Annorlunda mötesvecka

Sportlovsveckan går i mötenas tecken, men inte de vanliga med stadsdelsnämnden, Rågsveds Folkets Hus och Vänsterpartiet Vantör. Igår träffade jag till exempel medlemmar i Ung Vänster Söder om söder, och vi hade givande diskussioner om behovet av ungdomsmottagningar i området, stadsdelsnämndens arbete i stort och samarbetet mellan Ung Vänster och Vänsterpartiet Vantör.

Ikväll var jag på årsmöte i lokala hyresgästföreningen Rågstintan, där allt från dyra gasräkningar, marknadshyror, ny markentreprenör till radonmätningar och förslag om en återbrukshylla i grovsoprummet kom upp. Även den försämrade servicen i Högdalens centrum, där butiksägare tvingas slå igen på grund av de höga lokalhyrorna diskuterades, och hur det påverkar bruksvärdet för våra lägenheter.

Vi fick veta att Familjebostäder anslagit 30 000 kr till valborgsfirandet på Perssons Betong (IKANO bidrar med 10 000 kr) där Vänsterpartiet brukar vara med med barnlotterier och vuxenfrågesporter. Även Familjebostäders köp av lägenheter i Rågsved hos Svenska Bostäder och Stockholmshem diskuterades. Det ska bli intressant att se hur Rågsved kan utvecklas vidare med ett stort kommunalt bostadsbolag i området.

Imorgon kväll träffar några medlemmar i Vänsterpartiet Vantör vår ledamot i stadsbyggnadsnämnden, Maria Hannäs, för att diskutera förslaget om Rågsveds allé som föreningens medlemmar tidigare har tagit fram. Vi ska på ort och ställe studera miljön och diskutera med Maria hur vi kan vidareutveckla förslaget.

Förskolor ska inte mörka sin pedagogik!

En förälder som haft barn på förskolan Pelikanen i Rågsved intervjuas av Expressen i reportage om förskolor med band till scientologin. Förälderns frågor om vilka pedagogiska arbetsmetoder som förskolan använde fick sällan svar. Ett stort svek är den förälderns dom.  Andra föräldrar i reportaget och i kontakt med mig har sagt samma sak. Har bloggat om detta här och här och här och här och här.

Bra att staden nu låter jurister titta på om man kan utesluta förskolorna från den gemensamma förskolekön. Det som hänt aktualiserar andra frågor. Ska vi till exempel med skattepengar finansiera förskolor och skolor som baseras på religion? Personligen är mitt svar nej, oberoende av religion. Förskolor och skolor ska vara platser där barn med olika bakgrund och tro kan mötas.

Staden måste granska scientologianknutna förskolor

Utmärkt att Expressen uppmärksammar att det på inget sätt är klarlagt att förskolor anknytna till scientologirörelsen i praktiken har lämnat applied scholastics-pedagogiken. Att föräldrar har hittat scientologimaterial på en av förskolorna efter att de säger att de bytt pedagogik är oroväckande.

Stockholm stad ska inte nöja sig med en skriftlig försäkran, utan inspektera de fem förskolorna, prata med föräldrarna och be ansvariga tala om på vilket sätt de har infört traditionell pedagogik, som de säger att de har. Har personalen till exempel fått fortbildning i det nya arbetssättet?

En annan fråga som jag tror är relevant för många föräldrar till barn på förskolorn är hur de ekonomiska banden ser ut mellan ägarna till förskolorna och scientologirörelsen. Vart går vinsterna?

I grunden borde inga förskolor ha band till konfessionella rörelser. Det ska inte behöva finnas minsta oro hos föräldrar för att deras barn påverkas eller att de bidrar ekonomiskt till rörelser de ogillar.

Intressant om missbruk i Enskede-Årsta-Vantör

Läste en intressant rapport om missbruk. Den handlar om de 2688 personer över 20 år med missbruks- och beroendeproblem som i oktober 2012 var aktuella vid stadsdelsförvaltningarna och Enheten för hemlösa för utredning eller insats. Socialförvaltningens årliga uppföljning visade att Enskede-Årsta-Vantör låg tvåa bland stadsdelsförvaltningarna med 246 aktuella personer efter Hägersten-Liljeholmen med 263 personer. Flest kontakter hade Enheten för hemlösa med 446 personer aktuella.

