Sverige har visst råd - upp till kamp för vår gemensamma välfärd!

 

Läste just ut Konsten att avveckla en välfärdsstat av Åsa Plesner och Niklas Altermark. Gör det du också, om du är det minsta intresserad av politik och tycker att mycket gått på tok med välfärden. Om du tror på välfärdsstaten, den som gör oss trygga i otrygga tider, som värnar oss när vi har det svårt, den som vi gärna betalar skatt för efter förmåga då vi vet att den finns där, när vi behöver den. 

Men så som stora delar av välfärden ser ut idag, urholkad, underdimensionerad, underbetald, är det svårt att tro på välfärdsstaten. Det som Åsa och Niklas visar i sin bok är att det inte är en slump att vi idag inte har en välfärd att lita på, utan det handlar om medveten politik och ideologisk påverkan under lång tid: Att vi är ett land som inte har råd. Att det är andras fel, de som inte hör hemma i landet. Att vi inte längre ska tro att vi ska hålla ihop, för allas bästa, utan att alla istället måste vara sin egen lyckas smed. 

Och då ska vi hålla i minnet att uppåt 500 miljarder mindre i skatt kommer in idag, per år, än med samma skattekvot som 1990.  Detta skriver Ali Esbati om i sin bok En osynlig hand som stjäl våra liv, och att det beror på den trendmässiga minskningen av skattekvoten, dvs. skatteuttaget i förhållande till ekonomins storlek, mätt som BNP (bruttonationalprodukten).

För vi har genom åren tutats i att skatter är fult, och att skattesänkningar gör oss fria, för då kan vi själva bestämma om vi vill köpa en privat sjukförsäkring och slippa köerna i vanliga sjukvården, eller använda pengarna till något annat som inte staten bestämmer. Vi har fått höra att socialförsäkringarna är för generösa, för då ligger folk hellre på soffan än går till jobbet och sköter sig. Vi har tutats i att när sjuka och arbetslösa görs fattigare, fast så sägs inte rent ut, då tar folk sig i kragen och gör rätt för sig. Vissa kallar det arbetslinjen. 

Men välfärdsfasaden, den ska stå orubbad kvar, inget ska bli sämre även om skatter (och statsbidrag) minskar, det gäller bara att effektivisera! Alla vägar bär till Rom som det heter. Går det inte spara med teknik och nya arbetssätt så flyttas kostnader till någon annan, fram och tillbaka i annan form och ofta lägre belopp. Stat, kommun, anhöriga och organisationer är på så vis kommunicerande kärl. Eller så får de anställda betala lönehöjningen med att stressa, jobba hårdare, för budgeten räcker inte till att ha kvar kollegan.

Osthyvelprincipen är en annan känd metod, kallas också generella effektiviseringar, låter med avsikt nästan vetenskapligt men är besparingskrav över hela linjen oavsett verklig möjlighet att spara utan dåliga konsekvenser för medborgare och anställda. Förpackat med så kallade satsningar (se upp med politiker som använder begreppet för att dölja sina nedskärningar) på välfärden ska det visa bilden av framsteg, något bättre men billigare, fast välfärden i själva verket "under cover" försvagas.

Andra i vissa läger populära lösningar är att sälja ut bostäder, skolfastigheter och omsorgsboenden, privatisera så mycket det går, tömma budgetreserver som är till för att möta kriser och nya behov som uppstår under året. På kort sikt ge intryck av att det går att både sänka skatter och värna välfärden. På lång sikt ser vi ett samhälle med utarmad välfärd, privata försäkringar, ökad segregation, privata vinster, svagare rådighet i vardag och under kriser, och en uttunnad demokrati. 

En sådan politik håller inte i längden, anställda orkar inte, blir sjuka, söker sig bort. Samtidigt ropar äldreomsorgen efter fler medarbetare i takt med att äldre med vårdbehov ökar. Men vem vill jobba där om inte lönerna höjs väsentligt och arbetsmiljön förbättras? En rundgång som saknar lösningar.

Åsa och Niklas menar därför i sin bok att de politiska kostnaderna måste höjas för de politiker som inte satsar tillräckligt på välfärden: "Vi har visat att den politiska drivkraften att vinna val är motorn i det åtstramningspolitiska kretsloppet." och att mycket stor tydlighet krävs på alla nivåer, i lagar, i opinionsbildning, i konsekvensbeskrivningar etc., som gör det helt omöjligt att smita undan ansvaret. Inte svårt att hålla med om detta, ansvarsutkrävande är en så grundläggande demokratifråga.

