Förorter med profil

Nyss hemkommen från två timmars uppfriskande skidtur i Rågsveds friområde läser jag på DN:s Stockholmblogg om stora skillnader i integrationspolitiken mellan blocken (här jämförs S och M).

Medan S helt riktigt vill satsa på skola och jobb vill M bygga bort segregationen och ha större blandning av hyres- och bostadsrätter. Att M går helt motsatt väg i innerstan och närförort och omvandlar hyresrätter till bostadsrätter förtigs. Det är inte trovärdigt. Om S "i princip gett upp möjligheten att öka mångfalden i stadens mer välbärgade områden" har S också tyvärr accepterat segregationen.

Jag anser att staden bör göra områdesplaneringar för alla segregerade "rika" omåden och ta fram förslag på platser som lämpar sig för att bygga allmännyttiga flerfamiljsbostäder på. Istället för att ta av omtyckta grönområden för att bygga kan staden successivt köpa in fastigheter som blir till salu och långsamt förtäta områdena med hyreshus. Det ger mångfald i boendeformer fast på sikt.

Självfallet krävs både satsningar på skola, jobb och stadsplanering i förorterna för att minska segregationen. Min vision är att varje förortscentrum bygger upp sin egen profil och stolthet, och därigenom blir intressant att besöka för en större krets. Tänk att till exempel åka till Hökarängen för att köpa 50-talsprylar, till Rågsved för att köpa musik- och skateprylar och till Årsta för att köpa det bästa konsten i stan!

Det ska vara trevligt att handla i förortscentrat, men man ska också kunna göra mer än bara bo. Det behövs många fler mötesplatser och lokala kulturaktiviteter. Genom att utlokalisera kommunala förvaltningar får vi fler arbetsplatser i förorterna, och kundunderlaget för kommersiell service ökar. Med en rejäl satsning på den kommunala skolan "mitt i byn" ökar barnfamiljernas trygghet och chansen ökar att de bor kvar.

Däremot vill jag inte att förorterna ska bli lika täta som innerstan. Många vill slippa trafik och buller och väljer förortsliv på grund av närheten till naturen. Genom att lyfta naturvärdena, satsa på naturvård, tvärförbindelser, cykeluthyrning etc blir förorterna intressanta som utflyktsmål för fler än närboende.

Det skymmer

Rågsveds friområde

Spår som möts

Rågsveds friområde

När tömdes den här senast?

F 177:107

Ospårat i Rågsveds friområde

Leve kommunalskatten

Varje gång jag simmar i Högdalshallen tänker jag på att detta inte vore möjlig utan kommunalskatten. För är det någon som tror att avgiften skulle vara lägre om det privata kapitalet hade bekostat hallen? Eller är att det skulle ha intresse av att överhuvudtaget bygga en simhall i Vantör?

Vi har också ett fint naturområde i Rågsveds friområde, där Kräpplagruppen har anlagt en Kultur- och Naturstig. Staden har bidragit med viss upprustning men naturvården är eftersatt. Här kommer kommunalskatten också in, som ett medel för att friområdet ska skötas med löpande underhåll och upprustning.

Stadsdelsnämnden samt trafik- och renhållningsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden fick i december en begäran från Kräpplagruppen om skötselåtgärder i Rågsveds friområde. De ideella krafterna kan göra mycket men utan kommunalskatten förfaller våra gemensamma tillgångar, vare sig det är simhallar eller naturområden!

Nästan på skidor till Globen

Sportlov som det är har jag sportat idag. Jag började med morgonyoga, fortsatte med att "nästan åka skidor" från Rågsved till Globen (pjäxor på fötterna och stavar i händerna, på en resultatlös shoppingrunda för att köpa nya skidor...) och avslutade med träningscykel hemma i vardagsrummet.

Under stavgångspromenaden konstaterade jag att större delen av gång- och cykelvägarna inte var framkomliga för cykel och definitivt inte för personer som har svårt att gå. Det var knöligt och isigt och trångt och snålt med sand. På flera ställen måste man ut på gatan för att komma fram.

En slutsats är att det som kallas barmarksrenhållning och vinterväghållning på kommunspråk måste uppgraderas pengamässigt, eller ännu hellre återföras till kommunen så kan vi använda vinstmarginalerna till en kvalitetshöjning. För alla måste kunna gå ut, även de som är funktionsnedsatta.