Av de 246 i Enskede-Årsta-Vantör var 44 föräldrar till barn under 18 år, 13 bodde tillsammans med egna barn under 18 år  och 4 bodde med någon annans barn under 18 år. Det är oerhört viktigt att dessa barn får stöd och att socialtjänsten har tillräcklig insyn i hur barnen har det. När jag nyligen gjorde studiebesök i förvaltningen fick jag veta att barn med missbrukande föräldrar kan få stöd via Ersta Vändpunkten.  

En som jag tycker något uppseendeväckande uppgift var att 27 % av handläggarna (i hela staden) inte kände till personernas HIV- status. Om det socialsekreterarna som inte har frågat om hiv eller om personerna själva som inte har kunskap vet man inte. Det här är en viktig fråga som jag tänker ta upp i stadsdelsnämnden. 

När det gäller utvecklingen i stort kan vi i Enskede-Årsta-Vantör se en minskning från 405 till 246 aktuella personer 2002 - 2012. Det betyder inte att missbruket minskat, bara att de som har kontakt med socialtjänsten har minskat. En positiv tolkning är att fler får hjälp genom mottagningar där man kan vara anonym. Eller att socialtjänsten avslutar ärenden snabbare, enligt rapporten bör det ses som en utveckling av arbetsmetoder. 

Min kritiska tolkning är att socialtjänsten inte heller fångar upp människor med problem som tidigare. Dels är det stramare med pengar,  dels har socialtjänsten i vårt område blivit mindre tillgänglig, i och med att vi 2002 hade socialkontor i både Enskede-Årsta och i Vantör, men nu bara har kontor vid Globen.

Medborgardialog i Rågsved som alibi för allianspolitik

Funderar över lokal demokrati. I dessa dagar då det talas varmt om medborgardialoger i Söderortsvisionen men där folk ändå känner sig överkörda. Är man bara otacksam eller vad handlar det om? För att bringa reda i tankarna går jag tillbaka till anteckningar från en spännande föreläsning på Sveriges kommuner och landsting, en nätverksträff med kommunpolitiker från hela Sverige.  Hans Abrahamsson, docent i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet var det som talade.

Det gäller att skilja på medborgardialog, som handlar om VAD och brukardialog som handlar om HUR enligt Abrahamsson. Medborgardialog ska förstärka delaktigheten och utvidga demokratin. Brukardialog ska utvidga dialogen. båda är viktiga, på olika sätt, men det är en väsentlig skillnad i syftet.

Brukardialog har ett kund- och förvaltningsperspektiv och handlar om att involvera medborgarna UPPIFRÅN.Syftet kan vara att öka förvaltningens legitimitet, kommunens attraktivitet, ge bättre beslutsunderlag, bättre kvalitet i de tjänster som erbjuds etc.Medborgardialog har istället ett delaktighets- och demokratiperspektiv, medborgarna ges möjlighet att ta initiativ UNDERIFRÅN. Positiva effekter är bättre folkhälsa, som i sin tur ökar den sociala hållbarheten i samhället. Medborgardialog kan göra det lättare för kommunen att hantera komplexa samhällsproblem.

Hans Abrahamsson menade att kommunpolitiker ska leta efter nejröster i samhället, och samtala med dessa personer. Det handlar om att ha befolkningen med sig, om vi ska klara dialogen i vår tids samhällsomdaning, i städer som fungerar som noder för global samhällsstyrning eller som slagfält för sociala konflikter.

När jag tänker på frågor som engagerar i Vantör, blir det tydligt hur alliansen inte har folket med sig. Dialoger i Rågsved har varit styrda från stadshuset, det är inte folket som har formulerat frågorna, eller haft makt över dagordningen. Projektledare har kommit och gått, lyssnat och återkopplat, ja. Men vad hände sen? Det kallades medborgardialoger men jag uppfattar det som brukardialoger. Visst kan vissa mindre förslag ha förverkligats, men inte de stora frågorna. Visst har det startas bra sociala projekt i Rågsved, men de borde ha funnits i den vanliga verksamheten. Dialogen har främst syftat till att legitimera alliansens politik.

Ett riktigt medborgarinitiativ är istället exempelvis den kamp som förs om Rågsveds friområde. En ideell förening samlar tusentals namn för att göra området till naturreservat. Samlar pengar nog att bekosta en inventering av nyckelbiotoper som Skogsstyrelsen nyligen gjort . Här handlar det om underifrånperspektiv, som stärker sammanhållningen i området. Staden hanterar frågan så monumentalt illa att man inte ens lägger ett samrådsmöte i Rågsved utan i en annan förort. Staden visar att man till varje pris vill slippa att samtala med nejröster som inte passar deras agenda. De komplexa frågorna vill man lösa över huvudet på folk.

