdemokrati."

"Staten måste med nödvändighet motverka inkomstskillnaderna."

"Denna bok har syftet att påvisa att större jämlikhet är den materiella grund på vilken vi bygger bättre sociala förhållanden."

Verkligheten hinner ikapp

Det har brunnit i Rinkeby. Om det skriver oppositionsborgarrådet Ann-Margarethe Livh (V), som själv bor i Rinkeby.

Ministrar på rad åker ut i verkligheten, men de skulle ha kommit tidigare. Nu har Björklunds kommunalpolitiska allianskollegor hunnit lägga ner förvaltningskontoret och sålt centrum vilket gjort att hundratals jobb försvunnit och butiksinnehavarna riskerar konkurs. Järvas utveckling styrs från stadshuset och inte från stadsdelen.

Att Björklund tror att hans straffpolitik hjälper visar hur verklighetsfrämmande han är, till skillnad mot Stavros L, matteläraren från Rinkebyskolan som inser att man måste möta de här desperata ungdomarna så att de inser att vuxenvärlden bryr sig.

Vi måste förebygga att ungdomar tappar omdöme och hopp om framtiden. Alla stadsdelar ska vara bra. Skolresultaten ska inte bero på var man bor eller var mamma och pappa är född. Förortscentrum ska inte tyna bort vittna om att ingen bryr sig.

Här i Rågsved har vi inte upplevt det som Rinkebyborna gör, men vi kan gå den vägen om inte medvetna satsningar görs på att rusta upp stadsdelen, för framtiden.

En konkret förbättring är konstgräs på Rågsveds Bollplan, något som ungdomar och vuxna önskat sig i många år. Idag jämför ungdomarna med andra stadsdelar där de ser att det finns konstgräs. Sådant kan skapa bitterhet, varför får dem och inte vi.

Vi riskerar för mycket om vi inte ungdomar får en meningsfull fritid. Sen ska alla ungdomar ha något att göra från första dagen, om de blir arbetslösa!

Borgerligt ointresse för naturvård

På kvällens sammanträde med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ville tyvärr inte borgarna ansluta sig till förslaget från oss rödgröna om att förbättra samordningen i Rågsveds friområde. Det är tråkigt av flera skäl.

Idag gör flera förvaltningar och ett bolag förutom två kommuner insatser i och har ansvar för olika delar av friområdet. Vi har också en engagerad ideell förening - Kräpplagruppen - som jobbar för bättre naturvård i friområdet.

Kräpplagruppen har skrivelser till olika nämnder efterlyst kontaktpersoner och ökade möjligheter att komma till tals. Det är deras önskemål som gjorde att vi la en skrivelse till nämnden om just bättre samordning.

Borgarnas motargument var att samverkan kan fungera utan byråkratiska möten, men sådana har vi aldrig föreslagit och Kräpplagruppen uppskattade vår skrivelse.

När borgarna säger nej utan något annat förslag undrar jag hur djupt liggande deras engagemang är för ideellt arbete, iallafall när det gäller naturvård.

Konstgräs på Rågsveds bollplan - NU!

Rågsveds bollplan måste få konstgräs nu! Andra stadsdelar har konstgräs mer inte vi som bor i Rågsved, trots alla "satsningar" genom åren. Det är klart att ungdomar som spelar fotboll undrar varför, senast på mötet med föreningslivet i Rågsved den 8 juni i Rågsveds Folkets Hus. Kravet på konstgräs och också belysning har funnits i många år. Trots att fritidsgården och andra har tryckt på har inget hänt.

Alla stadsdelar ska vara lika bra att bo i. Enligt aktuella uppgifter som vänsterpartiet har fått idrottsförvaltningen finns det inte pengar i idrottsförvaltningens budget för konstgräs på Rågsveds bollplan!

Vänsterpartiet Vantör tänker driva frågan om konstgräs på Rågsveds bollplan som en valfråga. Satsningar på våra förortet måste få kosta pengar. Det lönar sig att satsa på bra fritidsaktiviter för ungdomar, både mänskligt och ekonomiskt. Ungdomar i Rågsved ska inte behöva känna att det är sämre att bo här än på andra platser.

Vi utmanar alla andra politiska partier att göra detsamma. Då har vi förhoppningsvis konstgräs på Rågsveds bollplan senast till nästa fotbollssäsong!.

