Pers oslagbara recept för en god äldreomsorg

Ulrika Kärnborg skriver utmärkt i dagens Aftonbladet om att "Kontrollnoja ger inte bättre vård och skola". Utvärderingar kostar tid och pengar, personalen känner sig styrd, det kan ge en falsk säkerhet, yrkeskunskapen sätts ifråga.

Vad både Kärnborg och professorn i socialt arbete, Marta Szebehely, säger är att vårdskandalerna med Carema och Attendo i spetsen har åskådliggjort de två olika sorters logiker som möts i en privatiserad äldreomsorg. Social tillit kontra konkurrens. Etik kontra ett låtsasrationellt system.

Istället för att nu bygga upp gigantiska uppföljningssystem är det enda raka att återgå till icke-vinstdriven äldreomsorg, där kommunen är grunden och där ideella stiftelser och kooperativ kan vara ett komplement. Med den grunden lagd vill jag lyfta fram min partikamrat Per Sundgrens recept mot krisen i äldreomsorgen:

"Vill vi ha en bättre äldreomsorg måste framför allt tilliten återställas istället för att vi trasslar in oss allt djupare i ett byråkratiskt och kostsamt system som utgår från misstro. Med tilliten som grund bör sedan tre enkla och självklara principer råda för den goda omsorgen om våra äldre. 

För det första tid. Mycket tid. 
För det andra ska den äldres vilja, behov och önskningar styra hjälpen. 
För det tredje ska vi rekrytera och utbilda personal som tycker om gamla människor och som gärna lyssnar på dem. 

Problemet, det stora problemet är förstås att detta kommer att kosta pengar. Men om vi säkert vet att våra pengar verkligen går till vård är nog de flesta av oss beredda att betala."

Marta säger sanningen om den privatiserade äldreomsorgen

Lyssnar på Marta Szebehely, professor i socialt arbete med inriktning mot omsorg vid Stockholms universitet i programmet Om privata intressen i äldrevården i Studio Ett. Det borde alla politiker göra.

Marta berättar om en äldreomsorg som byggde på tillit när kommunen drev den, och som blev överraskad av vinstintressen när de släpptes in av alla utom Vänsterpartiet som var emot. Varför det har varit så lätt för kapitalet att komma in i äldreomsorgen reder hon också ut.

Vi har ett enklare regelverk, mindre uppföljning, generösare finansiering. Och så bred politisk enighet, förutom Vänsterpartiet förstås, till skillnad från i Norge där socialdemokraterna har varit mycket mer kritiska. Allt detta har berett marken för riskkapitalisterna som kom in i stor skala omkring 2005.

Nu behärskar Carema och Attendo halva äldremarknaden i Sverige. Politikerna får svårt att styra och kostnaderna drivs upp berättar Marta Szebehely. Kundvalet som privatiseringen av äldreomsorgen bygger på, utgår från ekonomisk teori om att konkurrens ökar kvaliteten.

Problemet är bara att gamla sköra orkeslösa  äldre har svårt att välja äldreboende när det ofta i akuta situationer behöver en snabb plats. Alla har inte anhöriga som kan hjälpa till. Alla anhöriga har inte kunskap att hjälpa till. Det riskerar att bli en klasskillnad där de informerade blir vinnare.

Sedan kan inte heller gamla rösta med fötterna. Man vet vad man har men inte vad man får. Det är få demenssjuka som byter. Teorin stämde inte. Om att äldreomsorg inte passar att upphandla pratade Jens Holm, riksdagsledamot för V, också om på ett bra sätt i samma program.

Allt som Marta berättade visste vi ju, möjligen förutom den internationella utblicken, argumentar vi ju om varje gång vi har ett äldreboende på upphandling till exempel i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd. Ska bli spännande att höra hur tonerna går på torsdag ...