Understrykningar, kapitel 16

Mina understrykningar i sextonde kapitlet, Att bygga framtiden, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"Det finns starka belägg för att en minskning av inkomstskillnaderna inom de rika länderna även kommer att göra dem mer mottagliga för de fattigare ländernas behov."

"Vi har sett hur ojämlikheten påverkar förtroende, samhällsliv och våld, samt hur den - genom den tidiga barndomen - gör oss mer eller mindre predisponerade för integration och mer eller mindre empatiska eller aggressiva."

"De initiativ som tas för att angripa de hälsorealterade eller sociala problemen handlar nästan alltid om att försöka bryta sambandet mellan socioekonomiska faktorer och de problem som dessa leder till, inte om att försöka minska själva ojämlikheten."

"Historiska belägg bekräftar att den politiska viljan är det primära."

"En stor mängd bolag är idag större än många nationalstater."

"Man kan inte diskutera hur inkomstskillnaderna ska minskas utan att diskutera vad man kan göra åt dessa bastioner av rikedom, makt och privilegier."

"Ett angreppssätt som skulle lösa några av problemen är ett demokratiskt arbetarägande."

"För att uppnå en säker förändring i bolagens verksamhet måste man kombinera samägande med ledningsmetoder som inrymmer mer aktivt deltagande."

"Det anses numera att kontroll i arbetet måste innefatta en högre grad av arbetsplatsdemokrati."

"Staten måste med nödvändighet motverka inkomstskillnaderna."

"Denna bok har syftet att påvisa att större jämlikhet är den materiella grund på vilken vi bygger bättre sociala förhållanden."

Understrykningar, kapitel 15

Mina understrykningar i femtonde kapitlet, Jämlikhet och hållbarhet, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"Hur skulle en större jämlikhet och en politik nriktad på att minska koldioxidutsläppen kunna förenas?"

"Alltsedan Brandtrapporten år 1980 har det hävdats att social och miljömässig hållbarhet håller ihop."

"Om de rika är de värsta syndarna så måste botemedlet av rättviseskäl påverka dem hårdast."

"Eftersom energisparande innovationer betyder att vi kan konsumera mera, fungerar de på samma sätt som ekonomisk tillväxt. Genom att de för varje ny utsläppsnivå ger oss högre materiell levnadsstandard, slukas mycket av utsläppsbesparingarna av den högre standarden."

"Då vi uppfyllt de basala behoven spelar ägodelarna i sig mindre och mindre roll. Istället används de mer ocg mer för vad de säger om sina ägare."

"Om en minskning av koldioxidutsläppen innebär att vi måste radikalt begränsa den ekonomiska tillväxten i de rika länderna så är det viktigt att vi vet att detta inte betyder att vi offrar förutsättningar av den verkliga livskvaliteten - den livskvalitet som har verklig betydelse och som mäts i hälsa, lycka, vänskap och samhällsliv."

"För att ta itu med klimatförändringen krävs ett globalt samarbete av aldrig skådat slag ..."

"... om ett samhälle ska svetsas samman måste den politiska inriktningen uppfattas som rättvis och inkomstskillnaderna minskas."

Understrykningar, kap 14

Mina understrykningar i fjortonde kapitlet, Vårt sociala arv, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"Då vi nu visat att en minskning av ojämlikheten leder till ett mycket bättre samhälle är den avgörande haken om folk tror att större jämlikhet är möjlig att uppnå."

"I vår forskning för denna bok har företeelserna social status och vänskap ständigt dykt upp tillsammans, oupplösligt förenade som ett motsatspar."

"Social statusstratifiering är ... i grund och botten en form av strukturering baserad på makt och tvång, en ordning där de priviligierade kapar åt sig av resurserna, utan hänsyn till andras behov."

"Vänskap är nästa raka motsatsen. Den handlar om osjälviskhet, ömsesidighet, generositet, socialt engagemang och samarbete - att dela med sig och erkänna varandras behov."

