Samtidig läsning ökar klarsynen

När talade du men din granne sist? När bjöd du grannen på kaffe eller diskuterade skolan eller äldreboendet i din stadsdel? Om du tillhör medelsvensson så borde dina svar kanske vara "för länge sedan", eller "aldrig". Svenskarna umgås nämligen hellre med vänner än med grannar enligt en undersökning från SCB, kommenterad av DN på ledarplats med rubriken Flykten från samhället. När "vi" väljer att göra "bostadskarriär" lämnar vi vår försupne granne kvar till socialtjänsten att ta hand om om det finns vårdanslag kvar). Individualismen får som DN påpekar konsekvenser för demokratin, vi väljer också bort facket och partierna och sitter hellre på kaféer och diskuterar. Men DN-ledaren skummar bara på ytan i ett angeläget ämne.

Nära till hands vore nämligen att ta upp konsekvenserna av det förment fria skolvalet som ett olycksbådande exempel, men det vore nog att begära för mycket klarsyn ... Verkligheten är ju att istället för att tillsammans med grannar kämpa för en bra förskola och skola i grannskapet, går våra och grannarnas barn i olika förskolor och skolor. Vi grannar lär inte längre känna varandra som föräldrar i förskola och skola, vilket starkt bidrar till att tunna ut relationerna både mellan föräldrar som är grannar och barn som är grannar.

Läser samtidigt årsredovisningen för Stockholms stad som svämmar över av lovord om den (förment) ökade valfriheten genom valfrihetsmodeller och kösystem för snart sett alla åldrar och behov. Kontrasten mellan lovsångerna i årsberättelsen och individualismens baksidor beskrivna i DN-ledaren (trots sina begränsningar)är ändå slående, och tydliggör än en gång att konsekvenserna av alliansens politik i Stockholm är en allt mer begränsad demokrati!