Upp till bevis om Rågsved!

Tjafs om återuppbyggnaden av fritidshemmet Vallen inom Snösätraskolan som brändes ner i somras. Medan elever och lärare sitter i knät på varandra och de förkolnade resterna av Vallen påminner om branden, pågår en dragkamp om vem som ska betala och vad som ska göras. Högt över huvudet på de berörda. Långt från visionerna om att Rågsved skulle prioriteras i Söderortsvisonen. 

Mer osynliggjort men också betecknande anser jag är att öppna förskolan i Rågsved i flera år har varit evakuerad till Högdalen och först i november ska flytta tillbaka till Rågsved. Verksamheten hade dessförinnan ganska nyligen fått flytta på sig till tillfälliga lokaler. Hur många småbarnsföräldrar i Rågsved som missat att det finns en öppen förskola på grund av denna nedprioritering vet ingen. 

En annan, synlig, brist är fördröjningen av etapp 3 i Rågdalen. Boende i Snösätra ser varje dag den slitna miljön i det som utlovats bli en rustad park med aktiviteter. En yta som Gud glömde skulle en kunna säga. Men också en glömska som en del människor tolkar som att de styrande i staden inte bryr sig, inte förstår hur den försenade upprustningen kan uppfattas av Snösätraborna.

Prioriteringen av Rågsved gäller uppenbart bara projekt som styrs från stadshuset, inte mer anonyma men minst lika viktiga verksamheter som öppen förskola, fritidshem och bostadsnära parker. Om en ytterstadssatsning ska vara trovärdig måste hela staden gå åt samma håll. Alla nämnder och bolagsstyrelser måste se till att deras verksamheter prioriterar Rågsved. Nu är upplevelsen tvärtom.

Oppositionen vann debatten om otryggheten!

Antalet bostadslösa barnfamiljer ökar i Enskede-Årsta-Vantör. Om detta skriver stadsdelsförvaltningen i tertialrapport 2, som vi diskuterade på nämndmötet ikväll. Många familjer har aldrig haft en fast bostad i Stockholm, och söker kontakt med socialtjänsten för att få hjälp när det inte finns någon annan utväg. 

Jag tycker att fler bostadslösa barnfamiljer är en kraftig indikation på att otryggheten ökar i vårt område. Redan nu har vi högst antal hemlösa. Man brukar säga att ett samhälles anständighet kan mätas i hur vi behandlar våra äldre. Vi kan också säga att det kan mätas i hur våra mest utsatta medmänniskor exempelvis bostadslösa barnfamiljer har det. 

En annan värdemätare är stadens medborgarundersökning som visar att något färre är nöjda med tryggheten i vårt område. Tertialrapporten däremot bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål om en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök är helt uppfyllt. Detta kritiserade vänsterpartiet och socialdemokraterna på nämnden.

Hur trygga vi är beror på om vi är hemlösa eller har bostad, om vi är arbetslösa, lågavlönade eller företagare, turister eller stockholmare. Om vi bor i Rågsved eller Enskede. Den kan bero på ålder och kön, funktionsnedsättning och hälsa. Folkpartiet lyfte otrygghet vid arenaområdet i debatten, det är också en aspekt, även om jag ser den som marginell i förhållande till hemlösheten.

Hur som. Alliansen sa inte emot när jag kritiserade att trygghetsmålet ansågs uppfyllt. Men de röstade inte heller på vårt förslag, eller tog upp otryggheten i sitt förslag. Det var fokuserat på budgethållning till följd av de sociala problemen. Verkligheten är mycket större än den ljusa bild som målas upp i tertialrapporten. Det budskapet tyckte jag ändå att vi i oppositionen fick fram ikväll.

Pengar saknas till motionsspår i Hagsätra-Rågsved

Det är kul med medborgarförslag. Kan vara nästan vad som helst. Någon har klurat i köket. Eller gått och surat över något. Plötsligt fått en snilleblixt. Och gjort slag i saken. Några medborgarförslag har också gått igenom. Jag minns en öppen förskola i Årsta. Och två anslagstavlor. Säkert något mera som jag glömt.