"Social status och vänskap är så viktiga för oss därför att de speglar olika sätt att hantera vad som kasnke är det mest grundläggande problemet i alla sociala organisationer - även bland djur - och i allt politiskt liv."

"Dessa mönster demonstrerar den grundläggande sanningen att system av materiella eller ekonomiska relationer är system av sociala relationer."

"Ekonomisk teori har traditionellt utgått från antagandet att mänskligt beteende i huvudsak kan förklaras som en inneboende tendens att maximera det materiella egenintresset. Men en serie experiment som grundar sig på ekonomiska spel har nu visat hur långt från sanningen detta ligger."

"Samhällen som är mindre hierarkiska är mindre mansdominerade och kvinnans ställningar är följdaktligen ... bättre. På liknande sätt är de sociala relationernas karaktär mindre fientlig i mer jämlika samhällen. Människor litar mera på varandra och deltar mer i samhällslivet ... våldet är mer begränsat ... och straffen mindre hårda."

"Under mer än 90 procent av den tid som människan existerat levde hon uteslutande i högst egalitära samhällen... Den moderna ojämlikheten uppstod och spred sig först med jordbrukets utveckling."

"Vår omsorg om rättvisa, som är väl synlig även hos små barn, tycks ibland så stark att man kan förundra sig över att sociala system med stor ojämlikhet överhuvudtaget tolereras."

"En viktig del av orsaken till att länder som Sverige, Finland och Norge får så goda placeringar på Unicefs index för barns välbefinnande är att deras välfärdssystem har hållit nere andelen relativt fattiga bland familjerna."

"Vi är utrustade med att känna mycket stor empati med andra, men hur mycket denna potential utvecklas påverkas av de erfarenheter vi har i vår tidiga barndom."

"Den starka kraft som finns i social inklusion och exklusion vittnar om vårt fundamentala behov av att bli socialt inlemmade och är otvivelaktigt en del av förklaringen till att vänskap och socialt engagemang har en så positiv effekt på hälsan..."

"Det är uppenbart att för en art som må bra av vänskap, som tycker om samarbete och förtroende, som har en stark känsla för rättvisa ... - måste sociala strukturer, vilka skapar relationer som är baserade på ojämlikhet, underlägsenhet och social uteslutning, tillfoga en betydande social smärta."

"I detta perspektiv ... bli mer övertygade om att ett mer humant samhällen kan vara betydligt mer praktiskt att leva i än de mycket ojämlika samhällen vilka så många av oss bebor idag."

Understrykningar, kap 13

Mina understrykningar i trettonde kapitlet, Dysfunktionella samhällen, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"I de föregående nio kapitlen har vi visat att bland de rika industrialiserade länderna och bland de 50 delstaterna i USA är de flesta av den rika världens viktiga hälsorelaterade och sociala problem vanligare i mer ojämlika samhällen. I båda grupperna är sambanden alltför starka för att avfärdas som slumpartade."

"Ojämlikhet tycks göra länder socialt dysfunktionella över ett brett spektrum av problem."

"...man kan nå större jämlikhet antingen via skatter och transfereringar - som sedan används för att omfördela mycket ojämlika inkomster - eller via en mycket högre egalitet i bruttoinkomst före skatter och bidrag, något som ställer mindre krav på omfördelning."

"Den avgörande slutsatsen är att det inte betyder så mycket hur ett samhälle blir mer jämlikt - det viktiga är om det blir det eller inte."

"Sanningen är att den överväldigande majoriteten av befolkningen skadas av större ojämlikhet."

"... ojämlikheten kunde jämföras med en förorening som brett ut sig över hela samhället."

"Endast på grund av att fördelarna med större jämlikhet blir så allmänt spridda kan skillnaderna mellan samhällena i frekvens av problem bli så stora som de faktiskt är."