Lätt att också hålla med om att vi behöver en ny, eller kanske återtagen, berättelse om allas välfärd: "Huruvida det åtstramningspolitiska kretsloppet kommer brytas avgörs i slutändan av huruvida vi återigen kan bygga en bred koalition utifrån insikten att vi alla delar en djupt mänsklig men oförsonlig sårbarhet. En sårbarhet som bara kan bäras gemensamt."

Så vi ger förstås inte upp. Själv är jag glad över att vår rödgröna majoritet i Stockholm gjort upp med oskicket "generella effektiviseringar", ökat budgeten så att välfärden ska klara löneökningar, stoppat ombildningar och utförsäljningar, driver fler äldreboenden i egen regi och ökar på flera sätt rådigheten över välfärden. Bygger mer allmännytta, värnar klimatet och skäms inte för att höja skatten, då alternativet varit 1 400 färre välfärdsanställda. Mycket annat också är bra, läs här och här och här. Mycket mer behöver förstås göras, låt oss göra det tillsammans!

 

Kraften från engagemanget i Rågsved

Alla önskar vi oss ett fredligare nytt år, ett rättvist och hållbart slut på de fasansfulla krigen i Ukraina och Gaza, att alla i hela världen ska kunna äta sig mätta och att demokrati ska byggas upp i de tyvärr allt fler länder där människor lider under förtryckande och våldsamma regimer. 

För att inte känna att allt är hopplöst och att vi som små människor inte kan göra skillnad behöver vi därför hämta kraft tillsammans, inte minst där vi dagligen går och står. Min kraft hämtar jag från engagemanget i Rågsved, en stadsdel som är politiskt eftersatt. Under de mer än 40 år som jag bott här har vi utkämpat viktiga kamper, inte minst för friområdet som nu skyddas som naturreservat och hyresrätterna. Utan engagerade Rågsvedsbor, som värnar unika natur- och rekreationsområden och våra gemensamt ägda allmännyttiga bostäder hade vi förlorat dessa kamper (några hyresrätter gick tyvärr till ombildning under borgerliga mandatperioder, men de flesta är kvar).

Nya Rågsveds Folkets Hus är också resultat av kämpande människor, unga arga som krävde kulturhus i varje förort, och inte bara mitt i stan. Deras alternativa jul blev upptakten till det som sedan blev Gemensam Jul, när kampen om lokaler ledde till att Folkets Hus-föreningen bildades. Gemensam Jul är nu en snart 45-årig tradition, gratis välsmakande julbord - traditionellt, vegetariskt, veganskt - god gemenskap och härlig stämning. Här möts gäster och volontärer över klass- och generationsgränser, i år var jag med för (om jag minns rätt) 16:e gången. Gemensam Jul är inte möjlig utan hängivna volontärer, från Rågsved, Vantör, Söderort och andra delar av Stockholm, Sverige och världen. Inte heller utan ekonomiskt stöd från såväl samhället som civilsamhället, och inte utan Folketshusföreningen som organisatör. Det värde som Gemensam Jul skapar kan inte mätas i pengar, men ger kraften som får många av oss att fortsätta, år efter år. Ska vi vara högtidliga kallar vi det solidaritet.

Valborg på Perssons betong och Rågsvedsdagen är andra exempel på högtidligheter i Rågsved som föreningslivet står bakom och som samlar oss, ger glädje, gemenskap och kraft. Du som är intresserad kan scrolla bakåt i bloggen, så hittar du säkert något jag skrivit tidigare år.

Vi som bor i Rågsved har mycket att vara stolta över, men också mycket att kämpa för. Därför var det viktigt att valdeltagandet i årets val till EU-parlamentet ökade i flera valdistrikt i Rågsved, och roligt att mitt parti Vänsterpartiet blev största parti i Rågsved. Nationellt gjorde V i EU-valet det bästa resultatet på 20 år, och alla rödgröna gick fram, medan SD backade första gången i ett nationellt val. Det ger oss en bra grund för att rödgröna ska vinna det allmänna valet 2026, och därmed genomföra  reformer som rättar till orättvisor i politiskt eftersatta områden. Målet måste vara att allas röster ska höras och vi behöver fortsätta att öka valdeltagandet, så att Rågsvedsbornas röster hörs lika mycket som alla andras. 

Du som vill veta vad som inspirerade mig att skriva det här inlägget (redan förra året, och nu en uppdaterad version) kan läsa artikeln "De goda medborgarna lyder inte makten blint" här (tyvärr under betalvägg) och du som vill veta vad media skrev om Gemensam Jul i år kan läsa här och hur media kommenterade tidigare kan se här och här och här. Du som vill bli volontär nästa jul ska kolla volontärbyrån i oktober 2025 här. Hoppas vi möts någonstans här i Rågsved under 2025!

