Sjukvård efter behov och inte vinstintressen

I Sverige har vi bra och ganska billig sjukvård, uppbyggd av skattepengar inbetalade av medborgarna och länge driven av demokratiskt styrda landsting. Men nu när vinstintressen tar över och de fyra stora vårdbolagen får allt större inflytande kan vården fördyras och försämras för stora grupper.

Här i Vantör kan vi inte välja kommunal vårdcentral, utan vi har bara privata vårdcentraler. I Rågsved drivs vårdcentralen av riskkapitalbolaget Carema som inte betalar en krona i skatt för sina vinster, utan skickar ut pengarna obeskattade till skatteparadis i andra länder.

Den borgerliga majoriteten har privatiserat stora delar av sjukvården i länet, ändrat ersättningen så att vårdcentraler i fattiga områden får mindre betalt och så att många korta läkarbesök ger mer pengar än ett mindre antal läkarbesök där tillräckligt med tid ges för patientens olika bekymmer.

Det så kallade vårdvalet gynnar de som bor i stadsdelar som Östermalm, där fyra nya vårdcentraler etablerat sig sedan borgarna kom till makten. Inte för att behovet av sjukvård är större där än i Vantör, men för att det går att tjäna mer pengar där.

Så illa är det att den sjukvård som vi byggt upp i landet av gemensamma pengar nu blir en guldgruva för internationella företag, som inte ens skattar i Sverige! Stora pengar som kunde gå till ännu bättre sjukvård går till direktörer och aktieägare.

Vänsterpartiet vill istället ha Världens bästa sjukvård - utan vinstintressen. Då får vi vårdcentraler som inte kan gå i konkurs, som ägnar sig åt patienternas behov och inte styrs av vinstintresset, som tecknar kollektivavtal för sin personal och ger dem den meddelarfrihet som grundlagen stadgar.

Den 19 september väljer vi sida - en sjukvård efter behov eller efter vinstintressen!

Understrykningar, kapitel 8

Mina understrykningar i åttonde kapitlet, Framtsteg på utbildningens område, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"Även om bra skolor väger tungt är det familjebakgrunden som i första hand påverkar vilka resultat som utbildningen leder till, hur ett barn klarar sig i skolan och senare i en högre utbildning."

"Barn klarar sig bättre om föräldrarna har högre inkomsteroch mer utbildning och de klarar sig bättre om de kommer från hem där det finns en plats för studier med referensböcker och tidningar och där utbildning värdesätts. Ännu viktigare är tt föräldrarna engageras sig i barnens utbildning."

"... visar att internationella studieresultat är relaterade till inkomstskillnader .."

"Fattigdom förklarar inte den effekt som ojämlikhet ger."

"En stimulerande social miljö är väsentlig för tidig inlärning."

"...kanske det allra viktigaste, en högkvalitativ förskoleverksamhet...
statliga investeringar i förskoleverksamhet ger väsentligt utbyte."

"...våra prestationer och vårt beteende när vi löser en utbildningsuppgift kan på ett genomgripande sätt påverkas av hur vi känner oss bli betraktade och bedömda av andra. Då vi förväntar oss att bli sedda som underlägsna tycks vår förmåga minska."

"I mer jämlika länder hade fler barn små aspirationer och sannolikheten var större att barn i ojämlika länder hade stora aspirationer.... förklara med det faktum att mindre kvalificerat arbete inte är så ´skambelagt´i mer jämlika samhällen."

Understrykningar, kapitel 7

Mina understrykningar i sjunde kapitlet, Fetma - större inkomstklyftor, större midjor, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"Tendenserna inom barnfetma är idag så allvarliga att de allmänt förväntas leda till kortare förväntad livslängd för dagens barn."

"Tidigare var de rika feta och de fattiga magra, men i dagens industriländer är mönstren omkastade."

"Avgörande för sambandet mellan inkomstskillnader och fetma är sannolikt kaloriintag och fysisk aktivitet."

