Bostadsministern är svaret skyldig om Rågsveds C

Problemen med fastighetsägaren i Rågsveds Centrum, som jag bloggat om tidigare och även varit med och skrivit insändare om, lyftes (som exempel på brister i samhällsservice som inte har kunnat rättas till med nuvarande lagstiftning) till regeringen av riksdagsledamoten Nooshi Dadgostar (V). Se fråga och ministerns svar här nedan. 

Min kommentar är att ministern lättsinnigt lyfter över hela ansvaret till Stockholms stad och framtida områdesplanering för Rågsved och Hagsätra, vilket på inget sätt löser de akuta frågorna som Folkets Hus, affärsidkare och andra som hyr i centrum drabbats av i flera år. Att utgångspunkten enligt plan- och bygglagen är att kommunen ska vara huvudman för allmänna platser är lätt att instämma i, när vi ser på t.ex. Rågsved. Men frågan återstår: vad kan staten göra för att skärpa lagstiftningen när privata huvudmän missköter sig grovt?

----

Fråga 2016/17:488 Samhällsintresset i centrumanläggningar

av Nooshi Dadgostar (V)

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Många förortscentrum i våra större städer har privatiserats. Ett resultat av detta har varit vanskötsel, kraftiga hyreshöjningar och minskat intresse från de närboende.

I våras kunde vi läsa om Rågsved Centrum, i en förort i södra Stockholm. I lokalpressen beskrevs en centrumanläggning med tak som läcker, trasig ventilation som gör att det är 13 grader inomhus på vintern, hissar som står still i veckor, problem med elen, utebelysning som inte tänds, kakelplattor som inte lagas, söndersparkade sopkorgar som inte byts ut, misskötta planteringar, med mera. Problemen har funnits i åratal, enligt lokalhyresgästerna.

Det har gått så långt att post inte längre delas ut i centrum, eftersom hyresvärden, Rågsved Fastighets AB, inte har ordnat ordentliga postboxar. Sedan några veckor tillbaka måste därför all post hämtas i Hagsätra, en angränsande förort i södra Stockholm.

Centrumanläggningarna i våra förorter är mer än kommersiella ytor. De är mötesplatser där service, handel och demokratiskt deltagande äger rum. Detta är viktiga samhällsintressen som behöver en ansvarsfull förvaltning.

För mig är det tydligt att nuvarande lagstiftning inte ställer nog skarpa krav på ägare av centrumanläggningar. De är inte vilka kommersiella fastigheter som helst, och därför kan vi inte nöja oss med en from förhoppning om att marknaden kanske löser det hela. Rågsved är bara ett av flera exempel på privata ägare av centrum som missköter sig och kommer undan med det.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:

Kommer statsrådet att vidta åtgärder för att komma till rätta med ovanstående problem?Till riksdagen

------

Svar på fråga 2016/17:488 av Nooshi Dadgostar (V) Samhällsintresset i centrumanläggningar

Nooshi Dadgostar har frågat mig om jag kommer att vidta åtgärder för att komma till rätta med problemet med bristande skötsel av vissa centrumanläggningar.

Problemet med bristande skötsel av vissa centrumanläggningar berör flera olika frågor, bl.a. kraven på att byggnader underhålls i tillräcklig utsträckning och hur det offentliga åtagandet för centrumanläggningar i våra förorter ser ut.

Enligt plan- och bygglagen ska ett byggnadsverk hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och vissa tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Det är byggnadsnämnden som har tillsyn över att fastighetsägaren fullgör sina skyldigheter i detta avseende. Om en ägare låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt plan- och bygglagen, får byggnadsnämnden förelägga ägaren att inom en viss tid vidta åtgärden. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

Det är en kommunal fråga att planera för hur mark och byggnader kan användas. Därmed är det även en kommunal fråga att bestämma hur det offentliga åtagandet för olika centrumanläggningar ska se ut. Det är även en kommunal uppgift att i en detaljplan bestämma vad som ska vara allmänna platser och vad som ska vara kvartersmark, dvs. vilken mark som ska vara allmänt tillgänglig och vad som inte behöver vara det. Enligt plan- och bygglagen är utgångspunkten att kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Det förekommer dock att kommunen överlåter huvudmannaskapet för en centrumanläggning på ett enskilt företag, t.ex. av ekonomiska eller driftstekniska skäl.

Enligt min uppfattning är det kommunerna som bäst kan bedöma vilka anläggningar som bör vara allmänt tillgängliga och hur driften av dessa bör ordnas för att säkerställa en ändamålsenlig förvaltning. Kommunerna förfogar dessutom över flera olika verktyg för att kunna säkerställa att så sker.

För närvarande bedömer jag att det inte är aktuellt att vidta några lagstiftningsåtgärderför att skärpa kraven mot ägare av centrumanläggningar.

Avslutningsvis kan nämnas att Stockholms kommun nyligen har beslutat att inleda en områdesplanering för de stadsdelar – Hagsätra och Rågsved – som Nooshi Dadgostar refererar till. Inriktningen är att utreda förutsättningarna för 3 000 nya bostäder med tillhörande service och verksamheter i stadsdelarna. Det torde därmed finnas goda förutsättningar för alla berörda att i det sammanhanget lyfta frågor om den framtida utvecklingen av befintliga centrumanläggningar i området.

Stockholm den 20 december 2016

Peter Eriksson