"Så länge den procentuella minskningen i dödstal sker över hela samhället, så kommer de fattiga att uppleva den största skillnaden, trots att de relativa måtten på skillnaden förblir oförändrade."

"Det är mycket svårt att se hur de enorma variationer som existerar mellan olika samhällen, vad gäller nivån av de problem som står i samband med låg social status, kan förklaras utan att man accepterar ojämlikheten som, i ett väsentligt hänseende, den gemensamma nämnaren och en oerhört skadlig kraft."

Understrykningar, kap 12

Mina understrykningar i tolfte kapitlet, Social rörlighet - olika möjligheter, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"I motsats till ökad jämlikhet i sig uppskattas principen om lika möjligheter över hela det politiska spektrat, åtminstone i teorin."

"I själva verket uppvisar USA - långt ifrån till att leva upp till den amerikanska drömmens ideologi - den lägsta rörligheten bland de åtta länderna."

"De rika är beredda att betala för att bo åtskilda från de fattiga."

"Koncentrationen av fattiga till fattiga områden ökar alla former av stress, utslagning och problem - allt från längre pendlingstid för de som måste bege sig från eftersatta områden för att hitta arbete någon annan stans, till större risk för trafikolyckor, sämre skolor, dålig service, utsatthet för våld från ungdomsgäng, miljöförstöring etc."

"... visar hur materiella skillnader mellan människor, de pengar och resurser som de förfogar över, blir täckta av kulturmarkörer för sociala skillnader, som blir till en fråga om snobberi och fördomar. Vi använder alla smakfrågor för att markera värde och social klass."

"Bourdieu kallar de handlingar genom vilka eliten bibehåller sin särställning för symboliskt våld, men vi kunde lika gärna kalla dem diskriminering och snobbism."

"Större ojämlikhet ökar faktiskt de sociala fördomar som riktas nedåt."

"... att etniska minoritetsgrupper i områden där det bor fler med samma ursprung som de själva, ibland mår bättre än sina rikare kamrater som bor i områden med större majoritet för de dominerande etniska gruppen."

"Där det finns större ojämlikhet är utsikterna för lika möjligheter betydligt mer avlägsna."

Understrykningar, kapitel 11

Mina understrykningar i elfte kapitlet, Fängelse och straff, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"Hur många personer som sätts i fängelse påverkas av tre saker: verklig brottsfrekvens, tendensen att döma brottslingar till fängelsestraff för särskilda brott och fängelsestraffens längd."

"År 2004 avtjänade 36 personer i Kalifornien livtidsdomar för snatteri."

"Men om inte brottstalen kan förklara fängelsestraffens variationer är frågan om ojämlikheten kan göra det."

"I USA kan klyftorna mellan raserna mätas i förhållandet mellan fängelsetal för vita respektive svarta."

"Data för fängelerna visar att mer ojämlika samhällen är mer straffinriktade."

"... tyck det finnas en tendens till högre återfallsfrekvens i mer straffinriktade system

Understrykningar, kapitel 9

Mina understrykningar i nionde kapitlet, Tonårsfödslar - fattigdomens kretslopp, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"...är frekvensen av tonårsfödslar starkt relaterad till relativ deprivation och ojämlikhet."

"Sociologen Kristin Luker menar att det är `de motstulna bland de missgynnade`som blir tonårsmödrar."

"DEt finns en stark tendens till högre födelsetal bland tonåringar i mer ojämlika länder och mer ojämlika delstater - betydligt högre än vad som kan tillskrivas en slump."

"En tonårings moderskap ... är en väg som låser fast generationer i ojämlikhet."

"Frånvaron av en far kan vara särskilt viktig för att förstå tonårsgraviditeter."

"Det finns inga internationella data som säger oss hur många fäder som är frånvarande i deras barns liv."

Understrykningar, kapitel 8

Mina understrykningar i åttonde kapitlet, Framtsteg på utbildningens område, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"Även om bra skolor väger tungt är det familjebakgrunden som i första hand påverkar vilka resultat som utbildningen leder till, hur ett barn klarar sig i skolan och senare i en högre utbildning."

