söndag 22 juni 2014

Skolprivatiseringens vinnare värnar sina vinster

Nu kommer debattartiklarna slag i slag från de som tjänat grovt på den exempellösa privatiseringen av den svenska skolan. Häromdagen skrev Kunskapsskolans Peje Emilsson här http://www.dn.se/debatt/aventyra-inte-den-unika-ratten-att-sjalv-fa-valja-skola/ om det kaos han befarade om svenska folket får som vi och vänsterpartiet vill - nämligen väck med vinstintresset i skolan. Svar på tal här http://www.dn.se/debatt/vi-vill-inte-forbjuda-skolor-drivna-av-aktiebolag/ från Miljöpartiet som glädjande nog har närmat sig vänsterpartiets tydliga ståndpunkt att alla skattemedel avsedda för skolan ska gå till eleverna. Vi kan inte ha aktörer som driver förskolor och skolor (eller äldreomsorg för den delen) som systematiskt undergräver den skattebaserade finansieringen av välfärden. Snyltare kallas det med ett annat mindre smickrade ordval.

Idag skriver de verkställande direktörerna för två läxhjälpsföretag om att läxhjälp i offentlig regi kan öka klyftorna i skolan, med hänvisning till en norsk utvärdering. Läs här http://www.dn.se/debatt/laxhjalp-i-offentlig-regi-riskerar-att-oka-klyftorna/. Företagen har känt hur vindarna blåser och erkänner de facto att rutavdrag för läxhjälp är orättvist. Deras recept är inte att förneka behovet av offentlig läxhjälp, men att också öka och göra om skatteavdragen, så att kostnaderna för,privat läxhjälp kan sjunka till 50kr i timmen. En summa som fortfarande är oöverstiglig för familjer med inkomster i nivå med försörjningsstöd. Samhället ska fortfarande betala för deras vinstdrivande företag. 

Min slutsats är istället att icke vinstdrivande läxhjälp, inte i storklass utan i mindre grupper eller individuellt efter elevernas behov, behövs mer än någonsin för en likvärdig skola. Privatiseringen har inte gjort den svenska skolan bättre, så därför inte mer av samma vara. Jag har via anhöriga fått inblick i både hur svagt prioriterad läxhjälp tvingats vara i en skola som kämpar för sin överlevnad och hur otroligt selektivt det fungerar med Rut-finansierad läxhjälp. Kan utan överdrift säga att innerstan och villaområden dominerar stort. Det är ett brott mot barnen att det ska vara så olika förutsättningar. 

I grunden måste skolan bli bättre på att stötta elever som har svårt med motivationen eller som har sämre förutsättningar i övrigt för att klara skolan. Det behövs fler lärare och också skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer.  Om skolan fungerar bra för alla elever minskar behovet av läxhjälp. Men så länge läxhjälp behövs bör den ges i skolan av utbildade lärare, eftersom det är elever med stort behov av stöd, motivation och uppmuntran som behöver läxhjälpen. I andra hand kan det vara lärarstudenter under utbildning, som då kan knytas till skolan, kanske göra praktik där och eventuellt kan rekryteras som lärare på skolan när de är färdigutbildade.

Inga kommentarer: