Nog med privatisering i Högdalen

Först Boultbee och nu ska Högdalshallen ut på privata marknaden, trots att badgäster och andra besökare är fullt nöjda med hallen. Risk finns för höjda priser och försämringar. Finns ingen anledning att privatisera något som folk är nöjda med.

När idrottborgarrådet ska försvara beslutet snackar hon om att badet ska bli ännu bättre, utan att ha några som helst fakta som stöder detta. I själva verket handlar det om att moderaterna tycker att privat är bättre än kommunalt. Driftsformerna är viktigare än kvaliteten när det kommer till kritan. trots allt annat tal.

Sista söndagen i februari

Seg gråmulen söndag utan välbehövlig rejäl motionsrunda på grund av tråkig segdragen förkylning. Nästan tur att solen inte sken en dag som denna.

En promenad till stödcaféet för Fria Teatern i Högdalen blev iallafall av, snack om vår skrivelse i stadsdelsnämnden, träffade Sonja, oppositionspolare (S) i stadsdelsnämnden som bakat och jobbat på caféet. Heja Sonja!

Jenny och Folke var också där, stödcaféet har blivit mötesplats om söndagarna, det blev lite vänstersnack till en hembakt semla. Caféet har gjort Vantör mindre, rundare, roligare. Och folkviljan är att Fria Teatern ska vara kvar!

Ta en fika för Fria Teatern

Söndag som vanligt stödcafé för Fria Teatern i Högdalen. Kl 13-16. Fria Teaterns Vänner bjuder in till gott hembakt fika, väl värt ett besök, och samtidigt ett bidrag till arbetet för att rädda teatern.

Skriv på namninsamlingen, köp en kasse med loggan för Fria Teaterns Vänner. Alla kan göra något. Viktigast att påverka borgerliga politiker, för oppositionen har från början tagit ställning för att Fria Teatern ska få fortsätta i Högdalen!

Högdalen behöver sin teater

I veckans Mitt i Söderort ondgör sig en Högdalsbo över Fria Teatern i Högdalen, som han anser står för ”skräpkultur”, och är skadeglad över att teatern fått indragna anslag. Som tur är tycker många Vantörbor tvärtom och arbetar ideellt i Fria Teaterns Vänner för att rädda teatern. Jag har varit på de stödcaféer som ordnas på söndagarna och upplevt engagemanget. I söndags kunde jag informera om att oppositionen i stadsdelsnämnden lagt en skrivelse för att förvaltningen ska undersöka olika sätt att stödja teatern.

Teater kan inte jämföras med vilken vara som helst som säljs på en marknad, som insändarskribenten i Mitti gör. Om biljettpriser ska finansiera en teater fullt ut blir det bara extremt högavlönade som har råd med teater. Redan idag kan det vara för dyrt för många. Jag menar att det ligger i samhällets och demokratins intresse att kulturen är tillgänglig för alla oavsett plånbok.

Dessutom behöver vi teater i förorterna och inte bara i city. Det måste bli lättare att gå på ett teaterbesök. Jag vill ha levande stadsdelar med kultur, affärer och service. Vi behöver mer kultur i förorterna, inte mindre. Högdalens C har fått sämre möjligheter att blomstra efter att skandalbolaget Boultbee fick köpa delar av centrumet av Stockholms stad. Nu när Boultbee krisar bör staden köpa tillbaka fastigheterna och ta fram en utvecklingsplan tillsammans med övriga fastighetsägare och alla butiksägare i centrum.

Nu är det läge att agera. Jobba för att behålla Fria Teatern, bygga vidare på det engagemang som finns lokalt för teatern och tillsammans med seriösa centrumägare utveckla, och inte avveckla Högdalens Centrum!

Satsa på Älvsjöbadet

Larmen om barnfetman duggar tätt. Men alla är inte lika illa ute. Precis som allt annat beror ohälsan på vilken samhällsklass du tillhör. Barn i fattigare områden har sämre hälsa än i rikare områden. Orsaken kan vara både sämre mat och mer stillasittande. Vi vet också att fler barn i högre socioekonomiska grupper är med i en idrottsförening eller motionerar på egen hand.