Favorit i repris - Gemensam Jul i Rågsved!

Ett ljus i novembermörkret är att det iallafall blir jul i Rågsved igen! 

I snart 45 år har Folkets Hus i Rågsved med hjälp av ett 60-tal hängivna volontärer och anslag från främst lokala aktörer genomfört traditionen "Gemensam jul – En jul för alla." Uppåt 4-500 besökare kan det vara, i alla åldrar, från alla samhällsklasser och från jordens alla hörn. Vi har besökare som återkommer år efter år, och många nya som hittar hit. Besökare återkommer som volontärer och volontärer tar med sig sina familjer. Volontärer och besökare möter varandra, gränserna suddas ut, vi är alla människor, som firar julen tillsammans.

Vi bjuder på god mat, både traditionell julmat, vegetariskt och veganskt. Väldigt mycket är lagat på plats och våra besökare brukar ge maten högsta betyg. Folkmusikgruppen Björk-Tagel underhåller och vi ordnar även aktiviteter för barn och ungdomar. Allt är gratis för besökarna. 
Det är en stolthet för oss i Rågsved att vi är uthålliga och kan ordna ett gemensamt solidariskt julfirande år efter år. Alla är välkomna, hoppas vi ses, så kom med du också!

Anmäl dig som volontär här: Bli volontär | Volontärbyrån
Bidra till julfesten genom Swish 123 345 7843 eller bankgiro 5915-6612 Ange Gemensam Jul

Rösta för sjutton - inga gratisröster för högern i EU-valet!

Om en dryg månad har vi EU-val. Ett val som kan betyda mycket för oss i Sverige och i Europa. Risken är nämligen stor att högern vinner valet till EU-parlamentet. Då står vi där med de blåbruna som styr både i Sverige och i EU. Vill vi ha det så? 

Nej, många har redan tröttnat på högerpolitiken och Tidö-gänget i Sverige, som regerar på nåder av Sverigedemokraterna. Men tror kanske inte att ens röst i EU-valet gör skillnad. Det sanna svaret är att varje röst gör skillnad. För folk som vill ha högerpolitik röstar kan vi vara säkra på, liksom att varje vänsterröst som inte läggs i valurnan höjer värdet på högerns röster. Dubbelchans för högern, med andra ord.

Vill vi stoppa högerpolitiken, i Sverige och Europa, måste vi som har hjärtat till vänster rösta i varje val. Även EU:s beslut påverkar våra liv varenda dag, trots att det är långt till Bryssel. Tänk bara på hur höga elräkningar vi får, hur långa arbetspass vi får jobba och om tågen kommer i tid. 

Men här är det fina. Rik som fattig är jämlika när vi lägger vår röst. Till skillnad från så mycket annat i livet, från när rösträtten berodde på inkomst, civilstånd eller kön.  Så om vi inte röstar ger vi bort makten till högern. Även att blankrösta är att ge bort sin röst. Varje högerröst väger tyngre ju fler som blankröstar. Det var väl inte det vi ville?

Gillar du vänsterpolitik i Sverige så är du på den säkra sidan om du röstar på Vänsterpartiet även i EU-valet, Vi jobbar i EU liksom i Sverige på att pressa priserna på mat och el. Mot trafficking och för trygga jobb med kollektivavtal. Vi jobbar för att ställa om samhället så att vi hinner hejda klimatkrisen. För det är bråttom nu!

Vi kan, vi vill, vi törs, som det heter i kvinnorörelsens fina kampsång. Vi kan verkligen bygga en jämlik värld, kämpa mot krig och konflikter och fördjupa demokrati och värna mänskliga rättigheter. Men för att klara det behövs allas våra röster. Vi som vill styra bort från högerns blinda tro på att marknaden ska lösa allt och till att istället välja förtroendevalda som tillsammans med oss ska arbeta för att skapa en jämlik värld för oss alla.

Så snälla tveka inte. Släng inte bort din röst i EU-valet. Använd din rösträtt. Rösta rött!

Gott Nytt 2024 - Länge leve engagemanget i Rågsved!

Alla önskar vi oss ett fredligare nytt år, ett slut på de fasansfulla krigen i Ukraina och Gaza och i alla andra delar av världen där människor dödas, svälter och lider under förtryckande regimer. Många av oss önskar också ett årtionde där världssamfundet på allvar tar ansvar för att kommande generationer ska ha en jord att leva på, en ekonomiskt, ekologiskt och socialt uthållig värld präglad av jämlikhet och klimaträttvisa.