Barn om kärlek

Rågens förskolor

Liv och död

Imorgon kl 17 blir det områdesmöte med föreningslivet i Rågsveds Folkets Hus. Hinner dit en stund innan medlemsmötet och vårfesten i Stureby för Vänsterpartiet Vantör. Jäktigt men roligt ska det förhoppningsvis bli.

Allt ska hända i bråda försommardagar, studenter och skolavslutningar och allehanda andra avslutningar. Mitt i fick jag bud om att en god vän till familjen dött knall och fall. Tiden stannar upp och allt känns overkligt. Orättvist.

Understrykningar, kapitel 15

Mina understrykningar i femtonde kapitlet, Jämlikhet och hållbarhet, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"Hur skulle en större jämlikhet och en politik nriktad på att minska koldioxidutsläppen kunna förenas?"

"Alltsedan Brandtrapporten år 1980 har det hävdats att social och miljömässig hållbarhet håller ihop."

"Om de rika är de värsta syndarna så måste botemedlet av rättviseskäl påverka dem hårdast."

"Eftersom energisparande innovationer betyder att vi kan konsumera mera, fungerar de på samma sätt som ekonomisk tillväxt. Genom att de för varje ny utsläppsnivå ger oss högre materiell levnadsstandard, slukas mycket av utsläppsbesparingarna av den högre standarden."

"Då vi uppfyllt de basala behoven spelar ägodelarna i sig mindre och mindre roll. Istället används de mer ocg mer för vad de säger om sina ägare."

"Om en minskning av koldioxidutsläppen innebär att vi måste radikalt begränsa den ekonomiska tillväxten i de rika länderna så är det viktigt att vi vet att detta inte betyder att vi offrar förutsättningar av den verkliga livskvaliteten - den livskvalitet som har verklig betydelse och som mäts i hälsa, lycka, vänskap och samhällsliv."

"För att ta itu med klimatförändringen krävs ett globalt samarbete av aldrig skådat slag ..."

"... om ett samhälle ska svetsas samman måste den politiska inriktningen uppfattas som rättvis och inkomstskillnaderna minskas."

Rättelse om Carema

Ibland får man krypa till korset, och det gör jag men inte hela vägen ...

Jag har skrivit men tar tillbaka påståendet att Carema inte betalar en krona i skatt och skickar vinst obeskattad till skatteparadisen. (Uppgifterna gällde företaget Capio och inte Carema). Carema har betalat skatt i Sverige i två år, 84 mnkr 2009 och 33 mnkr 2008, men inte 2007 för då blev det "positiv skatt" pga. underskottsaavdrag och koncernbidrag och 2005 och 2006 gick man med förlust. Några stora summor i skatt rör det sig således inte om.

Frågan kvarstår varför riskkapitalbolaget (Triton) som äger Carema finns i skatteparadis och varför det mesta av bolagets pengar och ägodelar är placerade i Jersey? Fanns det större intresse att betala skatt i Sverige (och bidra till finansierinen av vår välfärd) skulle kontoret finnas i Sverige. De stora skatteklippen kommer när man säljer, och de pengarna har våra skattemasar svårt att räkna hem. Förlorare är svenska folket.


BAKGRUND

Den 30 maj skrev jag så här på min blogg

Här i Vantör kan vi inte välja kommunal vårdcentral, utan vi har bara privata vårdcentraler. I Rågsved drivs vårdcentralen av riskkapitalbolaget Carema som inte betalar en krona i skatt för sina vinster, utan skickar ut pengarna obeskattade till skatteparadis i andra länder.

Carema ville rätta till ett fel i min blogg och skrev så här i ett svar:

Du skriver att Carema inte betalar någon skatt i Sverige. Det stämmer inte. Varumärket Carema består av två bolag, Carema Care och Carema Sjukvård (det senare driver vårdcentralen i Rågsved). Båda bolagen ägs av Ambea AB, vårt moderbolag, som är ett svenskt företag med säte i Stockholm och som betalar skatt i Sverige enligt gällande lagstiftning. Du kan läsa mer på Ambeas hemsida, www.ambea.com.