"Barn klarar sig bättre om föräldrarna har högre inkomsteroch mer utbildning och de klarar sig bättre om de kommer från hem där det finns en plats för studier med referensböcker och tidningar och där utbildning värdesätts. Ännu viktigare är tt föräldrarna engageras sig i barnens utbildning."

"... visar att internationella studieresultat är relaterade till inkomstskillnader .."

"Fattigdom förklarar inte den effekt som ojämlikhet ger."

"En stimulerande social miljö är väsentlig för tidig inlärning."

"...kanske det allra viktigaste, en högkvalitativ förskoleverksamhet...
statliga investeringar i förskoleverksamhet ger väsentligt utbyte."

"...våra prestationer och vårt beteende när vi löser en utbildningsuppgift kan på ett genomgripande sätt påverkas av hur vi känner oss bli betraktade och bedömda av andra. Då vi förväntar oss att bli sedda som underlägsna tycks vår förmåga minska."

"I mer jämlika länder hade fler barn små aspirationer och sannolikheten var större att barn i ojämlika länder hade stora aspirationer.... förklara med det faktum att mindre kvalificerat arbete inte är så ´skambelagt´i mer jämlika samhällen."

Understrykningar, kapitel 7

Mina understrykningar i sjunde kapitlet, Fetma - större inkomstklyftor, större midjor, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"Tendenserna inom barnfetma är idag så allvarliga att de allmänt förväntas leda till kortare förväntad livslängd för dagens barn."

"Tidigare var de rika feta och de fattiga magra, men i dagens industriländer är mönstren omkastade."

"Avgörande för sambandet mellan inkomstskillnader och fetma är sannolikt kaloriintag och fysisk aktivitet."

"De som länge påverkats av stress tycks reagera på föda på andra sätt än de som inte är stressade."

" ... sambandet mellan inkomstskillnader och fetma är starkare för kvinnor än för män."

"... fetman var ... starkare relaterad till personernas subjektiva uppfattning om sin status än till faktisk utbildning eller inkomst."

"Ett exempel på ett samhälle som erfarit en snabb ökning i ojämlikhet är Tyskland efter enandet.. ökade ojämlikheten i det tidigare Östtyskland och långtidsstudier har visat att detta sociala sönderfall ledde till en ökning av BMI hos barn, unga vuxna och mödrar."

"... skulle en minskning av ojämlikhetens börda vara ett väsentligt bidrag till att lösa problemet med den epidemiska stressen."

Understrykningar, kapitel 6

Mina understrykningar i sjätte kapitlet, Fysisk hälsa och förväntad livslängd, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"De som står över oss har bättre hälsa, de som står under oss har sämre hälsa - det gäller såväl dem längst därnere som dem högst upp."

"Sammanfattningsvis får social status, sociala nätverk och stress i tidig barndom - det som forskare betecknar som ´psykosociala faktorer´- ökande vikt i de rika industriländer där den materiella levnadsstandarden ... idag är tillräckligt hög för att ha upphört att vara viktig som direkt determinant för folkhälsan."

"Ju mer jämlikt rikedomen fördelas, desto bättre är hälsan i samhället."

"Största klasskillnaderna mättes för hjärtsjukdomar och mord bland vuxna i arbetsför ålder."

"Vi fann också att alla, inte bara de fattiga, gynnades av att bo i ett mer jämlikt samhälle."

"Det är med andra ord bättre, på nästan varje inkomstnivå, att leva i ett mer jämlikt samhälle."

"Den kroniska stressens biologi är en rimlig vägvisare som hjälper oss att förstå varför ojämlika samhällen nästan alltid är samhällen där invånarna har dålig hälsa.

Understrykningar, kap 4

Mina understrykningar i fjärde kapitlet, Samhällsliv och sociala relationer, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"Detta kapitel visar att de sociala relationerna försämras i mindre jämlika samhällen."