Det är stora målsättningar som det är lätt att känna sig liten och maktlös inför. Därför behöver vi hämta kraft för att tillsammans kunna göra skillnad, inte minst där vi dagligen går och står. Min kraft hämtar jag från engagemanget i Rågsved, en stadsdel vissa kallar utsatt men jag kallar politiskt eftersatt. Under de mer än 40 år som jag bott här har vi utkämpat viktiga kamper, främst för naturreservatet och hyresrätterna. Utan kritiska Rågsvedsbor, som värnar unik natur och våra allmännyttiga bostäder hade vi förlorat (några hyresrätter gick tyvärr till ombildning under den förra borgerliga mandatperioden men de flesta är kvar).

Folkets Hus är också det resultat av kämpande människor, unga arga som krävde kulturhus i varje förort, och inte bara mitt i stan. Här firar i år en mer än 40-årig tradition, Gemensam Jul, öppen för alla, gratis julbord - även vegetariskt och veganskt - god gemenskap och härlig stämning. Här möts gäster och volontärer över klass- och generationsgränser, i år var jag själv med för (tror jag) 15:e gången. Gemensam Jul vore inte möjlig utan hängivna volontärer, från Vantör, Söderort och andra delar av Stockholm, Sverige och världen. Inte heller utan finansiellt stöd från såväl samhället som civilsamhället och förstås inte utan Folketshusföreningen som organisatör. Den skillnad som julfesten gör för många deltagare ger kraften som gör att många av oss fortsätter, år efter år. Ska vi vara högtidliga kallar vi det solidaritet.

Vi som bor i Rågsved har mycket att kämpa för. Nästa år är det exempelvis val till EU-parlamentet och då gäller det att så många som möjligt röstar, för att rödgrön politik ska segra i EU mot de blåbruna som hotar, inte bara i Sverige utan också i Europa. Då ska vi rösta för en rättvis vänsterpolitik som tar klimatfrågorna på allra största allvar. Och för att Rågsvedsbornas röster ska höras lika mycket som de som kommer från politiskt gynnade områden, då det låga valdeltagandet, inte bara i EU-valet, är ett allvarligt hot som urholkar demokratin.

Vad jag inte skrivit om här är valborgsfirandet på Perssons betong och Rågsvedsdagen, men det är också viktiga händelser i Rågsved som föreningslivet står bakom och som ger oss gemenskap och kraft. Du som är intresserad kan scrolla bakåt i bloggen, så hittar du säkert något jag skrivit tidigare år.

Du som vill veta vad som inspirerade mig att skriva inlägget kan läsa artikeln "De goda medborgarna lyder inte makten blint" här och du som vill se vad media sa och skrev om Gemensam Jul kan kolla här och här och här. Du som vill bli volontär kolla volontärbyrån i oktober 2024 här

Goda nyheter - Gemensam Jul i Rågsved även i år!

 

Ingen julafton utan Gemensam Jul i Rågsved!

Julafton firar vi gemensamt med medmänniskor på Nya Rågsveds Folkets Hus, vid torget i själva hjärtat av stadsdelen, sedan närmast ofattbara 40 år.  Ideella krafter från när och fjärran, i alla åldrar, i samarbete med Vantörs församling, föreningar, bostadsbolag, företag med flera gör detta fina firande möjligt med god mat, fin musik och trevligt umgänge. 

Du som vill vara volontär anmäler dig via volontärbyrån och är välkommen på informationsmöte den 1 december (kl 18, med möjlighet att komma kl 17:30 för att äta något lätt innan mötet) på Nya Rågsveds Folkets Hus. 

Självklart är vänner, grannar och familjemedlemmar till volontärerna också varmt välkomna som gäster. 

Till julfirandet kommer besökare från Rågsved, Vantör och hela staden, en del har varit med många jular medan det för andra är första gången. 

Alla är lika välkomna och alla brukar vara glada och nöjda när de går hem. Läs mer i artikeln från Svenska Kyrkan i Vantörs tidning nedan.

Så varmt välkommen på julafton från klockan 12:30 och senast klockan 15:30, då vi har sista insläpp. 

Det kan vara lite kö i början av öppethållandet, så ta på varma kläder om det är kyligt ute. 

I dessa tider behöver vi hålla ihop, och det gör vi inte minst genom att fira Gemensam Jul tillsammans.