Den här viktiga frågan var uppe på senaste stadsdelsnämnden, när vi yttrade oss över en långsiktig plan för stadens idrottsverksamhet. Oppositionen (=vänsterpartiet, socialdemokraterna och miljöpartiet) hade ett eget förslag till beslut, där vi tryckte på att staden borde diskutera ungdomsidrott ur ett klassperspektiv med idrottsrörelsen.

Precis som stadsdelsförvaltningen skrev i sitt förslag är det väldigt viktigt att vi snarast möjligt får konstgräns på bollplanen vid Rågsveds BP. Här kommer klassperspektivet in direkt. Även andra förorter i vårt område behöver konstgräsplaner, till exempel Östberga, Årsta och Högdalen.

Vi ville också få in i planen och i stadsdelsnämndens yttrande att Älvsjöbadet (som invigdes 1938) borde rustas upp och tillsynen ökas, men det fick vi inte gehör för hos moderaterna och folkpartiet. Badet är oerhört populärt och det råder stor trängsel i bassängerna under säsongen. När vi talade oss varma för Älvsjöbadet, bland annat ur feministisk synvinkel, så pratade nämndens moderate ordförande istället om Farstahallen.

Visst är det bra att Farstahallen rustas upp, men det är knappast ett alternativ för många som idag badar i Älvsjöbadet. Farsta ligger inte på gångavstånd för Vantörs- och Älvjsöborna. Dessutom kostar det att både resa till och bada i Farstahallen till skillnad från Älvsjöbadet. Att satsa på Älvsjöbadet är bra både ur klass- och genusperspektiv, men det tänker uppenbarligen inte de borgerliga på.

Förskolans kvalitet hotas av utbyggnaden?

Att kommunal förskola är uppskattad av många föräldrar vet vi, men när jag läser förskoleinspektörernas rapport om förskoleenheter i Högdalen, Årsta och Östberga blir det tydligt att den pedagogiska utvecklingen har gått tillbaka under de senaste årens utbyggnad av förskoleavdelningar.

Enligt oppositionen i stadsdelsnämnden är försämringarna inte acceptabla. Vi måste klara av att både ge fler barn plats i förskolan och att försvara och förbättra kvaliteten. Föräldrar vill ju inte bara ha en plats i förskolan för sina barn, de vill också att det ska vara en bra plats.

Särskilt de små barnen behöver mer material för skapande verksamhet. Flerspråkiga barn behöver bättre stöd i språkutvecklingen. Arbetet mot traditionella könsmönster och könsroller är nästan osynligt. Det är jag tyvärr inte förvånad över då borgarna inte prioriterar jämställdhet i sina direktiv.

Dessutom är det oacceptabelt att inte ens barn med behov av särskilt stöd får rätt stöd när de går över från förskola till skola. När förskolan och grundskolan inte längre har samma högsta chef är det mycket svårare att samverka. Visionen om det livslånga lärandet har fått sig en allvarlig knäck.

På nämndmötet erkände även borgarna att det behövdes förbättringar i förskolan. Men så långt som att gå med på oppositionens förslag om återrapportering av arbetet med att åtgärda svagheter och brister ville de inte gå!

Elöverkänsliga utestängs

Stockholms stad har långt till målet om världens mest tillgängliga huvudstad. Vår uppkopplade tillvaro och de trådlösa nätverken ger många möjligheter till kommunikation men ställer också till stora problem för elöverkänsliga.

Tillgängligheten till stadens lokaler blir allt sämre enligt personer som är elöverkänsliga. I vårt handikappråd i Enskede-Årsta-Vantör har det tyvärr lett till att en ledamot sett sig tvungen att avgå. Detta är inte acceptabelt.

Man kan tro att en lokal är tillgänglig om det finns hiss och hörselslingor, men för elöverkänsliga krävs att elmiljön anpassas, vilket kan krocka med till exempel hörselslingorna. Då krävs det nya lösningar.

Stockholms stad måste uttala och arbeta för att ingen funktionsnedsatt ska vara utestängd från arbete i handikappråden på grund av otillgängliga lokaler - om det ska vara trovärdigt att vi vill bli världens mest tillgängliga huvudstad.