Jag bad om och fick senare uppgifter från Caremas årsredovisningar:

Har kollat årsredovisningen och så här ser Ambeas resultat ut och så här ser resultatet ut före och efter skatt de senaste 5 åren:
2005 Före skatt -32,3 MSEK, efter skatt -28,8 MSEK
2006 Före skatt -19,6 MSEK, efter skatt -28,0 MSEK
2007 Före skatt 79,3 MSEK, efter skatt 83,6 MSEK
2008 Före skatt 226,9 MSEK, efter skatt 193,9 MSEK
2009 Före skatt 389,6 MSEK, efter skatt 305,6 MSEK

Som du ser har företaget inte alltid gått med vinst och bara i fjol betalade vi 84 MSEK i skatt. Två huvudsakliga anledningar till att Ambea har en positiv skatt 2007 är att vi har utnyttjat underskottsavdrag från tidigare års förluster, samt koncernbidrag till Ambeas filial i Finland, det bolag som äger Caremaföretagens systerföretag Mehiläinen.

På det svarade jag så här:

Det är bra att Carema har betalat mer skatt sista året. Jag har inte fått svar än från den som gett mig uppgifter om det jag skrev i blogginlägget. Däremot har jag läst Kent Wernes artikel i Ordfront, där han skriver att bl.a. Carema använder sig av sk aktieägarlån för att se till att så mycket som möjligt av vinsten hamnar hos ägarna. Werne skriver att dotterbolagen slussar vinster till moderbolagen, som har enorma lån med avdragsgilla räntor, vilket gör att skatten sänks kraftigt eller blir noll. Det var väl det som hände 2007 antar jag. Werne skriver att vinsten från Carema hamnar i skatteparadis där koncernen 3i finns. Och när pengarna hamnar där finns ingen offentlig information att få.

Barn från Rågens förskolor ställer ut

Missa inte utställningen i receptionen på Slakthusplan 4
”Underbart om kärlek”
där barn från Rågens förskolor, Stövargatan 91, har svarat på frågor om kärlek.

Finns att se från och med 4/6 till och med torsdag 24/6

Understrykningar, kap 14

Mina understrykningar i fjortonde kapitlet, Vårt sociala arv, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"Då vi nu visat att en minskning av ojämlikheten leder till ett mycket bättre samhälle är den avgörande haken om folk tror att större jämlikhet är möjlig att uppnå."

"I vår forskning för denna bok har företeelserna social status och vänskap ständigt dykt upp tillsammans, oupplösligt förenade som ett motsatspar."

"Social statusstratifiering är ... i grund och botten en form av strukturering baserad på makt och tvång, en ordning där de priviligierade kapar åt sig av resurserna, utan hänsyn till andras behov."

"Vänskap är nästa raka motsatsen. Den handlar om osjälviskhet, ömsesidighet, generositet, socialt engagemang och samarbete - att dela med sig och erkänna varandras behov."

"Social status och vänskap är så viktiga för oss därför att de speglar olika sätt att hantera vad som kasnke är det mest grundläggande problemet i alla sociala organisationer - även bland djur - och i allt politiskt liv."

"Dessa mönster demonstrerar den grundläggande sanningen att system av materiella eller ekonomiska relationer är system av sociala relationer."

"Ekonomisk teori har traditionellt utgått från antagandet att mänskligt beteende i huvudsak kan förklaras som en inneboende tendens att maximera det materiella egenintresset. Men en serie experiment som grundar sig på ekonomiska spel har nu visat hur långt från sanningen detta ligger."

"Samhällen som är mindre hierarkiska är mindre mansdominerade och kvinnans ställningar är följdaktligen ... bättre. På liknande sätt är de sociala relationernas karaktär mindre fientlig i mer jämlika samhällen. Människor litar mera på varandra och deltar mer i samhällslivet ... våldet är mer begränsat ... och straffen mindre hårda."

"Under mer än 90 procent av den tid som människan existerat levde hon uteslutande i högst egalitära samhällen... Den moderna ojämlikheten uppstod och spred sig först med jordbrukets utveckling."

"Vår omsorg om rättvisa, som är väl synlig även hos små barn, tycks ibland så stark att man kan förundra sig över att sociala system med stor ojämlikhet överhuvudtaget tolereras."

"En viktig del av orsaken till att länder som Sverige, Finland och Norge får så goda placeringar på Unicefs index för barns välbefinnande är att deras välfärdssystem har hållit nere andelen relativt fattiga bland familjerna."

"Vi är utrustade med att känna mycket stor empati med andra, men hur mycket denna potential utvecklas påverkas av de erfarenheter vi har i vår tidiga barndom."