På stadsdelsnämnden har vi ett medborgarförslag om motionsspår för jogging och skidåkning i Hagsätra och Rågsved. Plus förslag om bro över Magelungsvägen, utomhusgym och omklädningsrum. Förvaltningen tycker att spåret ska avstyrkas. Det finns inga pengar. Det finns parkvägar med belysning där en kan jogga istället. De pengar som ändå finns behövs till lekparker och parkvägar. Trafikkontoret och idrottsförvaltningen ska få förslagen om bron och Hagsätra IP. Men chansen att de har pengar över är nog minimal.                     
                
Jag tycker att medborgarförslaget har ett gott syfte. Har verkligen saknat skidspår i Vantör, så jag får spåra själv så gott det gr när vi har haft snöiga vintrar. Det är lite väl långt att åka kommunalt till Ågesta eller Årstafältet, men det har hänt att jag åkt dit för att få åka skidor spår. Förslagsställaren som inte har skrivit sitt namn, så jag inte tacka, har verkligen lagt ner mycket möda på att detaljerat beskriva hur motionsspåret skulle kunna anläggas.  

Vänsterpartiet och socialdemokraterna som håller med oss beklagar att stadsmiljöbudgeten är så liten att den inte räcker till för att säga ja till motionsspår. Pengarna räcker bara till det allra nödvändigaste. Inte konstigt att en del gröna plättar knappt sett en lie. Att stadens medborgarundersökning gör tummen ner för spontanidrott i Enskede-Årsta-Vantör. Faktiskt är det viktigt för folkhälsan att ha nära till motion. I våra områden som inte är de rikaste är det extra viktigt, eftersom många inte har råd med dyra sporter. 

 

Nedbränt fritids - hade det sett ut så här om det var på Östermalm?

Föräldrar till barn på Snösätraskolan frågar med rätta varför det halvt nedbrända och förkolnade fritidshemmet Vallen inte har börjat återuppbyggas. Eller åtminstone rivits ner i väntan på återuppbyggnad. Själv bor jag granne med skolan och undrar varje dag varför inget händer. Det har ju gått två månader sedan branden. Skulle det få se ut så här om det varit Östermalm? Inget vidare för eleverna att tvingas se eländet varje skoldag. Jag har kontaktat vänsterns representanter i utbildningsnämnden för att de ska undersöka varför inget händer.

Årstas unga behöver konstgräsplan!

Tre upprörda Årstabor på gårdagens öppna nämndmöte hade alla samma ärende. Årstas unga behöver en konstgräsplan. Ingen av de tre skolorna i området har en idrottsplats. Läget är akut, de fotbollsspelande unga som kommit upp i 10-11 års åldern behöver konstgräs för att träna på, för att kunna spela matcher på konstgräs. Som det är idag måste barnen skjutsas av tränare till planer i andra stadsdelar, bland annat Liseberg. Ensamstående föräldrar som kanske har flera barn som spelar fotboll har inte möjlighet att skjutsa barnen, som är för små för att själva åka. Barn slutar träna fotboll på grund av att det är så besvärligt att ta sig till träningen. Så kan vi förstås inte ha det.

Föräldrarna undrar varför Årsta inte kan få tillbaka Årsta IP, som rustas upp, men nämndordföranden säger att Hammarby, fick planen som en kompensation för Globen och även har satsat egna pengar på planen. Nu står hoppet till att Årsta BP som har grus ska kunna få konstgräs. För det går inte att vänta på en eventuell plan på Årstafältet. (Inom mig tänker jag att hade Årstafältet gjorts klar till landskapspark hade det kanske också funnits en konstgräsplan på plats där nu). Idrottsförvaltningen har dock inte kunnat lösa frågan om konstgräs på Årsta BP ännu och 26 september ska det bli möte med idrottsborgarrådet. 

Att Årsta är förfördelat när det gäller konstgräs för breddfotbollen bekräftas idag när jag läser DN Stockholm. En notis berättar att efter Södermalm (som är i särklass sämst) har Enskede-Årsta-Vantör sämst tillgång till konstgräsplaner. Alla partier i nämnden som yttrade sig tackade föräldrarna för att de kommit och framfört sina synpunkter och höll med om att Årstas unga behöver en fotbollsplan. Eftersom det är idrottsnämnden som beslutar så gäller det nu att ännu mer trycka på våra partikamrater centralt. Och också att föräldrarna fortsätter att driva opinion. 

