Ett jämlikt samhälle kräver en ny skola

Elevernas behov kommer i andra hand. Det visas i en revisionsrapport från Ernst &Young. Dagens resursfördelning till skolorna leder inte till likvärdighet. Pengarna styrs inte heller till de lägre skolåren, trots att forskningen visar att mycket av lärandet grundläggs där. Stora skolor som har mycket elever gynnas av det nuvarande systemet, medan skolor som kämpar med minskande elevunderlag blir förlorare. Trots att eleverna behöver mest pedagogiskt stöd. Läs mer i DN om detta.

Jag är inte förvånad. Visst har Stockholm en socioekonomisk fördelning, men den är långt ifrån lika radikal som Södertälje som fördelar 40 procent av skolresurserna enligt socioekonomiska faktorer. Om jag minns rätt ligger Stockholms stads omfördelning på omkring 20 procent. Vi har varit överens över partigränserna om vilka faktorer som ska ge mera resurser, men inte om omfattningen. Så länge klyftorna är så ofantligt stora i kunskapsresultat mellan elever i olika skolor runt om i staden måste vi göra betydligt mera.

I vänsterpartiets alternativa budget i Stockholms stad har därför vi en socioekonomisk omfördelning som är lika hög som 2006, vilket ger hundratals miljoner mer till skolor i ytterområden. Med vår politik skulle skolorna ha bättre råd med högt kvalificerade lärare och skolmiljöer som gynnar lärande. Elever i föreskoleklass och upp till årskurs tre skulle kunna få intensivare pedagogiskt stöd, eftersom vi styr mera pengar till de lägre skolåren. Ett jämlikt samhälle skapar vi inte genom marknadskrafter och sänkta skatter.

Dessutom kan man verkligen fundera över vad det leder till att både skolpengen och det socioekonomiska stödet följer eleverna. Det låter bra, skolvalet ska gälla alla heter det. Men mycket talar för att det är elever som är i minst behov av stöd som väljer bort förortsskolorna och drar sig till skolor i stan. Varför ska ett högt socioekonomiskt stöd följa med till en skola som inte behöver pengarna, där kamrateffekten är en dold resurs. Det krävs ett nytt fördelningssystem som når fram till elever som behöver mest pedagogiska insatser.

Vi måste också ta itu med de grundläggande strukturella problemen som det "fria" skolvalet och de vinstdrivande skolorna för med sig. Trygghet i skolan garanteras inte i nuvarande system. Vinstinstresset går före behov. Vi har en sorteringsskola av världsklass, och sorteringen börjar redan i bostadsområdet. Många vill ha en statlig skola, även mitt eget parti har kongressbeslut på den saken. Själv är jag inte helt övertygad, men ser gärna den expertkommission som Anna Dahlberg föreslår i Expressen.