"Den starka kraft som finns i social inklusion och exklusion vittnar om vårt fundamentala behov av att bli socialt inlemmade och är otvivelaktigt en del av förklaringen till att vänskap och socialt engagemang har en så positiv effekt på hälsan..."

"Det är uppenbart att för en art som må bra av vänskap, som tycker om samarbete och förtroende, som har en stark känsla för rättvisa ... - måste sociala strukturer, vilka skapar relationer som är baserade på ojämlikhet, underlägsenhet och social uteslutning, tillfoga en betydande social smärta."

"I detta perspektiv ... bli mer övertygade om att ett mer humant samhällen kan vara betydligt mer praktiskt att leva i än de mycket ojämlika samhällen vilka så många av oss bebor idag."

Läs på, tänk om, rösta vänster

Ju jämlikare land ju bättre för alla, fattig och rik. Mindre våld, mindre tonårsgraviditeter, bättre social sammanhållning, bättre hälsa, allt enligt sammanställningen av vetenskapliga rapporter i boken Jämlikhetsanden.

I Sverige går vi motsatt väg under regeringen Reinfeldt. När välfärd privatiseras och socialförsäkringar urholkas läggs grunden för ökade inkomstskillnader, i privat sektor är inkomstskillnaderna större än i offentlig sektor.

Är det så här svenska folket vill ha det? Om man ska tro de senaste opinionsundersökningarna väger det lika mellan en politik för ett ojämlikare och en för ett jämlikare samhälle.

Om folk masar sig iväg till biblioteket eller bokhandeln och tar sig Jämlikhetsanden till semesterlektyr, finns chans att fler inser att fakta talar för att Reinfeldt är fel statsminister om vi ska få ett bättre samhälle för alla.

Borgerliga media förfäras över höjda skatter för högavlönade om rödgröna kommer till makten, men borde oroa sig över sociala problem som följer av ökad ojämlikhet.

Höjd skatt som omfördelas till lågavlönade ökar jämlikheten liksom lönetak för högavlönade och låglönesatsningar för de som tjänar minst. Med vänsterns politik ökar jämlikheten och det är bra även för de som brukar rösta höger!

Understrykningar, kap 13

Mina understrykningar i trettonde kapitlet, Dysfunktionella samhällen, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"I de föregående nio kapitlen har vi visat att bland de rika industrialiserade länderna och bland de 50 delstaterna i USA är de flesta av den rika världens viktiga hälsorelaterade och sociala problem vanligare i mer ojämlika samhällen. I båda grupperna är sambanden alltför starka för att avfärdas som slumpartade."

"Ojämlikhet tycks göra länder socialt dysfunktionella över ett brett spektrum av problem."

"...man kan nå större jämlikhet antingen via skatter och transfereringar - som sedan används för att omfördela mycket ojämlika inkomster - eller via en mycket högre egalitet i bruttoinkomst före skatter och bidrag, något som ställer mindre krav på omfördelning."

"Den avgörande slutsatsen är att det inte betyder så mycket hur ett samhälle blir mer jämlikt - det viktiga är om det blir det eller inte."

"Sanningen är att den överväldigande majoriteten av befolkningen skadas av större ojämlikhet."

"... ojämlikheten kunde jämföras med en förorening som brett ut sig över hela samhället."

"Endast på grund av att fördelarna med större jämlikhet blir så allmänt spridda kan skillnaderna mellan samhällena i frekvens av problem bli så stora som de faktiskt är."

"Så länge den procentuella minskningen i dödstal sker över hela samhället, så kommer de fattiga att uppleva den största skillnaden, trots att de relativa måtten på skillnaden förblir oförändrade."

"Det är mycket svårt att se hur de enorma variationer som existerar mellan olika samhällen, vad gäller nivån av de problem som står i samband med låg social status, kan förklaras utan att man accepterar ojämlikheten som, i ett väsentligt hänseende, den gemensamma nämnaren och en oerhört skadlig kraft."

Understrykningar, kap 12

Mina understrykningar i tolfte kapitlet, Social rörlighet - olika möjligheter, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"I motsats till ökad jämlikhet i sig uppskattas principen om lika möjligheter över hela det politiska spektrat, åtminstone i teorin."

"I själva verket uppvisar USA - långt ifrån till att leva upp till den amerikanska drömmens ideologi - den lägsta rörligheten bland de åtta länderna."

