Låt inte alliansen ta hem staden, som PM Nilsson förutspår i Stockholms City. Det måste bli ett rött Stockholm, som Kajsa Ekis Ekman utropar i samma tidning. Valet handlar om ökade klassklyftor, ett snobbigare Stockholm med Kajsas ord eller ett jämlikare Stockholm, där även människor som vuxit upp här eller är inflyttade från norrland känner igen sig...
Snobbigheten syns mest i innerstan, här ute i Vantör känner jag inte av den. Men ojämlikhetens geografi i klassklyftornas stad beser jag varje dag, då jag cyklar från Rågsved till jobbet i Stadshuset. Från allmännyttan i Vantör till lummiga villatrådgårdar i Enskede och attraktiva lägenheter på Söder,
Ett miljöval tror PM Nilsson att det blir, och menar att Stockholmsvalet är mer globalt än lokalt. Visst är frågor om kollektivtrafik och hemlöshet viktiga i alla storstäder, men miljövalet kan lika gärna vara ett klassval. Har man försörjningsstöd är det inte ens säkert att man har ett SL-kort. Då blir frågan om utbyggnad tämligen ointressant, om vi inte kombinerar med lägre avgifter eller rent av kostnadsfri kollektivtrafik på sikt. Då får vi miljörättvisa.
Hemlösheten löser vi inte med högerpolitik, utan det kräver billiga hyresrätter, vilket står i skarp motsats till borgarnas utförsäljning av allmännyttan. Äldre hyresrätter i närförort som kunde vara utmärkta bostäder till folk utan pengar är nu privatiserade och inte längre tillgängliga.
Men det går att ändra riktning. Vi har chansen i valet. Om vi alla pratar med våra grannar, vänner, arbetskamrater, bekanta, släktingar, killen i kassan på ICA, personalen på dagis, vårdbiträdet från hemtjänsten och tjejen i tobaksaffären.
Jobba med oss! Vänsterpartiet i Stockholms läns landsting söker en
pressekreterare/kommunikatör
-
Vill du bli en del av vårt arbetslag och arbeta för en valseger 2018? Till
Vänsterpartiets kansli i landstingshuset på Kungsholmen söker vi dig som
vill ha...
6 år sedan
Inlägg
1 kommentar:
vårt "välfärds- och rättighetssamhälle" där alla medborgare enligt lag ska behandlas lika och vara lika mycket värda, finns i det fördolda ett mycket välutvecklat systematiskt förtryck mot bland annat våra hemlösa medborgare.
Den nedtystade grymhet som försiggår inom dessa system utförs mot människor som fråntagits de mest basala rättigheterna för möjligheten till ett någorlunda fungerande liv. Detta medför då också en omöjlighet att anpassa sig till de normer samhället kräver för att få bli kallad medborgare och få sina rättigheter tillbaka. Samhällets regler är skrivna av människor med helt andra förutsättningar som lever i total oförståelse om hur verkligheten ser ut för många av våra samhällsmedborgare. Men för att samhällets "regelryttare" och moralister ska kunna fortsätta känna sin förträfflighet, måste människor kvarhållas i utanförskapet.
Detta görs genom att vi helt enkelt skapar en massa arbetstillfällen för de rättrådiga i kortsiktiga och i grunden verkningslösa projekt. Ett sådant tillvägagångssätt kan vi nämna som ett kompromisslöst och hopplöst anpassningstvång. I alla fall så länge de som inte förmår anpassa sig inte ges samma tillgång till den övriga befolkningens grundläggande rättigheter. Ett tryggt hem måste ses som en av grundpelarna för detta, men även det eventuella sjukdomsanpassade och ekonomiska stöd för att behålla det.
Med lugnet i ett tryggt hem behålls även värdigheten hos människor, genom känslan av att tillhöra samhället som en "vanlig" medborgare. Men vår tids krav på vetenskaplig evidensbasering verkar inte alltid gälla våra rättigheter. Detta är en värderingsfråga utanför den så kallade kontrollerade vetenskapen! Kontrollerad vetenskap kan inte ha med värdegrundsfrågor att göra. Värdegrunden ska grundlägga kontrollerad vetenskap, inte tvärtom! Hemlösa människor är precis som alla andra individer. Somliga med behov av specifikt stöd anpassat efter individens personliga historia och problem, andra inte. Men våra politiker, tjänstemän, frivilligorganisationer och av andra aktörer skapade "speciellt anpassade" arbetsplatser och "boenden" för hemlösa vill inte se eller tala om de strukturella felen, utan gömmer sig bakom etiketten hemlöshet och hoppas med generella åtgärder hitta en lösning för individer som är lika olika varandra som dag och natt.
Det här leder i sin förlängning till ett systematiskt ickelösande av frågan och så fortsätter det hela om och om och om igen. Och då satsar vi ännu mer på att lösa ett problem med generaliserade system som systematiskt undviker att hjälpa individen och det blir därmed en självunderhållande mekanism. Vilket då i sin förlängning blir till ett skuldbeläggande av den hemlöse som alltså kan skylla sig själv.
Detta medan vi som är i systemen är så "goda" att vi betalar skatt och ger någon gåva i en bössa för att sysselsätta
"problemorienterade social/frivilligproffs", där en massa uppsökare kan erbjuda hemlösa människor en bulle och en plats på ett härbärge för 20 000 - 30 000 skattekronor i månaden.
Skicka en kommentar