"De som länge påverkats av stress tycks reagera på föda på andra sätt än de som inte är stressade."

" ... sambandet mellan inkomstskillnader och fetma är starkare för kvinnor än för män."

"... fetman var ... starkare relaterad till personernas subjektiva uppfattning om sin status än till faktisk utbildning eller inkomst."

"Ett exempel på ett samhälle som erfarit en snabb ökning i ojämlikhet är Tyskland efter enandet.. ökade ojämlikheten i det tidigare Östtyskland och långtidsstudier har visat att detta sociala sönderfall ledde till en ökning av BMI hos barn, unga vuxna och mödrar."

"... skulle en minskning av ojämlikhetens börda vara ett väsentligt bidrag till att lösa problemet med den epidemiska stressen."

Understrykningar, kapitel 6

Mina understrykningar i sjätte kapitlet, Fysisk hälsa och förväntad livslängd, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"De som står över oss har bättre hälsa, de som står under oss har sämre hälsa - det gäller såväl dem längst därnere som dem högst upp."

"Sammanfattningsvis får social status, sociala nätverk och stress i tidig barndom - det som forskare betecknar som ´psykosociala faktorer´- ökande vikt i de rika industriländer där den materiella levnadsstandarden ... idag är tillräckligt hög för att ha upphört att vara viktig som direkt determinant för folkhälsan."

"Ju mer jämlikt rikedomen fördelas, desto bättre är hälsan i samhället."

"Största klasskillnaderna mättes för hjärtsjukdomar och mord bland vuxna i arbetsför ålder."

"Vi fann också att alla, inte bara de fattiga, gynnades av att bo i ett mer jämlikt samhälle."

"Det är med andra ord bättre, på nästan varje inkomstnivå, att leva i ett mer jämlikt samhälle."

"Den kroniska stressens biologi är en rimlig vägvisare som hjälper oss att förstå varför ojämlika samhällen nästan alltid är samhällen där invånarna har dålig hälsa.

Understrykningar, kap 5

Mina understrykningar i femte kapitlet, Psykisk hälsa och drogmissbruk, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"...den andel av alla psykiska sjukdomar som består i ångestproblem är verkligen avsevärt högre i mer ojämlika länder."

"Det var enda gången som vi ... inte hittade något samband mellan inkomstskillnader och psykisk ohälsa hos vuxna män."

"Bland vuxna kvinnor finns emellertid ett samband mellan ojämlikhet i inkomst och psykisk ohälsa."

" ...är det ändå viktigt att komma ihåg, att ur ett internationellt perspektiv är nivån för psykisk sjukdom i USA som helhet exakt vad vi skulle förvänta oss mot bakgrund av landets stora ojämlikhet."

"... en stark övervikt för användning av droger i mer ojämlika länder."

Understrykningar, kap 4

Mina understrykningar i fjärde kapitlet, Samhällsliv och sociala relationer, i boken Jämlikhetsanden, för att inspirera till förändring

"Detta kapitel visar att de sociala relationerna försämras i mindre jämlika samhällen."

" ...inkomstskillnader är förtroendets ´primära drivkraft´och har större betydelse än arbetslöshetsnivå, inflation eller ekonomisk tillväxt. Det är inte den genomsnittliga nivån för ekonomiskt välstånd som skapar förtroende utan ekonomisk jämlikhet."

"... är vi mindre benägna att känna empati med dem som vi inte betraktar som likar,; materiella skillnader skapar social splittring."

"Förtroende, eller brist på sådant, innebar skillnaden mellan liv och död för en del av dem som hamnade i de kaotiska efterverkningarna av orkanen Katrina."

"...kvinnors status tenderar att vara högre i mer jämlika länder."

Förslag går vidare

Jag lämnade in barns förslag till förbättringar som Vänsterpartiet Vantör samlat in till ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson (M) under Boendedialogen i Rågsveds Folkets Hus. Om vuxna lyssnar på barn kommer förslagen (kanske inte alla, men ändå ...) att tas på allvar och resultera i förändringar.