"De rika är beredda att betala för att bo åtskilda från de fattiga."

"Koncentrationen av fattiga till fattiga områden ökar alla former av stress, utslagning och problem - allt från längre pendlingstid för de som måste bege sig från eftersatta områden för att hitta arbete någon annan stans, till större risk för trafikolyckor, sämre skolor, dålig service, utsatthet för våld från ungdomsgäng, miljöförstöring etc."

"... visar hur materiella skillnader mellan människor, de pengar och resurser som de förfogar över, blir täckta av kulturmarkörer för sociala skillnader, som blir till en fråga om snobberi och fördomar. Vi använder alla smakfrågor för att markera värde och social klass."

"Bourdieu kallar de handlingar genom vilka eliten bibehåller sin särställning för symboliskt våld, men vi kunde lika gärna kalla dem diskriminering och snobbism."

"Större ojämlikhet ökar faktiskt de sociala fördomar som riktas nedåt."

"... att etniska minoritetsgrupper i områden där det bor fler med samma ursprung som de själva, ibland mår bättre än sina rikare kamrater som bor i områden med större majoritet för de dominerande etniska gruppen."

"Där det finns större ojämlikhet är utsikterna för lika möjligheter betydligt mer avlägsna."

Frimärksplanering och helikopterperspektiv

På kvällens stadsdelsnämnd diskuterades stadsbyggnad. En medborgare frågade partierna så klokt om hur vi såg på frimärksplanering och helikopterperspektiv i stadsplaneringen.

Vi rödgröna betonade långsiktighet och lokaldemokrati. Stadsdelsnämnderna bör få tillbaka yttranderätten om markanvisningar som borgarna tagit bort. Det ger medborgarna tidig insyn och de slipper överrumplas av planer där allt ska gå så fort.

Översiktsplanen ska ge helikopterperspektiv och detaljplanen säga hur vi vill bygga. Men det hörs på namnen att det är mycket luft mellan planerna. Då är det bra med områdesplanering som konkretiserar möjligheterna i stadsdelen. Vi jobbade mer så under förra mandatperioden, men till exempel i Årsta går borgarna från de planerna.

Med omvänd planprocess får boende komma med förslag på platser att bygga på, natur som är värdefull och inte minst ta upp service och annat som fattas området. Så vill vi jobba när vi får tillbaka förtroendet från väljarna att styra Stockholm!

Understrykningar, kapitel 11

Mina understrykningar i elfte kapitlet, Fängelse och straff, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"Hur många personer som sätts i fängelse påverkas av tre saker: verklig brottsfrekvens, tendensen att döma brottslingar till fängelsestraff för särskilda brott och fängelsestraffens längd."

"År 2004 avtjänade 36 personer i Kalifornien livtidsdomar för snatteri."

"Men om inte brottstalen kan förklara fängelsestraffens variationer är frågan om ojämlikheten kan göra det."

"I USA kan klyftorna mellan raserna mätas i förhållandet mellan fängelsetal för vita respektive svarta."

"Data för fängelerna visar att mer ojämlika samhällen är mer straffinriktade."

"... tyck det finnas en tendens till högre återfallsfrekvens i mer straffinriktade system

Understrykningar, kap 10

Mina understrykningar i tionde kapitlet, Våld - att vinna respekt, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"Samtidigt som det är mycket få som verkligen drabbas av våldsbrott, påverkar rädslan för våld livskvaliteten för många fler. Denna rädsla drabbar i oproportionerligt hög grad de utsatta - fattiga, kvinnor och minoritetsgrupper."

"Liksom fallet är bland unga mödrar - där det är de missmodiga och missgynnade som oftast blir tonårsmödrar - är det fattiga unga män från eftersatta områden som löper störst risk att bli både offer för och utövare av våld. Varför är det så?"

" ... männen kämpar om status. Det förklarar inte bara varför känslan av att bli avsnoppad, hånad och förödmjukad är den vanligaste utlösande faktorn till våld, utan också varför det mesta våldet äger rum mellan män - män har mer att vinna eller förlora på att ha (eller misslyckas att få) status."

"Ojämlikhetens inverkan på våld är till och med bättre fastställd och accepterad än de andra verkningar av ojämlikhet som vi diskuterar i denna bok."

"I mer ojämlika samhällen upplever barnen mer mobbning, slagsmål och konflikter."