" ...inkomstskillnader är förtroendets ´primära drivkraft´och har större betydelse än arbetslöshetsnivå, inflation eller ekonomisk tillväxt. Det är inte den genomsnittliga nivån för ekonomiskt välstånd som skapar förtroende utan ekonomisk jämlikhet."

"... är vi mindre benägna att känna empati med dem som vi inte betraktar som likar,; materiella skillnader skapar social splittring."

"Förtroende, eller brist på sådant, innebar skillnaden mellan liv och död för en del av dem som hamnade i de kaotiska efterverkningarna av orkanen Katrina."

"...kvinnors status tenderar att vara högre i mer jämlika länder."

Understrykningar, kap 3

Mina understrykningar i tredje kapitlet, Hur ojämlikheten tränger under huden, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"I detta kapitel kommer vi att visa hur vår individuella känslighet för samhället i stort förklarar hur det kan ha så djupgående effekter att leva i ojämlika samhällen."

"Det som intresserar oss i detta kapitel är att de mest kraftfulla stresskällor som påverkar hälsan tycks falla inom tre strikt sociala kategorier: låg social status, brist på vänner och stress i livets tidiga skede."

"Ökad ojämlikhet tycks förstärka vår oro för social värdering genom att social status får större vikt."

"Om man lever i ett samhälle med en större ojämlikhet, som förstärker statuskonkurrensen och ökar det sociala värderingshotet, måste egot stöttas med strategier för att hävda och framhäva sig."

"Förutom att stor ojämlikhet utgör grunden för alla de problem som förknippas med sociala skillnader, och de splittraande klassfördomar som följer med dem, leder den -som senare kapitel visar - till försvagad gemenskap, minskat förtroende mellan människor och ökat våld.

Understrykningar, kap 2

Mina understrykningar i andra kapitlet, Fattigdom eller ojämlikhet, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"I detta kapitel kommer vi att se om storleken på inkomstskillnaderna spelar någon roll."

"Det viktiga är var vi befinner oss i relation till andra i vårt eget samhälle."

".. endast de hälsorelaterade och sociala problemen, som är tydligt socialt klassanknutna och mer frekventa längre ner i den sociala hierarkin, är vanligare i mer ojämlika samhällen."

"Det är ojämlikhetens omfattning över hela samhället som har betydelse."

"Sådana hälsoproblem om bröstcancer, som vanligen inte är mer frekventa bland sämre ställda, har inget samband med ojämlikhet."

"Det finns belägg för att en minskning av ojämlikheten är det bästa sättet att förbättra den sociala miljön och på så sätt den verkliga livskvaliteten för oss alla. Som vi kommer att se i kapitel tretton gäller det även de bättre ställda."

"I fattigare länder är det fortfarande väsentligt att höja levnadsstandarden och bland de fattigaste är det av allra största vikt."

Understrykningar, kap 1

Mina understrykningar i första kapitlet, Slutet på en epok, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"Vi har som väljare förlorat all slags kollektiv tro på att samhället skulle kunna vara annorlunda."

"Istället för att lägga skulden på föräldrar, religion, värderingar, utbildning eller bestraffningssystem kommer vi att visa att det är jämlikheten som utgör en kraftfull politisk hävstång för allas vårt psykiska välbefinnande."

"...då rika länder blir rikare ökar inte längre medellivslängden. I fattigare länder fortsätter ekonomisk utveckling att vara mycket viktig för människors välmåga."

"... överflödssjukdomarna blivit de fattigas sjukdomar i överflödets samhälle. Högre inkomster står i samband med lägre dödstal på varje samhällsnivå."

"Hur ska vi förstå denna paradox - att skillnader i genomsnittlig inkomst eller levnadsstandard mellan hela befolkningar eller länder inte har någon betydelse alls, medan inkomstskillnader inom samma population är mycket betydelsefulla?"