Nej, folk i Vantör och Rågsved är inte otacksamma. Vi är överkörda. Men vi ger oss inte!

Alliansens okänslighet för folkvilja och fakta

Vilken besvikelse att borgarna i exploateringsnämnden inte tog sitt förnuft till fånga och återremitterade markanvisningarna i Rågsveds friområde. Även om de inte velat lyssna på de tusentals människor som är mot exploatering hade de chansen att återremittera och hänvisa till nya fakta i Skogsstyrelsens inventering. Att så mycket som 80 % av marken är nyckelbiotoper borde stämma till eftertanke. Men så icke.

När Mittisöderort skriver om beslutet under rubriken Första steget mot radhus i friområdet lyckas de dessutom osynliggöra att hela oppositionen i exploateringsnämnden var eniga, om än med olika anförandetexter, om att avslå markanvisningarna. Joakim Larsson får i ensamt majestät uttala sig om att det måste byggas radhus för att folk ska kunna äga sitt boende utan att flytta från Rågsved. I själva verket finns bostadsrätter i Rågsved och ett helt villaområde på Huddingesidan precis vid gränsen till friområdet.

Nu går kampen vidare. Rågsvedsborna och många andra i Vantör och Huddinge stödjer arbetet för att göra friområdet till naturreservat. Vi har ett val att vinna innan spadarna kommer att sättas i jorden i friområdet. Dessutom kommer byggplanerna att överklagas så långt det bara går. Så segern blir vår!

-----

Här är förresten reservationen från Ann-Margarethe Livh (V) i Exploateringsnämnden:

" Reservation
 Att avslå förslaget  samt därutöver anföra

Det är angeläget att staden värnar om våra gröna kilar och inte gång efter annan naggar dessa i kanten. Vi är väl medvetna om behovet av bostäder i Stockholm men förordar i första hand att det byggs fler hyresrätter med rimliga hyror som vanligt folk har råd att bo i och då på så kallad ”hårdgjord mark”. Vi måste inte ta våra värdefullaste naturområden i anspråk.

Vi vill peka på att nya fakta om naturvärden har kommit fram i den inventering skogsstyrelsen nyligen gjort, vilket inte beaktats i exploateringskontorets tjänsteutlåtande. Inventeringen visar att 80 % av skogsmarken i Rågsveds friområde är nyckelbiotoper, vilket betyder högsta naturklassning, jämfört med 1,5 % av skogsmarken i hela landet. Ytterligare 10 % av marken har höga naturvärden enligt samma inventering.

Rågsveds friområde och Kynäsberget är ett värdefullt naturområde och Stockholms stad bör tillsammans med Huddinge kommun istället för att bygga radhus och kedjehus snarast utreda förutsättningarna för att inrätta ett gemensamt kommunöverskridande naturreservat.
Ett naturreservat skulle förutom att värna naturvärdena också sätta Rågsved på kartan på ett positivt sätt, och öka intresset för området från andra grupper i samhället.

De sociala värdena som friområdet står för är oerhört viktiga i Rågsved, som ska prioriteras enligt Söderortsvisionen. Friområdet är högt skattat av de boende och är en plats för rekreation och friluftsliv där människor möts på ett naturligt sätt. Forskning visar att attraktiva grön- och rekreationsområden är centralt för att främja det sociala kapitalet, stärker vi-känslan, förbättrar invånarnas hälsa och inte minst stoltheten över sitt område."

Barnperspektiv på exploatering av arbetare

Lyssnar på Jonas Sjöstedt i riksdagsdebatten om arbetsmarknadsinvandringen idag. Arbetsmarknaden handlar om maktförhållanden. Den modell som alliansen och miljöpartiet har skapat ger all makt åt arbetsgivarna. Människorna blir utnyttjade, är rädda för att åka ut ur landet om de klagar.

Vänsterpartiet föreslår istället bindande anställningsavtal, att skatteverket kontrollerar att företag sköter sig och att den som påtalar missförhållanden inte ska skickas ut ur landet. Dessa förslag röstas ner varje gång. Var går miljöpartiets gräns undrar Vänsterpartiet i debatten.

Tänker att en del av de utnyttjade låglönearbetare Jonas pratar om är föräldrar till barn i förskolan i vårt stadsdelsområde. Som bor otryggt. Båda föräldrarna arbetskraftsinvandrare som tvingas arbeta mycket långa dagar. Inte för att de vill men för att de måste. Vars barn därför måste vara långa dagar på förskolan.

Alltså hög tid att också ha ett barnperspektiv på utnyttjandet av arbetare i Sverige!