"Våldsbrottsligheten ligger på en lägre nivå i områden som har bättre sammanhållning, där de boende har nära band och vill verka för det allmännas bästa, även om man tar hänsyn till sådana faktorer som fattigdom, tidigare förekomst av våld, koncentration av immigranter och stabilitet i boendet. I USA har fattiga områden blivit getton som är avskärmade ifrån och nonchalerade av de bättre ställda som flyttar därifrån."

"Våld är följdaktligen en reaktion på att bli missaktad, att bli förödmjukad och att `förlora ansiktet`och det är vanligen en manlig reaktion på dessa utlösande faktorer."

"Sammanfattningsvis kan vi se att sambandet mellan ojämlikhet och våld är starkt och konsekvent

Rap på Bandängen!

Hört på väg hem

Understrykningar, kapitel 9

Mina understrykningar i nionde kapitlet, Tonårsfödslar - fattigdomens kretslopp, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"...är frekvensen av tonårsfödslar starkt relaterad till relativ deprivation och ojämlikhet."

"Sociologen Kristin Luker menar att det är `de motstulna bland de missgynnade`som blir tonårsmödrar."

"DEt finns en stark tendens till högre födelsetal bland tonåringar i mer ojämlika länder och mer ojämlika delstater - betydligt högre än vad som kan tillskrivas en slump."

"En tonårings moderskap ... är en väg som låser fast generationer i ojämlikhet."

"Frånvaron av en far kan vara särskilt viktig för att förstå tonårsgraviditeter."

"Det finns inga internationella data som säger oss hur många fäder som är frånvarande i deras barns liv."

I ett klassrum på Sturebyskolan

Ett par timmar i kväll tillbringade jag i ett klassrum på Sturebyskolan, inbjuden av "Sturebyhöjdens vänner" till en diskussion om den framtida utformningen av närmiljön runt Sturebyhöjden och utmed Huddingevägen. Vi var där från alla tre oppositionspartier i stadsdelsnämnden medan den borgerliga majoriteten representerades av en moderat ersättare i exploateringsnänden.

Vi hade en viktig diskussion under mötet, om vikten av helhetssyn på bygganet, vikten av att bevara gröna lungor för framtiden och en växande befolkning och problemen med trafiken på de smala 40-50-talsgatorna i Stureby.

Den moderate ersättaren började mötet med att säga att de boende skulle räkna med att det sannolikt skulle byggas på Sturebyhöjden, men under diskussionens gång öppnade han för att man kanske kunde spara området genom att bygga på någon våning till i ett planerat område vid Huddingevägen. När jag tog upp trafiksituationen hakade han på det också.

Sturebyhöjdens vänner tog upp bristen på samordning. När man i ett ärende i exploateringsnämnden om bebyggelse vid Huddingevägen hänvisar just till Sturebyhöjden som ett näraliggande grönområde och samtidigt i det aktuella ärendet i stadsbyggnadsnämnden vill bygga just vid Sturebyhöjden.

Den moderate ersättaren ansåg att det fanns en samordning, fast han själv inte ens verkade känna till exploateringsnämndens ärende om Huddingevägen. Han hänvisade till att tjänstemännen samarbetade i tekniska nämndhuset (trots det skrivs två ärenden fram som motsäger varandra ...).

En annan motsägelsefylld fråga var att moderaten klagade på att synpunkter kom in för sent, fast hans egen majoritet medverkat till en sämre lokaldemokrati genom att stadsdelsnämnderna inte får yttra sig över markanvisningarna längre. Och därigenom minskar även medborgarnas insyn tidigt i processen. Först när vi alla tre oppositionspartiet påpekat detta argumenterade han inte mer i den frågan.

Jag var också tvungen att förklara för honom vad vi menade med att i första hand bygga på redan hårdgjord mark, det begreppet kände han inte till! För att vara tydlig tog jag Bromma flygplats som exempel, där vi ville bygga en helt ny stadsdel, men borgarna förlängde istället avtalet med Luftfartsverket i 30 år.

Efter mötet känner jag mig än mer stärkt av att vi måste införa områdesplanering och samråd före alla markanvisningar och detaljplaner och använda oss av omvänd planprocess i stor utsträckning. Då kommer boendes kunskap om området och synpunkter in på ett tidigt stadium, och de förslag som tas fram blir ordentligt förankrade. Så vill den rödgröna oppositionen arbeta när vi vinner valet 19 september!