Staden har nyss antagit ett idrottspolitiskt program som har barn och unga som en viktig målgrupp. Om det inte bara ska bli vackra ord för Årstas fotbollsintresserade unga måste det komma till politisk handling. De unga i Rågsved har också väntat åratal på konstgräs på Rågsveds bollplan. I Bandhagen behövs konstgräs, men där kompenseras byggen på bollplaner genom konstgräs i Stureby på andra sidan den trafikerade Örbyleden. Högdalen traktar efter konstgräs. Staden har ett stort kapital, som borde investeras på ett hållbart sätt, till exempel en upprustning av bollplaner till konstgräs till en början i stadsdelar där läget är som sämst - Enskede-Årsta-Vantör och Södermalm!

Enskede-Årsta-Vantör får låga betyg på kulturens område

En rykande färsk medborgarundersökning i Stockholms stad är ingen glädjande läsning för alliansen. Så här ser resultaten ut i Enskede-Årsta-Vantör på kulturens område:

37 % tycker att barn och unga kan ta del av kultur t.ex gå på teater, gå på bio, lyssna på musik, i stadsdelen, jämfört med 48% i staden och 83 % på Södermalm.

36 % tycker att vuxna kan ta del av kultur, jämfört med 51 % i staden och 91 % på Södermalm.

45 % tycker att barn och unga kan utöva kultur själva eller i föreningsliv och studieförbund, jämfört med 51 % i staden och 72 % på Södermalm.

38% tycker att vuxna kan utöva kultur själva eller i föreningsliv och studieförbund, jämfört med 50% i staden och 83 % på Södermalm.

På det hela taget tycker 31% i Enskede-Årsta-Vantör att kulturlivet i stadsdelen är bra, jämfört med 46% i staden och 79% på Södermalm. 

När det gäller Stockholms kulturliv är folk nöjdare, 76% jämfört med 79% i staden totalt och 86% på Södermalm och Östermalm. I Enskede-Årsta-Vantör går siffrorna stadigt ner, 2011 var 80% i Enskede-Årsta-Vantör nöjda, 2012 var 77% nöjda och som sagt 76% 2013.

Den kulturella segregation klyver staden, där Södermalm leder elitserien och förorterna harvar i korpserien på sin höjd. Kulturhuset Cyklopen är därför mycket välkommet i Vantör, när det invigs nästa lördag. Men inte är det stadens förtjänst, som borde arbeta för att utjämna skillnader, nej, det är ideella krafter som trots mordbrand och motgångar kämpat vidare för kulturhuset.

Gångbanor växer igen i Svedmyra

Läser en insändare i Mittisöderort om igenväxta gångbanor längs Enskedevägen. Skribenten är gångtrafikant och oroar sig med rätta för de olyckstillfällen som kan bli följden av att cyklister och fotgängare ska samsas om ett krympande utrymme. Jag har upplevt samma problem när jag cyklat förbi vid Svedmyraplan, men också på andra ställen i Enskede-Årsta-Vantör längs min cykelväg från Rågsved till stan. Det finns också trottoarer som är dåligt skötta. Nedanför vårt hus plockas inte heller brandresterna efter brända bilar bort. Kan vara farligt eftersom det också ligger glas kvar.

Insändarskribenten LWL frågar sig vem som ansvarar för gångbanans underhåll. Svaret är att gatorna är trafikkontorets ansvar medan gångvägar i parkerna är stadsdelsförvaltningens ansvar. Orsaken till att det ser så illa ut kan antingen vara att de borgerliga politikerna inte har budgeterat tillräckligt med pengar för barmarksrenhållningen eller att entreprenörerna inte gör det de fått betalt för och att trafikkontoret inte heller kontrollerar skötseln tillräckligt ordentligt. Föreslår ett samtal med Driftscentralen 08-651 00 00 och om det inte hjälper en skrivelse till trafik- och renhållningsnämnden.